LärarinnanGöransson är tillbaka
I det här inlägget kommer ni läsa om mitt möte med Prins Carl-Philip, hur jag har arbetat med språk- och litteraturhistoria, grannspråk och författarprojekt.
I höstas blev jag återigen nominerad till Guldäpplet för tredje året och i samband med det blev jag uppbjuden till Skolforum i Älvsjö.
På Skolforum pratade jag med Prins Carl-Philip om dyslexi och han gav sin syn på hur det är att ha dyslexi. Han har startat Dyslexialand. Det handlar om mobbning, näthat och dyslexi. Väl värt att besöka och viktiga samhällsfrågor tas upp.
Jag tänker väldigt audiovisuellt men även taktilt och kinestetiskt. Detta för att nå alla mina svaga elever. Jag anser att detta är mina styrkor. Det är därför jag har min YouTube-kanal där jag dramatiserar mina lektioner som just hjälper lässvaga elever. Jag har specialiserat mig gällande eleverna med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. På Skolforum i samband med Dyslexialand pratade jag med Prins Carl-Philip om just detta och när jag ställde frågan om han som dyslektiker hade ett råd till mig som lärare svarade han följande:
- Jag anser att lärare måste inte bara se till elevens förutsättningar utan verkligen våga gå utanför ramarna. Tänka en aning galet för att fånga elevernas uppmärksamhet. Då lär man sig också lättare. Man ska också fokusera på sina styrkor – både dina som lärare och dina elevers. Man ska också använda sina svagheter för att göra dem till sina styrkor. Detta lärde jag mig först på gamla dagar men idag har elever bättre förutsättningar att lyckas.
Jag försöker fokusera på elevernas styrkor och försöker vända deras svagheter till styrkor. Ibland lyckas jag, ibland inte. Jag har ju galna idéer – alla mina mer än 4000 prenumeranter (elever, kollegor, lärare, föräldrar och alla andra tittare) på YouTube kan ju intyga detta. Eleverna är själva prenumeranter och de använder klippen som komplement vid stora och komplicerade textmassor för att få kunskap om själva kärnan. Det är därför jag bland annat varit nominerad till olika lärarpriser för att jag arbetar digitalt och fokuserar på många elever och inte enbart en handfull. Jag når ut till flera.
Vi har haft olika projekt i ämnet svenska. I enlighet med kursplanen i svenska bör eleverna någon gång ha kommit i kontakt med litteraturhistoria och språkhistoria baserat på Portalboken för årskurs 7-9. Jag vill rikta ett särskilt tack till de skickliga historikerna Herman Lindqvist och Dick Harrison för deras hjälp med fakta om Drottning Kristina och Gustaf III.
Vi började med renässansen och arbetade med Drottning Kristina som var kändis under den tiden. Jag knöt in litteratur som Don Quijote och eleverna fick läsa brev som var skrivna av Drottning Kristina för att eleverna skulle få möta språket som fanns under äldre nysvenska. Eleverna ansåg att brevet var relativt lätt att förstå men de reagerade mycket på hur ordet var stavade samt meningsuppbyggnaderna. Jag fick förmånen att låna litteratur av Nils Bildt som hans släkting Carl Bildt d.ä. hade skrivit om Drottning Kristina. Tanken med detta var att låta eleverna få ta del av så mycket av originalspråket som möjligt och hitta typiska nysvenska språkliga drag.
Samma sak gällde för upplysningstiden då eleverna fick läsa en pjäs skriven av Gustaf III. Där fick de möta många franskinspirerande ord och flera av eleverna upplevde att pjäsen var svår att förstå. Det som var svårast att förstå var just den frekventa användningen av lånord som var vanligt under yngre nysvenska.Pjäsen, Den ena för den andra, är hämtad från Dramawebben och det är en väldigt bra sida med många samlade verk. Jag letar hela tiden efter intressant och lärorika texter som mina elever ska få ta del av för att öka förståelsen för det svenska språket.
Vi avslutade terminen med att arbeta med författarprojekt. Där vävde jag in grannspråket danska och nusvenska. Vi hann bara med två författare, H.C. Andersen och Viktoria Benedictsson. Eleverna har precis påbörjat författarprojektet och de har nu hunnit med två av tre. Den tredje, Selma Lagerlöf kommer i januari och följs senare av flera andra kända kvinnliga författare. Dessa författare har flera gemensamma nämnare – nämligen kvinnofrågor och kvinnlig rösträtt som de skrev väldigt mycket om.
Den första författaren jag valde att arbeta med var Hans-Christian Andersen från Danmark. Jag vävde in grannspråket danska genom att låta eleverna få höra och läsa ”Prinsessan på ärten” på danska. De fick också se en film om H.C. Andersens liv ”Unge Andersen” som beskriver Andersens ungdom. Filmen är dansk och eleverna fick lära sig ”förstå” danska genom att exponeras för språket med svensk text. De fick frågor till filmen också. För de elever som ville ha en svårare uppgift fick titta på ”De vilde Svaner” som inte hade några undertexter utan visades endast på danska. Flera elever valde att göra denna uppgift för att kunna vistas i Danmark och faktiskt förstå vad de säger. Eleverna fick dessutom en annan förståelse för det danska språket och kulturen efter arbetsområdet. De insåg att skånskan och danskan har många likheter och i början är det alltid svårt att förstå ett nytt språk. Ju mer man utsätts för ett språk, desto mer förstår man efter hand.
Den andra författaren som jag lät eleverna stifta bekantskap med var Viktoria Benedictsson och i litteraturhistoriens resa hade vi nu kommit till nusvenskan. Språket börjar bli mer likt vårt moderna språk vilket eleverna fick ta del av i ”Fru Marianne”. En av mina favoritsajter är Litteraturbanken och där fick eleverna läsa några sidor ur ”Fru Marianne”. Jag gjorde också en liten kort sammanfattning av ”Fru Marianne” åt eleverna i syfte att underlätta handlingen åt dem när de skulle börja analysera verket. Jag erbjöd även möjligheten för elever med läs- och skrivsvårigheter att se första delen av ”Fru Marianne” på SVT i Öppet arkiv.
Viktoria Bendictsson var mycket engagerad i kvinnofrågor och om kvinnlig rösträtt. Det var vanligt att många kvinnor använde pseudonymer. Hennes var Ernst Ahlgren. Hon blir upptakten till suffragettrörelsen och som försmak till projektet kvinnliga författare.
I nästa inlägg kommer jag att berätta mer om mina tankar runt kvinnliga författare och om kvinnofrågorna kopplade till ämnet svenska. Eleverna kommer att stifta bekantskap med suffragetter och b.la. få kunskap om hur skolan såg under under förra sekelskiftet, i början av 1900-talet och fram till 1920-talet. Det svenska språket började att utvecklas mer i samband med att folkskolan infördes 1842 då alla skolbarn skulle få kunskaper i basämnen. Om man inte behärskar läsning kan man heller inte ta till sig kunskaper i andra ämnen heller. Några av eleverna är nyfikna på att få följa kvinnornas kamp och få ta del av artiklar som skrevs i början av 1900-talet.
LärarinnanGöransson
@camigoransson