PK-mannen
I UR:s serie PK-mannen utmanas Musse Hasselvall i att se samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa. Nyfiket, välvilligt men också taktlöst ställer han frågor för att försöka förstå hur det är att inte tillhöra normen. Serien är producerad utifrån skolans behov och för användning i samhällskunskap och värdegrundsarbete.
– PK (politiskt korrekt) har blivit ett skällsord, men för mig handlar det om att behandla andra på ett bra sätt. Men det är svårt, jag vill vara en god person men i slutet av dagen gör jag ändå fel ibland, utan att ens inse det. Att möta normbrytare har påmint mig om min egen position och vilka fördelar den för med sig. Jag har insett att det är en hel del jag inte sett och förstått tidigare,
säger Musse Hasselvall som är huvudperson i PK-mannen.
Musse Hasselvall är en skön kille som rör sig i olika miljöer utan problem. Han anser sig dessutom vara både väldigt öppen och påläst – PK helt enkelt. Men hur upplyst är han, egentligen? Hur påverkar det honom att han aldrig upplevt diskriminering på grund av den han är? En vit, heterosexuell, medelklassman från Stockholm utan några funktionsnedsättningar. Det blir en del felsteg i mötet med personer som har andra perspektiv, men även många insikter.
I första avsnittet som handlar om mansnormen träffar Musse Hasselvall Anton Hysén. Han berättar om hur det var att komma ut som homosexuell i fotbollsvärlden och inför sin pappa. I andra avsnittet ligger fokus på livet med en funktionsnedsättning. Och i det tredje pratar ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon om hur det vara att sticka ut på grund av hudfärg under uppväxten i Stockholms skärgård. Totalt är det 6 avsnitt. Finns även med teckenspråkstolkning.
Med humor och utan att döma synliggör PK-mannen de misstag många av oss gör, som kan få andra människor att känna sig utsatta. Samtidigt ger serien tittaren möjlighet till självrannsakan. Den riktar sig framförallt till högstadie- och gymnasieelever.
– PK-mannen tar upp frågor om identitet och vad som ses som normen i samhället på ett sätt som eleverna kan relatera till. Med korta klipp och intervjuer väcker den elevernas intresse. Den bidrar även till förståelse för andra människor och hur vi bemöter varandra. Lärare kan använda sig av serien, till exempel på mentorstiden, för att diskutera, reflektera och ifrågasätta rådande normer, säger Jenny Hubendick från Fredrika Bremergymnasiet som är en av tre lärare som tar fram ett arbetsblad till serien.
Enligt skollagen ska utbildningen i skolan utformas i överensstämmelse med bland annat demokratiska värderingar och solidaritet mellan människor. I skolans mål ingår till exempel att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.
Ex på arbetsblad till avsnitt 1
Större delen av texten är hämtad från ur.se
Intresserad av att hitta fler program- och filmtips? Gå till bloggen filmiskolan.com för att hitta program och filmer och se hur de kopplar till läroplanen och se handledningar och trailers.