Rörliga djurmodeller

Alla tycker väl det är spännande med saker som rör sig? Då kan man använda de olika mekanismerna; hjulet, hävstången, kilen, lutande planet eller block och talja. På Strandängsskolan F-6 i Båstad har klass 3 funderat på hur olika djur rör sig och sedan konstruerat enkla modeller för att visa och förstå hur det går till.

”Teknik tillsammans” är ett material i teknik för barn från förskola till årskurs 6. Med hjälp av det får man som lärare många bra och roliga förslag för att arbeta med teknik. Här ges barn/elever, under spännande former, tillfälle att utveckla sina kunskaper om teknik och teknikens betydelse för människan, samhället och naturen.

I materialet presenteras flera idéer som kan vara till stöd när man planerar och arbetar med teknik. Där ges även möjlighet att integrera teknik med andra ämnen/arbetsområden.

Hur är prylarna konstruerade?

I Båstad valde pedagogerna att bygga rörliga djurmodeller men innan arbetet kom igång gällde det att få förståelse för hur saker kan röra sig med hjälp av olika mekanismer. Då  fick eleverna undersöka många olika vardagsförmål som t.ex. pedalhink, korkskruv och rörliga tesilar. Det blev många intressanta diskussioner när barnen i smågrupper fick fundera på hur prylarna var konstruerade och hur de kunde användas.

Sedan var det dags för djuren och då startade vi med att tillsammans med barnen diskutera vilka rörelser djur gör och vad vi tror är möjligt att bygga ihop. Vi  använde en av strukturerna inom Kooperativt lärande som kallas ”Arket runt”. Då sitter eleverna i sina 4-grupper, där ett ark vandrar runt och varje elev skriver sitt förslag, säger det högt och skickar pappret vidare. Det var ett snabbt och smidigt sätt att under några minuter få fram massor av idéer på rörelser.

Lär-paren skapade tillsammans

När vi gjort en sammanställning kunde lär-paren välja vilken rörelse de skulle satsa på. Alla fick bygga sitt eget djur men paren hjälptes åt både med att göra en skiss, planera och så småningom konstruera sitt djur.

De flesta valde att låta djuret gapa eller räcka ut tungan/slicka även om några helst hade gjort en figur som kunde gå.

Aktiviteten var hög och alla var verkligen aktiva och dessutom väldigt hjälpsamma och när alla fått ordning på sina vevar och hade designat klart var stoltheten och glädjen på topp! Ingen som kom förbi klassrummet kunde undgå att få en presentation av hur mekanismerna fungerade. Att eleverna också använde de rätta begreppen under arbetets gång gjorde att vi alla kunde känna oss nöjda.

Arbetet avslutades med att alla fick fotografera sitt djur och göra en kort beskrivning av processen. De skrev om rörelsen/mekanismen, designen och hur arbetet gått samt vad som var lätt eller svårt .

Hört i korridoren: ”Vilken mekanism använde du?” ”Jag tror att man kan säga både hjulet och hävstången eftersom ståltråden som lyfte tungan snurrade som ett hjul men veven man snurrar på är ju också som en hävstång”.

Maria Lejon och Karin Höjman
NT-utvecklare i Båstads kommun

Läs fler inlägg i denna blogg: NTutvecklarna i Båstad