Pernille Hagren är modersmålslärare i Helsingborg. Här berättar hon hur det gick till när hon valde jobbet som modersmålslärare framför jobbet som säljassistent. Hon berättar också om hur arbetet som modersmålslärare kan se ut och ger sina bästa tips till dig som arbetar med flerspråkiga elever.

I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Den här gången svarar Pernille på några nyfikna frågor.

Läs alla Nyfiken på-artiklar här.

Hur blev du modersmålslärare?

– Jag heter Pernille Hagren och har sedan höstterminen 2016 arbetet som modersmålslärare för avdelningen för flerspråkighet i Helsingborg. Dessförinnan jobbade jag som modersmålslärare för Malmö Stad där bland annat Agneta Gullstrand var rektor. Hon skulle så småningom headhunta mig till Helsingborg.

– Jag kom in i yrket för ungefär 13 år sedan eftersom vår egen dotter började i grundskolan och fick ett erbjudande om undervisning i modersmål. Hon påbörjade undervisningen men plötsligt stod de utan lärare och jag liksom bara hoppade in. Det var som att få komma tillbaka till sin egen barndom: En värld fylld av rim och ramsor, lekar, teater, texter, musik – och sånger tillsammans med elever där vi kunde få använda oss av ALLA våra språk.

– I början jobbade jag under mina lediga dagar, men jag blev så glad för min roll som modersmålslärare att jag så småningom sa upp mitt jobb som säljassistent och började med att undervisa i ett antal olika kommuner. Så småningom kände jag att det var bra att ha lite mera på fötterna och jag började därför att läsa till kandidat i danska på Lunds Universitet och sedan till modersmålslärare på Malmö Universitet MAU.

Vad innebär ditt arbete som modersmålslärare?

– Jag är numera en del av en organisation med omkring 90 lärare som undervisar i 42 olika språk. Vi tillsammans träffar ungefär 5000 elever under en timme varje vecka – alla elever som har anmält sig från förskoleklass till år 3 på gymnasiet. Modersmålslärarna ger också elever studiehandledning på beställning från rektor. Vi har lokaler gemensamt med avdelningen pedagogiskt center på Filborna skolan.

– Vi planerar och utför vår undervisning precis som ett annat ämne i skolan. Vi följer alltså Skolverkets kursplaner för modersmål och eleverna får betyg i modersmål (klass 6–9 samt gymnasiet).

– Eftersom modersmål är ett frivilligt ämne bedrivs undervisningen oftast efter skoltid och är förlagt på skolor där det finns flest elever med samma modersmål. Det betyder att jobbet som modersmålslärare ofta kräver flera förflyttningar mellan skolorna varje dag. Som tur är samlas vi alla varje onsdag förmiddag på Pedagogiskt center. Där genomförs workshops, kompetensutveckling, APT-möten mm.

– Just nu är det stort fokus på att höja kvaliteten i modersmålsundervisningen. Vi är 10 fokusgruppsledare (vi får inte kallas första lärare i Helsingborgs stad) som i tätt samarbete med Anna Arnell och Manuela Lupsa från intuitionen för kultur, språk och medier från MAU och våra rektorer driver kompetensutvecklingsarbetet.

– Utvecklingsarbetet är långsiktig och bygger på vetenskapliga grunder där vi främst lär oss att planera utifrån teman som berör och engagerar eleverna. Med fokus på elevernas behov och vad som berör dem ska vi driva en utbildning av god kvalitet. Vi jobbar tematiskt och inom teman jobbar vi med språket.

– Vårt motto är: I språket lär vi oss om språket. Det betyder att vi utifrån ett tema som till exempel sexualitet låter eleverna sätta ord på till exempel: Vad betyder Ja-känslor eller nej-känslor? Och vad innebär det för mig? Utifrån elevernas egna tankar och kunskaper, eventuellt film och litteratur om ämnet planeras didaktiska övningar som är språkutvecklande.

– En av de didaktiska metoderna vi använder oss av är gestaltning där eleverna får utrymme för interaktion och gemensam förståelse. Vi använder oss också av digitala hjälpmedel så eleverna kan jobba multimodalt med både ljud, bilder och text. Det är av stor vikt att utvecklingsarbetet utvärderas och implementeras i undervisningen. Uppföljning sker bland annat genom auskultationer och återkoppling.

– Jag och en annan kollega utbildningar dessutom de nyanställda medarbetarna i det grundläggande pedagogiska arbetet. Därutöver ingår jag också i implementeringen av läroplanens kap 1 & 2 – särskilt i ämnena kring värdegrundsfrågorna: de mänskliga rättigheterna, maktstrukturerna mellan könen, sexualitet, relationer och samtycke.

– Ja, jag har på mig många kepsar under veckans gång, men med mitt drive så krävs det utmaningar – och roligt är det!

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Mötet med eleverna! (Och kollegorna) Eleverna vet och kan så otroligt mycket. De är SÅ kreativa, sitter inne med massor av idéer och lösningar. Och många gångar har eleverna ofta själva lösningarna på hur de vill lösa sina uppgifter – båda digitala och analoga. Som lärare gäller det att vara ödmjuk och lyssna. Det gäller helt enkelt Att fånga ballongen innan den flyger i väg.

– Att tillsammans med mina kollegor utvecklas i vårt arbete som modersmålslärare – att öka kvaliteten i undervisningen.

Vilka utmaningar kan du stöta på?

– Det kan vara en stor utmaning att jobba med heterogena grupper men jag ser det faktiskt som en möjlighet för stöttning! Eleverna är olika och oavsett om du är från 0 förskoleklass eller femte klass så kan både elevens språkliga kunskaper och kunskaper i övrigt vara olika och ALLA elever kan bidraga till hela gruppen av elever. Eleverna hjälper varandra i interaktion – det viktiga är att man som lärare ger utrymme för interaktion och samtal.

Varför behöver vi att prata mer om flerspråkighet?

– Forskning visar att förstaspråket har stor betydelse för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Barn som har lärt sig läsa på sitt förstaspråk har lättare att lära sig läsa också på ett andraspråk, eftersom de redan har förstått hur till exempel bokstäver och ljud eller tecken och begrepp hänger ihop. Därför är det en fördel om flerspråkiga barn får undervisning också på sitt förstaspråk. Forskning visar också att kunskap man förvärvar på ett språk förs över till ett annat. Och barn kan ju ha föräldrar med var sitt modersmål/förstaspråk!!!

”Flera språk är som en flod med många förgreningar – modersmålet är huvudfloden, alla de andra som rinner till är bifloder. Tillsammans mynnar de ut i havet”.

Pernille Hagren