Pulsstudien visar resultat på bara sju minuter
Börjar du dina matematiklektioner med fysisk aktivitet? Att inleda matematiklektionen med sju minuters fysisk aktivitet har nämligen visat sig ha effekter på elevers koncentration och arbetsminne.
Genom att inleda varje matematiklektion med sju minuters fysisk aktivitet har man sett en visad effekt på hjärnan, närmare bestämt på koncentration och arbetsminne.
Detta har man sett i Pulsstudien. En studie som genomförts med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor i Helsingborgs stads skolor. Nu publiceras studien Effekter av fysisk aktivitet i matematikundervisningen i tidskriften Forskning om lärande och undervisning.
Förbättring av koncentration och arbetsminne
Resultaten av studien visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten.
Andreia Balan, lektor skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg, har genomfört studien i samarbete med Högskolan i Kristiandstad.
– Resultaten visar att vi kan påverka elevernas koncentration med enkla medel. Effektivt lärande kräver att elever är 100 procent fokuserade. Om sju minuter kan ge positiva effekter på hur elever är fokuserade i undervisningen är det en stor vinst för verksamheten. Resultaten kan användas löpande i den ordinarie undervisningen men de kan också användas vid behov eller som ett inslag i rastaktiviteter, säger Andreia.
Fysisk aktivitet kommer med en rad positiva effekter och många skolor har börjat integrera fysisk aktivitet på olika sätt både i och utanför undervisningen. Hur man gör detta ser förstås olika ut och det sker till exempel under lektionstid och raster eller med utökad tid för ämnet idrott och hälsa.
Korta träningspass kan vara tillräckligt
Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet, och då särskilt pulshöjande aktiviteter, kan vara bra för elevernas lärande i matematik eftersom det påverkar deras koncentration, arbetsminne och klassrumsbeteende. Korta träningspass räcker dessutom till för att få signifikanta effekter på elevernas prestationer, vilket underlättar användningen av fysisk aktivitet i skolsammanhang. Det som varit mindre tydligt är längden av fysisk aktivitet som integrerad i undervisningen kan generera effekter på lång sikt.
Syftet med pulsstudien var alltså att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar och stödja elevernas lärandeprocesser i matematik. Om fysisk aktivitet integrerad i undervisningen kan bidra till ökad koncentration skulle det vara en stor vinst för alla elever. Resultaten i studien visar att korta pass av intensiv träning kan ge effekter på arbetsminnet, vilket inte alltid har varit fallet i tidigare studier med liknande format.
– Oftast tror vi att effekten av det vi ändrar på kan visas direkt i elevernas betyg. Processen är tyvärr inte så enkel. I forskningslitteraturen är det välkänt att lärarfaktorn till exempel är starkare än användningen av ett visst material eller elevernas socioekonomiska bakgrund. Det är därför fördelaktigt att mäta koncentration och arbetsminne och sedan ställa sig frågan hur undervisningen i övrigt kan utformas så att den drar nytta av att eleverna får en ökad koncentration och arbetsminne, säger Andreia.
Pulshöjande övningar i början på alla matematiklektioner
I interventionsgruppen ingick fem klasser från fyra olika skolor som undervisades av fem olika lärare. Eleverna var under tiden mellan 12 och 13 år gamla och gick i årskurs 7.
Under studien inleddes alla matematiklektioner med sju minuter pulshöjande övningar i fem av tio grupper under fem månader.
Vid alla tillfällen använde lärarna en förinspelad film. För att öka variationen och motivationen byttes övningarna vid fyra tillfällen under interventionen och eleverna fick möjlighet att välja träningsmusik. Materialet skapades av en idrottslärare och spelades in med elever som inte ingick i studien.
För att övningarna skulle ha en pulshöjande effekt mättes elevernas puls med pulsarmband. I alla grupper kom eleverna upp i en puls mellan 130-157 slag/minut, vilket anses vara den rekommenderade nivån för medelintensitet som är cirka 70 procent av maxpulsen.
Hur upplever du att dina elever har upplevt att delta i studien?
– Många tyckte sig märka att det var lättare att fokusera efter ett puls-pass. Överlag har de varit positiva till det även om några få givetvis klagade. I åk 7 nu gör jag nästan samma sak men vi varvar med Just Dance så att det inte ska bli för tjatigt, säger en av lärarna som deltagit.
Studien är publicerad i tredje numret av ForskUL 2019 som innehåller tre olika exempel på praktiknära forskning.