Presentera, leda, sammanfatta; att tala inför grupp
Inspirerad av nationella proven lät Catherine Karnå eleverna redovisa de texter de läst och analyserat inför grupp. Ett upplägg som eleverna gillade skarpt.
Mitt namn är Catherine Karnå. Jag arbetar som förstelärare på Västervångskolan i Landskrona. Jag är utbildad 4-9-lärare i svenska och engelska. Jag tog min examen 2005 och har arbetat inom olika typer av skolformer på olika ställen i Sverige.
Inspiration från nationella proven
För att träna eleverna på att bli säkrare på att tala inför grupp, hålla anföranden, presentationer, leda och delta i strukturerade samtal så skapade jag en lektionsstruktur utifrån grunderna i de nationella proven, del A.
Strukturen är den samma men processen en aning annorlunda. Eleverna fick var sin text, hämtade ur Tjugo texter Del 1 och Del två. De skulle läsa sin text, tolka den, sätta ihop diskussionsfrågor till texten inspirerade av de frågor som följer med och planera för hur man ska presentera vad texten vill förmedla.
När det är dags för redovisning sitter eleverna i grupper om fyra till fem personer kring ett ”diskussionsbord” framme vid tavlan så att alla kan se dem. Fokus för gruppen är att samtala med varandra, så borden är placerade med utgångspunkt i det. Den som talade och presenterade sin text kunde välja att stå vid en talarstol intill gruppen eller sitta som en del i gruppen. Många valde att stå upp och kände sig trygga bakom talarstolen.
Alla reflekterar kring texterna
Klassen, publiken, tar anteckningar under tiden som personen presenterar sin text och sen när resten av gruppen diskuterar. Publiken fokuserar enskilt och löpande under samtalens gång på texternas innehåll och skriver ner sammanfattningar på dem samt samlar på positiva intryck från de som talar och hur de för sin talan.
Eleverna får också reflektera kring vilken text de gärna hade varit med och diskuterat kring och varför, extra intressant och viktigt då publiken inte får lägga sig i samtalet som pågår framme vid tavlan. Under en lektion hinner man igenom cirka två till tre texter/diskussioner.
Efter diskussionerna sätter sig gruppen som redovisat på sina platser igen och lektionen avslutas med att alla skriver och reflekterar. Publiken utifrån sina frågeställningar och gruppmedlemmarna utifrån sina prestationer och intryck under ”redovisningen”, till exempel: ”Gick det som jag trodde/ville? Vad visade sig vara det svåraste momentet? Vad skulle jag vilja göra annorlunda till nästa gång? Var det något som gick bättre eller var lättare än jag trodde?”
Eleverna fick äga sin text och ledarroll
Både det här upplägget som träning inför nationella proven och upplägget över lag inom ramen för undervisning i svenska och de muntliga förmågorna, blev mycket uppskattat bland eleverna. De var nervösa, så som muntliga framträdanden brukar medföra, men möjligheten att sitta ner, ingå i en grupp, inneha olika roller under samma presentation som ledare eller deltagare gjorde att alla efteråt var både nöjda med sin insats, förvånade över att de vågade och hur kul det ändå var att föra samtal och ”äga sin text och ledarroll” för en stund. De upplevde också att de inte längre var lika nervösa inför att ta steget till att våga tala inför gruppen nästa gång. Jag kan varmt rekommendera upplägget!
Även elevens läsförmåga testas till viss del samt förmågan att gå ner på djupet i en text, bearbeta dess mening och presentera det på ett tydligt sätt tränas.
Presentera, leda, sammanfatta – arbetsblad
Litteratur
Läs gärna examensarbetet Det muntliga språkets betydelse i skolan av Tove Ärnström, Göteborgs universitet, HT13.
Hänvisar till följande litteratur via henne.
I Nya språket lyfter (2011), ett material som Skolverket gett ut som stöd för bedömningen av elevers språkliga förmågor i enlighet med kursplanerna, finner vi ett kapitel som ”markerar det talade språkets grundläggande betydelse för varje människas identitet, sociala trygghet och lärande.” (2011:6)
I detta kapitel, Tala är grunden, tas problematiken med att elever ofta inte får chansen att utveckla sin muntliga förmåga upp. I kapitlet jämför de arbetet med den muntliga förmågan med hur man arbetar med läsundervisningen. ”Likaväl som att läsundervisning måste fortsätta även när eleverna knäckt koden måste uppmärksamheten på elevernas kommunikativa, muntliga förmåga vara fortsatt stor.” (Skolverket, 2011, s16)
Nya språket lyfter (2011) belyser flera vinster med att arbeta med det muntliga språket i skolan. De menar att ” Läs- och berättarupplevelser liksom uppgifter som går ut på att lösa problem tillsammans ger många tillfällen både till spontana och strukturerade samtal.” (2011:17) De belyser även vikten av att utmana elever att våga prova nya sätt att uttrycka sig då man måste våga ta risker för att utvecklas, men ställer sig frågan – Hur utmanar vi eleverna?
Kapitlet, Tala är grunden, avslutas med två dimensioner vi som lärare ska iaktta för att kunna följa varje elevs utveckling. De två dimensioner som står i centrum för iakttagelser av muntlig förmåga är:
- tal, samtal och lyssnande som rör berättande i olika sammanhang och med varierande innehåll: från självupplevt och personligt till litterärt, från verkligheten i olika tider till fantasin som inte känner några gränser;
- tal, samtal och lyssnande som rör beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande sammanhang, vars innehåll är mycket skiftande: från aktuella händelser till historia, från närmiljö och natur till rymden och världen. (Skolverket, 2011:17)
Catherine Karnå, Landskrona