Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet

"'Vem är det som har ansvar för ordningen och effektiviteten i skolan?' Svaret är enkelt: Du." (Steinberg 2018, 42)

På Jens Billeskolan i  Billesholm, Bjuvs kommun, har ett arbetslag under vårterminen genomfört en stor kompetensutvecklingsinsats kring ledarskap i klassrummet. Genom många samtal, reflektioner och observationer har arbetslaget kommit närmare en gemensam bild av vad ett gott ledarskap i klassrummet innebär och vad det har för betydelse.

Bakgrund

Under hösten 2018 identifierades ett par utvecklingsområden på skolan och strax innan jul tog planen för vårterminens utvecklingsarbete form. Ett utvecklingsområde kopplat till trygghet och studiero var ledarskapet i klassrummet. Skolledningen fattade beslut om att ta hjälp av förvaltningens stödfunktioner för att genomföra en omfattande kompetensutvecklingsinsats med utgångspunkt i det kollegiala lärandet. John Steinbergs Ledarskap i klassrummet valdes ut som litteratur till grund för vårterminens åtta träffar med arbetslaget. Rektor och processledare läste boken i förväg för att skapa sig en uppfattning om dess innehåll och koppling till syftet. Processledare och utvecklingsstrateg träffades efter det för att göra en grovplanering av träffarna och hur arbetet på och mellan träffarna skulle gå till.

Genomförande

Under första träffen med arbetslaget presenterades samtalsledaren och det tänkta upplägget. Arbetslaget fick i uppgift att läsa hela boken Ledarskap i klassrummet tills vi skulle träffas nästa gång, ett par veckor senare. Inför den träffen skulle varje medarbetare också ha valt ut de fem kapitel hen tyckte var viktigast för arbetslaget att fördjupa sig i. Respektive medarbetares önskemål skickades in till processledarna som sammanställde och rangordnade kapitlen utifrån kollegornas önskemål.

Träffarna

Varje träff har i stort sett följt samma upplägg:

  • Återkoppling i gruppen som avslutade förra träffen tillsammans – observationen eller uppgiften som har genomförts sedan förra träffen diskuteras
  • En eller flera diskussionsuppgifter utifrån det kapitel som legat till grund för träffens uppgift
  • Fika – under tiden har varje person blivit tilldelad en ny gruppkonstellation
  • En eller flera diskussionsuppgifter utifrån det kapitel som legat till grund för träffens uppgift
  • Genomgång av uppgiften till nästa träff
  • Förberedelser av nästa uppgift i grupp (t ex har grupperna gått igenom schemat för att se vem i gruppen som kan observera hos vem innan nästa träff)

Arbetsmetoder

Att ha genomtänkta val av metoder i undervisningen underlättar arbetet med trygghet och studiero. Ledarskap och pedagogik bör gå hand i hand för att skapa bra förutsättningar för lärande. Av den anledningen byggdes träffarna med arbetslaget upp med hjälp av kooperativa strukturer och strategier vid i stort sett varje gruppdiskussion. Det fanns inget krav på att lärarna skulle ta med några kooperativa strukturer ut i klassrummen under vårterminen men en förhoppning om att någon skulle få upp ögonen för sättet att arbeta fanns såklart i bakgrunden.

Exempel på strukturer som testats

  • Karusellen – utifrån några olika citat ur kapitlet som skulle vara läst inför träff nummer 2. Grupperna fick diskutera och resonera runt respektive citat.
  • Bygga en triangel – varje grupp fick sju framgångsfaktorer som skulle rangordnas i form av en triangel. Vad prioriterades högst och vad lämnades utanför triangeln och valdes därmed bort?
  • Par på tid – kärlek och struktur ställdes mot varandra. I par fick gruppen beskriva sig själva för sin samtalspartner – åt vilket håll lutar du mest? Kärlek eller struktur? Hur märks det?
  • Mötas på mitten – vilka rutiner, ritualer, regler och normer har vi? Hur åtföljer vi dem Vad önskar vi? Varje person fick tid att tänka och formulera sig innan tankarna presenterades i små grupper för att se vilka gemensamma nämnare det fanns.

Arbetet framåt

Parallellt med utvecklingsarbetet kring ledarskap i klassrummet har det också pågått ett annat utvecklingsarbete, kopplat till trygghet och studiero, nämligen fokus normer och värderingar med stöd av personal från centrala elevhälsan. Båda områdena har varit uppskattade och samtalen kring hur vi kan koppla samman de här två områdena inför kommande läsår pågår för fullt. En sak är i alla fall säker – arbetet med ledarskap samt normer och värderingar har skapat ett behov av fortsättning. Det är tydligt att vi, lärare, rektor och förvaltning, ska fortsätta att arbeta med fokusområde: trygghet och studiero även under kommande läsår. Exakt hur det ska gå till är dock inte klart i skrivande stund.

Källhänvisning:

Steinberg, John. 2018. Ledarskap i klassrummet handbok för arbetsro och effektivt lärande. Stockholm: Gothia fortbildning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *