Motivation – en studie

Är vi överens om vad vi menar när vi säger att elever inte är motiverade? Och hur gör vi för att motivera dem? Det är inte enkla frågor att besvara. Motivationsbegreppet rent generellt har visat sig vara svårt att definiera och angripa.

De senaste forskningsrönen visar på denna komplexitet samtidigt som de också ger oss en indikation på hur vi kan angripa elevers motivation.

Motivation anses idag bestå av tre aspekter: personlig, social och kognitiv. För att förändra motivationen behöver alla tre komponenter påverkas. I skolans värld är vissa av dessa lättare att påverka än andra. Exempelvis finns det större möjligheter för lärare att påverka elevernas kognitiva förmågor än att ha inflytande över deras personliga inre motivation.

Till de kognitiva beteende som anses påverka motivationen positivt räknas:

• att elever kan berätta eller skriva vad de gör och vad de kan göra,
• att elever kan berätta vad de försöker uppnå,
• att elever kan berätta hur de kan uppnå framgång,
• att elever kan berätta hur bra det går för dem i förhållande till målen,
• att elever kan berätta varför de behöver göra en viss uppgift och
• att elever tar risken med att göra ett misstag för att komma vidare.

Flera av dessa beteenden faller in i det som inom ramen för bedömning för lärande kallas för strategi 1, som går ut på att kommunicera förväntningar till eleverna. Forskningen har visat att när elever förstår målen för undervisingen och kriterierna för bedömning påverkas deras prestationer, motivation samt möjligheter för att ta ansvar för sitt lärande positivt.

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har en forskningsstudie utformats som har till syfte att undersöka hur fyra olika strategier för att kommunicera förväntningar kan påverka elevers motivation och prestation. Studien fokuserar på NO i årskurs 6 och genomförs på fyra skolor i Helsingborg. I figuren nedan presenteras studiens design. Tanken är att alla klasser som ingår i studien ska börja med samma strategi för att sedan antingen stanna kvar i den ena eller byta upp till nästa strategi. På detta sätt ges det möjlighet att göra jämförelser både inom gruppen och mellan grupper. Datainsamlingen sker i form av kunskapstester, enkäter och lärarreflektioner. Dessa sker två gånger per termin efter de arbetsområden som lärarna planerar tillsammans.

Studien pågår under läsåret 2016/2017 och en redovisning av resultaten presenteras hösten 2017.

Vi hoppas att studien kan bringa ljus i frågan om det är lusten som föregår lärande eller om det kan vara tvärtom. Behöver vi från början vara intresserade av att lära oss något eller kan det vara så att intresset kan växa fram efterhand som eleven märker att hen gör framsteg?

Andreia Balan, lektor, skol- och fritidsförvaltningen Helsingborg