Hård debatt om skolforskning!

Debatten kan stundvis bli ganska hård vid skolfrågor i Sverige och när det gäller utbildningsforskning likadant. I somras bemötte min handledare Pernilla Nilsson (professor i naturvetenskapens didaktik) Inger Enkvist  (professor i Spanska) då Enkvist i stor dagstidning kritiserat den svenska utbildningsforskningen för att den till allra största del handlar om, enligt henne, annat än det som kan göra skillnad i klassrummet för elever. Nilsson bemötte detta och lyfte fram många goda exempel på praktiknära forskning som handlar just om undervisning. Det var bra gjort!

Som kommundoktorand lever man i två världar, både tillsammans med elever och lärare på sin skola men också som forskarstudent på väg att lära sig vetenskapliga metoder som ytterligare ska bidra till lärares och elevers lärande. Ett syfte med kommunfinansierad forskarutbildning är att forskarstudenten under utbildningen men framför allt efter examen ska kunna tillföra kommunen kunskap om forskningsresultat och genom att arbeta i processer för att utveckla det vetenskapliga arbetssätten i undervisningen. Denna veckan är jag på en form av omvärldsbevakning på den Internationella konferensen om Science Education (naturvetenskaplig undervisning) ESERA i Dublin och har haft förmånen att själv presentera min forskning men också fått höra på både avslutade och pågående intressanta forskningsprojekt.

I Sverige är aktionsforskning en stark trend för att utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i klassrummen. Vi håller på att skapa ett vetenskapligt förhållningssätt där vi som lärare granskar och utvecklar oss själva medan vi arbetar i klassrummen med elever.

Learning studies är ett annat vanligt vetenskapligt arbetssätt där lärare utvecklar lektioner genom planering, analys och förbättring av lektioner i några cykler. I denna form mäter man också effekter på elevers lärande och ser om man kan förbättra lektionen så att elevernas lärande blir ännu bättre.

Ännu ett sätt är att prova olika insatser/metoder, exempelvis för läsinlärning för att försöka hitta och utveckla metoder som bidrar till effektiv undervisning. I denna typ av studier mäter man elevers lärande före och efter insatsen och för att man ska kunna jämföra med andra metoder har man ofta kontrollgrupper att jämföra med.

En fjärde viktig väg, som jag ser det, är att använda sig av svensk och internationell forskning och implementera och pröva det som andra kommit fram till är effektivt för elevernas lärande. Det krävs omvärldsbevakning och systematiskt arbete för att kunna avgöra om det finns mer effektiva sätt än andra.

Några av de spännande exempel på värdefull forskning som jag haft förmånen att lyssna på här på ESERA skriver jag kort om nedan.

Marianne Ödegård från Oslo universitet berättade om goda möjligheter att använda elevernas egna redskap i undervisningen. Hon hade undersökt elevers uppfattning och lärande i en problembaserad undervisning i NO där elever hade använt snapchat för att kommunicera i problemlösning. Resultatet pekade på att elever kände sig mycket mer delaktiga och autentiska när de fick använda de redskap som de är förtrogna med. Min reflektion är att vi på många håll i svensk skola går motsatta vägen och stänger denna möjlighet och eleverna lämnar ifrån sig telefonerna under skoldagen. Vi gör det med ett gott syfte, att bringa ordning men jag undrar om det inte är ett beslut grundat i fel slutsats och att ordningen i stället har med något annat att göra som kan beskrivas inom begrepp som ledarskap i klassrummet eller auktoritetsproblem.

Språkets vikt för lärande har flera forskare lyft fram och i ett symposium “Integrating approaches to literacy in science learning: Making the sum greater than the parts”. Diskutanten Brian Hand från University of Iowa betonade talarnas gemensamma fokus på språket och nödvändigheten för lärare i NO att vara medvetna om språkets kognitiva betydelse för lärandet i NO. Kan man krama hjärnan (squeese the brain) med knepiga frågor så att eleverna verkligen måste tänka, prata och “förhandla” både med sig själva och andra, underlättar det för elever att utvecklas och lära. Mustigare multimodala arbetsuppgifter och explicit undervisning för att elever ska få struktur på sitt arbete är av vikt. Skrivandet är välgörande som meningsskapare. Vi skapar mening medan vi skriver menade de och det stämmer väl överens med egen upplevelse. Fyra studier presenterades som visade på att dessa aspekter påverkar elevers lärande i NO.

Motivation, struktur och självständighet Haydee De Loof  med flera från Antwerpen hade gjort en mycket intressant studie gällande elevers motivation. “Theachers´ motivating style and engagement and motivation in STEM” heter studien. Man hade gjort systematiska observationer av elever i undervisningen och såg starka samband mellan lärares struktur på undervisning och elevers motivation. Man såg också att elever som självständigt klarade sina uppgifter var mer motiverade att arbeta. Inte så konstigt men viktig kunskap när vi lärare planerar. Struktur i klassrum och på uppgifter kan man ju verkligen påverka och likaså kan vi tänka kring arbetsuppgifter och försöka skapa uppgifter där elever inte behöver hjälp för att klara uppgiften.

Om ett intressant sätt att dra nytta av läxhjälp talade, Ugo Collard-Fortin från Universté du Québec. I studien hade de använt läxhjälp som kommunikation till lärare om vad elever har svårt för och för att  vidareutveckla undervisningen för att förebygga dessa svårigheter. Det som elever frågar mycket över måste vara det som behöver utvecklas i undervisningen, och därför skedde ett samarbete mellan lärare och  läxhjälpare för att utveckla undervisningen.  Det låter i mina öron som ett klokt sätt att få dubbel effekt av läxhjälp! Det blir ett lärande för både lärare och elever.

Mest har jag valt att gå på de paper sessions som jag kan ha nytta av i min egen forskning. Idag ska jag gå på ett symposium som handlar om olika forskning med hjälp videofilmade lektioner. Det kommer säkert att ge mig massor! Två intressanta dagar kvar!