Här är svinnet nästan obefintligt

Vindögatans förskola arbetar för att ha en så ekologiskt hållbar verksamhet som möjligt genom att dra ner på onödig varufrakt och matsvinn. Här får också barnen lära sig om matens väg från jord till bord, och om hur viktiga insekter är för naturen.

Kristina Johannesson, förskolechefFörskolechef Kristina Johannesson guidar mellan pallkragar och äppelträd på Vindögatans förskola. Här får barnen vara med och sätta frön, vattna plantorna och äta grönsakerna.

På Vindögatans förskola i Rydebäck genomsyras verksamheten av ekologisk hållbarhet. Förskolan, som är en del av Helsingborgs stads skolor, har bland annat blivit certifierade i Håll Sverige rents program ”Grön flagg” två gånger, och deltar sedan ett par år tillbaka i Helsingborg stads odlings- och insektsprojekt.

– På avdelningen Humlan har man odlat och grejat sedan 2009, och det är de som var drivande i att hela förskolan skulle gå med i odlingsprojektet, berättar förskolechef Kristina Johannesson och visar de stora pallkragarna som står uppradade längs med väggarna på förskolans utegård.

Här odlas allt från potatis, morötter, jordgubbar, kryddor och sallad. Allt som odlas används också i verksamheten. Oftast är det de ansvariga avdelningarna som gör något speciellt tillsammans med barnen, till exempel soppa eller potatischips.

De renplockade jordgubbsplantorna vittnar också om att det händer att barnen kan ha svårt att hålla fingrarna i styr, och mer än gärna plockar åt sig av godsakerna i smyg.

– Det är jättehärligt att man helt plötsligt kan möta ett barn som har dragit upp en morot ur landet. Det är ingenting vi blir sura över, vi uppmanar bara barnet att tvätta moroten innan den stoppas i munnen, säger Kristina Johannesson.

All mat lagas på plats

Det händer också att kökspersonalen kan plocka sallad till lunchserveringen.

– Vi har den fantastiska förmånen att ha ett kök på plats, där all vår mat lagas varje dag. Att då ibland kunna använda våra egenodlade grönsaker eller kryddor är riktigt roligt, berättar Kristina Johannesson.

Att maten tillagas på plats har gjort att förskolans matsvinn är näst intill obefintligt.

– Varje morgon skickar de olika avdelningarna ett sms till oss i köket där de berättar hur många barn de har just den dagen. På så sätt kan vi anpassa antalet portioner, och därmed också minska matsvinnet, något som inte är möjligt när man använder sig av Måltidsservice, säger kocken Linda Lundberg.

Kökspersonal på Vindögatans förskolaSusanne Karlsson och Linda Lundberg både lagar och bakar all mat från grunden i köket på Vindögatans förskola.

Linda Lundberg berättar att över 50 procent av maten som serveras är ekologisk eller närproducerad.

– Det är inte alltid ekologiskt är det bästa valet. Till exempel äter vi hellre svenska äpplen på hösten än ekologiska äpplen som har transporterats från Spanien, förklarar hon.

Köket på Vindögatans förskola levererar också mat till Blidögatans förskola, något kvarter bort, dit maten körs med hjälp av en liten traktor. Totalt lagar de mat till över 300 barn.

– Vi bestämde oss för att laga mat till Blidögatan också eftersom vi inte tycker att mat ska transporteras flera mil när det finns ett stort och välfungerande kök i närheten, säger Kristina Johannesson.

Har minskat transporterna

Just långa transporter är något man försöker undvika på Vindögatans förskola. Genom att samla allt material på samma ställe, och göra gemensamma och långsiktiga inventeringar har man i dag bara två materialbeställningar om året.

– Tidigare hade varje avdelning ett eget lager, och när till exempel flirtkulorna tog slut så beställde man nya, utan att kolla om det fanns någon annanstans i huset först. På så sätt fick vi många onödiga beställningar – och transporter. I dag har vi ett gemensamt förråd för allt vad spel, pyssel och böcker heter, och det fungerar jättebra. Så istället för att göra flera små beställningar gör vi nu två rejäla, en på hösten och en på våren, säger Kristina Johannesson och tillägger:

– Här visar vi att det är fullt möjligt att satsa på hållbar utveckling även på stora förskolor. Och det känns riktigt bra.


Matilda Ermeland, redaktör för Pedagogsajten