Kollegacoaching

Det börjar närma sig filmfestival och vi märker att nerverna är på helspänn runt om i området. Kommer vi hinna färdigt med filmen? Kommer planeringen att hålla? Hur ska det gå med allt det tekniska?

Fredagen den 17 mars hade vi kollegacoaching kring språkaktionen. En representant från varje avdelning, indelat i två grupper – 1-3 år och 3-5 år.

Inför träffen hade vi språkutvecklare skickat ut en inbjudan där vi hade några frågeställningar som vi ville att de skulle fundera kring. Vi bad också om bilder/filmer som visade på hur arbetet fortskrider.

Tanken med kollegacoachingen är dels att pedagogerna ska inspirera varandra och dels för oss att få koll på hur det går för alla. Några kanske behöver extra stöttning eller lite input för att kunna komma vidare. 

Frågeställningar inför kollegacoachingen
  • På vilket sätt får ni barnen delaktiga i arbetet med film?
  • Hur är de producenter?
  • Vilka processer och vilket lärande har vi sett hos barnen?
  • Kan man se i våra miljöer att IKT och litteratur är ett prioriterat mål på våra förskolor? Ta gärna med bilder för att visa era miljöer.

I november förra året hade vi vår förra kollegacoaching kring språkaktionen, och då diskuterades det mycket kring hur man skulle man komma igång med själva filmskapandet och att det kändes väldigt långt borta med ett färdigt resultat. Vissa hade knappt börjat och andra hade kommit en liten bit på vägen. Nu, efter sista mötet, kan vi konstatera att det har gått framåt. Väldigt mycket framåt.

Nu är de flesta i full gång med att skapa sina filmer, några är till och med på gång att avsluta arbetet med filmen.

Pedagoger sitter i två soffor och tittar på bildskärm
Vi diskuterade och visade även bilder från våra olika verksamheter

Utmaningar

Som vi har förstått är den största utmaningen den tekniska biten. Motivation och kreativitet minskar när tekniken strular. Det kan vara appar som buggar, eller programvaror som lever sitt egna liv. Vissa ser begränsningar i programmen/apparna eftersom de oftast är ganska basic, och vill göra mer avancerade grejer än vad apparna klarar av. Men det ser vi bara som positivt, tänk att vi kommit så långt!

En annan utmaning vi har sett är tidsbegränsningen. En tre minuters lång film kändes långt i början, nu tycker de flesta att de är alldeles för kort. Vi var tvungna att ha en begränsning på grund av själva filmfestivalen, men har tipsat om att man faktiskt kan klippa ut ”godbitarna” och sen visa den längre filmen för föräldrar och de yngre kompisarna på förskolan. 

Sammanfattningsvis

Vi upplever att alla är med på banan och att intresset för filmskapande är stort på sina håll. Många känner stor stolthet över att de har klarat det här som de trodde var omöjligt för några månader sen när vi släppte aktionen. Vi ser väldigt mycket fram emot att se filmerna från alla avdelningar i maj.

Barnhänder som dukar ett kalasbord
Barn och pedagoger ställer tillsammans i ordning den rekvisita de skapat till sin filminspelning.
Ett bord dukat till kalas framför en green screen
Green screen är en väldigt rolig metod att jobba med. Barnen på den här avdelningen har firat kalas både i vatten, på eld och hemma hos Alfons.

/Språkutvecklarna