Lek mer med maten!

Denna lite förvånande uppmaning fick vi flera gånger av Hanna Sepp under en inspirerande dag i november. Genom att hjälpa barnen att utforska matens värld kan vi ge dem en större smakpalett.

Cirka 40 förskollärare, kockar och förskolechefer hade samlats på Pedagogiskt center för att vara med i ett seminarium om Måltidspedagogik. Måltidspedagogik handlar framför allt om hur kockar och pedagoger tillsammans kan arbeta med mat och måltider integrerat i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Hela utbildningskonceptet har arbetats fram av Hanna Sepp som är universitetslektor i mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.

Under förmiddagen låg fokus på varför man ska integrera mat och måltider i den pedagogiska verksamheten med stöd av förskolans läroplan och de nationella folkhälso- och miljömålen. Eftermiddagen ägnade vi åt att prova på olika metoder och arbetssätt i workshop-form. Här leddes vi av Susanne Thorén som står för de verksamhetsnära idéerna, hur måltidspedagogiken kan se ut i praktiken.

Här är några exempel på några handfasta och enkla övningar som kan göras på förskolan utan större kostnader och med lite förberedelser:

Apelsiner i vatten

För att lära oss om densitet lade vi en apelsin med skalet på i en tillbringare med vatten, apelsinen flöt. När vi sedan skalade apelsinen och la tillbaka den i samma tillbringare så sjönk den. Vi hade tagit bort det luftlager som bildas mellan skalet och apelsinen och som på så sätt sänker apelsinens densitet. För att få apelsinen att flyta igen så blandade vi salt i vattnet, och vips så flöt den.

Jorden runt i sällskap med kål

Vi pratade om allt man kan göra av kål; allt från Asiens pad soi, Tysklands surkål till Sveriges rotmos. Vi tittade på de olika kålsorterna och blev snabbt inspirerade att testa olika idéer för arbete med dem. Många av oss fick associationer till ansikten och det blev snart små personligheter med namn. En förskollärare bestämde sig för att göra en kålteater när hon kom tillbaka till förskolan.

Nice med majs

Vi samlades runt ett bord som var uppdukat med popcorn, majschips, majsbröd, majskolvar, majskorn och torkad majs och fick fundera över vad alla produkterna hade gemensamt. Inte så svårt för oss vuxna att komma på men inte lika självklart för 1-5-åringar som genom att smaka och fundera tillsammans kanske kan hitta den gemensamma nämnaren. Eller så hittar barnen helt andra spännande frågor att arbeta vidare runt.

Ordjakt

Vi försökte hitta så många ord som möjligt för att beskriva det jättegoda knäckebrödet vi fick smaka. Ju fler ord vi hörde våra kollegor säga ju mer letade vi bland smakerna vi upplevde för att se om vi också kände det samma. På så sätt dröjde vi oss kvar i smakandet och nöjde oss inte med att säga att det var gott, utan vad är det jag tycker är gott, vad vill jag ha mer av?

Odling och våra fyra sädesslag

Vi fick tips och vi fick se praktiska exempel på vad man enkelt kan odla på förskolan. Stoppa ner det som blivit över från tillagningen av lunchen. Toppen med lite blast på moroten och palsternackan växer snabbt till sig om du sätter den i jord. Lökens rot växer och fyller hela glaset om den hamnar i vatten. Att odla säd är också roligt och kan på ett praktiskt sätt visa vår mats resa från jord till bord.

Dags för diplomering

Vi fick också inspiration av Carina Glad, kock på Salladsgatans förskola, och Mia Nordkvist kock på Kaprifolgatans förskola i Helsingborg (bilden). De berättade om sina projekt som de gjort som diplomeringsuppgift i sin utbildning till handledare i Måltidspedagogik. Dagen avslutades med att vi fick vara med på deras diplomering. Miljana Vulovic, kock på Hamiltons förskola, är sedan tidigare diplomerad vilket betyder att vi nu har tre förskolekockar i Helsingborg som är diplomerade i Måltidspedagogik. Nu hoppas vi att några förskollärare följer i deras fotspår.

Som så många gånger förr konstaterade fler av oss, det är det enkla som är det genialiska, det är då det verkligen händer.

Seminariedagen anordnades i samverkan mellan Läromat och Måltid Sverige.

Måltidspedagogik och hållbar utveckling

Vi vet att en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från att vi äter en så stor andel animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har störst betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir. Om vi ska lyckas ställa om till en mer hållbar kost måste vi börja utmana våra smakpreferenser. Kan vi få barnen att våga prova nytt och börja äta mer vegetariska så har vi kommit en bra bit på vägen.

Måltidspedagogik handlar om att lära barnen om mat, varför vi äter och på ett pedagogiskt sätt hjälpa barnen att våga smaka och utforska matens värld. Enligt Hanna Sepp kan vi genom att bland annat sätta ord på och beskriva våra matupplevelser förflytta gränser och ge barnen en allt större smakpalett. För att lyckas är det viktigt att vi har kunskap om och förståelse för de processer som formar vad vi tycker är gott och vad vi väljer att äta. Vi behöver göra det okända känt.

Hanna återkom flera gånger under dagen till det faktum att vi har väldigt svårt för att tänka oss insekter som föda när människor i andra delar av världen ser det som ett helt naturligt inslag på tallriken. För att acceptera larverna på menyn behöver vi bekanta oss med dem, precis som barnen behöver bekanta sig med nya livsmedel som de inte träffat på tidigare.
Det är inte bara klimatet som påverkas av våra matvanor. Vi vet sedan lång tillbaka att hållbara matvanor påverkar både prestation, hälsa och inlärning.

Så måltidspedagogik är verkligen lärande för hållbar utveckling, på många olika plan.

/Emma Sjöberg, miljösamordnare
emma.sjoberg@helsingborg.se
073-422 21 27