En artikelserie för arbete med Bedömning för lärande *
Bedömning för lärande har under senare tid lyfts fram som ett centralt utvecklingsområde i skolan. En översikt kring forskningsområdet har efterfrågats och i dagarna presenterades en kunskapsöversikt om bedömning för lärande i ett nytt nummer av Forskning i korthet. Huvudförfattare är fil dr Andreia Balan, lektor på Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.
Förhoppningen är att översikten ska fungera som en introduktion och vägledning till ett formativt arbetssätt genom att beskriva fem grundläggande strategier för bedömning för lärande:
- Att tydliggöra mål och bedömningskriterier,
- Att skapa situationer som gör lärandet synligt,
- Att ge nyanserad och framåtriktad respons,
- Att aktivera eleverna som resurser för varandra samt
- Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen.
Innehållet finns på Pedagogsajten i form av en artikelserie där du kan inspireras och få stöd i ett formativt arbetssätt.
Bedömning för lärande går ut på att använda information från bedömningar till att stödja elevers lärande. Det kan handla om att kartlägga och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det. Det handlar lika mycket om en bedömning av undervisningen och hur den kan utvecklas, som av elevens lärande och hur det kan främjas. Det handlar därigenom om ett redskap för lärande för både lärare och elever, ett redskap som enligt forskning har en stor potential. Det har samtidigt visat sig vara ett redskap som kan vara krävande att lära sig att använda på ett effektivt sätt. Det kan därför ta lite tid innan det blir ett naturligt inslag i den vardagliga praktiken.
Ett verktyg med gynnsamma effekter på elevernas lärande
Bedömning för lärande kan ha många bra effekter på elevernas lärande, det är alltså något man ägnar sig åt för elevernas skull. Det handlar i grunden om hur dina elever kan lära sig att lära och bli mer motiverade att prestera bättre i skolan.
Inom bedömning för lärande erbjuds ett antal teoretiskt grundade strategier om hur man kan stödja elevernas lärande, och hjälpa dem att äga sin egen lärandeprocess. Dessutom omfattas begreppet av en rad instrument och tekniker som är väl beprövade såväl systematiskt som vetenskapligt. Extra nämnvärt kan vara de kunskaper forskning och studier gett oss kring hur vi kan tydliggöra mål och kriterier för eleverna, samt stödja dem i att ta ansvar för sitt eget lärande och ge konstruktiv och framåtsyftande återkoppling.
”Om nu bedömning för lärande har en sådan pedagogisk potential, kan man naturligtvis fråga sig varför alla inte redan arbetar på detta sätt i skolan. Ett svar på frågan har att göra med det faktum att bedömning för lärande är ett relativt nytt fenomen. Även om den bakomliggande grundfilosofin bygger på ett hundraårigt tankegods från bland andra John Dewey, är en djupare kunskap om bedömning för lärande ännu långt ifrån utbredd.
En kompletterande förklaring kan vara att det pedagogiska synsätt som bedömning för lärande representerar, bryter mot traditionella sätt att arbeta med undervisning och bedömning. I Sverige har vi till exempel haft ett så kallat normrelaterat betygssystem under flera decennier, vilket satt djupa spår i hur man inom skolans värld arbetar med och tänker kring bedömning. Detta märks inte minst genom de skriftliga provens dominerade ställning i skolan; prov som bedöms med poäng som summeras till en totalsumma. Sådana prov fungerar bra som sorteringsinstrument, eftersom ett antal uppgifter med poäng skapar en spridning bland eleverna, som gör det enkelt att dela in prestationerna i olika betygssteg (t.ex. 0-5 poäng ger betyget F, 6-12 poäng ger betyget E, osv.).
Sådana summeringar eller kategoriseringar uppfyller dock inte syftet med bedömning för lärande, eftersom de inte stödjer elevernas kunskapsutveckling. För att uppfylla syftet behöver istället varje bedömning ha en tydlig koppling till lärandemålen och återkopplingen måste vara konstruktiv och framåtsyftande.”
(Utdrag ur Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning
av Andreia Balan och Anders Jönsson)
Utmana dig själv för elevernas skull
Som lärare kan du behöva tänka annorlunda kring ditt sätt att arbeta med bedömning, när du börjar jobba med bedömning för lärande. För vissa kan det upplevas som en positiv utmaning, som dessutom kan ge mycket glädje tillbaka när elevernas prestationer förbättras och deras motivation för att lära ökar. Men för andra kan det vara ett svårt hinder att ta sig förbi.
Bedömning för lärande är alltså till för elevernas skull, för att de ska få en så lärorik och meningsfull skolgång som möjligt. Med hjälp av bedömning för lärande finns möjligheter att förbättra elevernas prestationer och öka deras motivation. Det kan också fungera som ett effektivt redskap för att förändra lärares syn på undervisning och bedömning mot ett mer inkluderande elev- och lärandefokuserat synsätt.
* Texten är en bearbetning utifrån FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson.
- Ladda ner Forskning i korthet 2014:2 – Bedömning för lärande i sin helhet – via Kommunförbundet Skåne, FoU och skola.
I fem kapitel, ett för varje strategi, presenteras i översikten det huvudsakliga syftet med respektive strategi och det ges exempel på instrument och metoder som kan stödja ett formativt arbetssätt. Varje kapitel avslutas med exempel på hur man konkret kan arbeta med strategierna i klassrummet.