Maten i magen och inte i soporna

Maten i magen och inte i soporna

Carina Gladh är kock och måltidspedagog på Salladsgatans förskola. Här beskriver hon förskolans arbete med hållbar utveckling och framför allt arbetet med att minska matsvinnet.

Jag inser att vår verksamhet här på Salladsgatans förskola gynnas av våra tankar och vårt synsätt på vårt uppdrag vad gäller klimat och miljö. Våra regelbundna matråd där vi tillsammans drar våra  riktlinjer utifrån vårt uppdrag och där vi gemensamt fattar beslut gällande vårt klimat och miljöarbete. Personligen tycker jag som måltidspedagog och kock att det är roligare och intressantare när jag är delaktig ”hela vägen” och inte ”bara lagar mat”.

Matsvinn är den mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats på annat sätt.

Vi skall halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet. Vi skall också minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förluster efter skörd.

Det säger FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030, delmål 12:3. Det finns också med i den nationella livsmedelsstrategin. Genom att minska matsvinnet följer vi också avfallslagstiftningen som säger att matavfall skall i första hand förebyggas, därför bör verksamheterna förebygga det. De offentliga måltidsverksamheterna har en viktig roll och har möjlighet att göra stor skillnad för att minska matsvinnet. Delmål är att man mellan 2015 och 2030 skall halvera matsvinnet. I offentliga verksamheter är utmaningen ofta att det äts för lite mat. Lösningen är alltså inte i första hand att servera mindre mat, utan att se till att den serverade maten äts upp.

2017-2020 hade vi i Helsingborg projektet SmartMat Hbg, där målet var att halvera matsvinnet och öka klimatsmart mat. I staden minskade matsvinnet under perioden från 75g/person till 38g/person. Hos oss på Salladsgatans förskola låg vi under en period på ungefär 20g/person.
Numera rapporteras matsvinnssiffrorna in i Hanterasystemet av mig varje vecka och där kan vi se att svinnet ligger mellan 28-70 gram/person. Att det ökat en del under Coronapandemin är fullt acceptabelt då vi, som alla vet, ändrat på många av våra rutiner på förskolan däribland lunchserveringen. Glädjande är att vi ligger under den mängd svinn vi hade före SmartMat Hbg-projektets början.

Cirkeldiagram som visar svinnfördelning på en månad. 49.2% serveringssvinn. 8.3% kökssvinn. 0% specialkostsvinn. 42.6% tallrikssvinn.

Svinnfördelning på en månad i systemet Hantera.

Den mat som globalt förfaras och slängs skulle kunna föda 3 miljarder människor. I Helsingborg serveras omkring 20 000 portioner lunch om dagen. Av dessa står vi på Salladsgatans förskola för i snitt 100 luncher/dag.

Tänk om alla kastade en köttbulle var den dagen det serverades. Då köttbullen väger 13 gram hade det blivit 260 kg totalt (och med ett inköpspris på ca. 40:-/kg kastas det för 10 000) på en dag. Så visst kan vi göra skillnad, tillsammans.

En hållbar måltid är viktig både för barnen, oss och planeten vi bor på. Livsmedel står för cirka 30 procent av de svenska hushållens klimatpåverkan. Här på Salladsgatan har vi redan nått målet som sattes i samband med projektet SmartMat Hbg. Målet var att mellan 2015-2020 minska från 2 kg CO2e/kg livsmedel per person, som var genomsnittet i Helsingborg, till 1,5 kg CO2e/kg per person. Vi ligger idag på ungefär 1 kg CO2e/kg per person.

Wikipedia förklarar CO2e så här: Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.

Ekologisk produktion och pollinering

Kravmärkt mat gynnar den biologiska mångfalden. Kravbonden skall skydda sina naturmarker och andra viktiga platser för det vilda. På en kravmärkt gård finns det generellt fler grödor vilket gör att landskapet blir mer varierat och olika organismer gynnas.

Ekologisk produktion gynnar särskilt humlor och andra pollinerare. Samt nyckelpigor, spindlar och andra som håller skadegörare som löss i litet antal i odlingarna.

Ett barn (beroende på ålder) bör äta cirka 400 gram frukt och grönsaker om dagen. Kanske är det lite ”godare” om äpplet är ekologiskt och moroten kravmärkt.

Allt detta gör vi!

Nu när ni har läst igenom det jag skrivit, fakta från Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Helsingborgs stad och flera andra aktörer, har ni kanske tänkt på hur mycket av detta vi uppfyller varje dag!

Vi har minskat våra CO2e utsläpp genom att äta mindre av nöt- och fläskkött och istället mer av kycklingkött samt vegetariska produkter.

Våra livsmedel, samt frukt och grönt, försöker jag köpa in och hålla kravmärkta och ekologiska så gott det går. Gärna närodlat och i säsong när det är möjligt. Vi har planterat frö från både blommor och grönsaker för våra pollinerare och även för att följa ”från jord till bord”, samt satt upp insektshotell på våra gårdar.

Vi har komposterat. Vi utbildar barnen i sopsortering. Att mäta och väga matsvinn samt att rapportera siffrorna vidare är för närvarande obligatoriskt i Helsingborgs stad. Därför fortsätter vi med det. En stor kartläggning av offentliga måltider i Sverige pågår där man följer upp resultat från 2018 -2019. Varje dag mäter vi vårt matsvinn från lunchen, vi hittar olika sätt att ta tillvara svinnet och jobbar mot att sänka det ytterligare. Vi har blivit väldigt medvetna planetskötare. Barnen tar efter oss. Vi skall vara stolta över det vi åstadkommit på några få år och framförallt så GÖR vi något för att vi, våra barn, barnbarn, och barnen här på förskolan skall kunna leva på planeten jorden i många år.

Film: Så jobbar Salladsgatans förskola i Helsingborg med matsvinn

På den här länken kan du också se när Anis Don Demina var på Husensjöskolan och pratade och lagade klimatsmart.

Carina Gladh, kock och måltidspedagog på Salladsgatans förskola.
carina.gladh@helsingborg.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *