Rydebäcksskolans fritidshem reser vidare

Rydebäcksskolans fritidshem fortsätter sin resa mot ett fritidshem i världsklass. Resan stannar nu till vid hållplatsen KOMMUNIKATION och hållplatsen TIDSTJUVAR. 

Vad innebär en god kommunikation?

Hur kommunicerar jag? Hur tolkar jag det andra kommunicerar? Hur kommunicerar vi med varandra? Hur kommunicerar vi med elever? Föräldrar? Vilka kommunikationskanaler har vi för att alla ska kunna ta del av information? Vad är mitt ansvar i kommunikationen? Hur visar jag förståelse för andras olikheter i sätt att vara och ta till sig kommunikation?

På hållplatsen KOMMUNIKATION ingår även begreppet FEEDBACK.

Feedback: Vad gör vi bra och vad kan bli bättre?

Enligt Susan Whealans teori behöver vi generellt bli bättre på att ge varandra feedback. Stanna upp och regelbundet prata om hur vi har det. Ju större komplexa uppgifter vi har desto större relationsdjup behöver kollegerna ha sinsemellan.

Inled mötena med en incheckning, hur har vi haft det i veckan? Vad kan bli bättre?

En väl fungerande grupp tar 6-8 månader att komma till fas 3,4, enligt Wheeland.

Gruppens utvecklingsprocess

10 viktiga punkter enligt Wheelan

  1. Lär känna grupputvecklingen
  2. Var tålmodig, utveckling tar tid.
  3. Förvänta dig att saker o ting är oklart när gruppen börjar.
  4. Förvänta dig konflikter och behandla dem som ett tecken på utveckling.
  5. Hjälp gruppen att begränsa konflikter till sådant som handlar om sakliga uppgifter, roller, strukturer eller liknande. Hela gruppens ansvar.
  6. Kompromissa om det är möjligt och hjälp andra att lösa meningsskiljaktigheter.
  7. Sitt inte som åskådare utan ta ansvar för vad som pågår även om det inte direkt involverar dig
  8. Stöd andra och ledaren.
  9. Gör färdigt dina uppgifter i tid.
  10. Uppmuntra din grupp att regelbundet stämma av hur den fungerar.

I vårt team behöver vi träna mer på att ge varandra feedback. Vi har uppmärksammat att våra positiva egenskaper, styrkor ibland tas för givna. Vi behöver därför bli bättre på att bekräfta varandra. Detta gör vi bland annat genom ”positiva peppningsrundan”, där var och en säger en positiv egenskap man uppmärksammat hos kollegan som sitter till vänster om en.

Vi behöver även träna mer på att ge varandra konstruktiv feedback, det vill säga feedback då något inte funkar, i syfte att hjälpa sin kollega att växa, samt föra verksamheten framåt. Detta gör vi enligt feedbacktrappan, som vi ser som ett stöd i hur konstruktiv feedback fungerar.

Feedbacktrappan är uppbyggd i 5 steg:

  1. Förkasta: Mottagaren slår ifrån sig feedbacken och förnekar problemet.
  2. Försvara: Mottagaren går till motangrepp för att skydda sig själv.
  3. Förklara: Mottagaren erkänner att det finns ett problem, men bortförklarar för att skydda sig själv.
  4. Förstå: Mottagaren förstår kritiken och är öppen för förändring.
  5. Förändra: Mottagaren tar in informationen och är nu redo att ta tag i förändringar/förbättringar.

Vi använder feedbacktrappan som ett stöd i hur man på bästa sätt lägger upp sin feedback, men även för att reflektera över hur mottaglig mottagaren är. Är det läge att ge feedback just nu? Hur mottaglig är jag för att ta emot feedback i syfte att växa? Är det olika i olika situationer?

Tidstjuvar

Vidare går vår färd mot hållplatsen TIDSTJUVAR.

Vi jobbar enligt följande matris: Viktigt och bråttom, inte viktig inte bråttom, inte bråttom men viktigt, varken viktigt eller bråttom.

R1
Viktigt/bråttom (Nödvändigt)Exempel:
Akuta möten angående elever
Sista minuten deadlines
Oförutsedda händelser
R2
Inte bråttom/Viktigt (Bästa produktivitet)Exempel:
Proaktivt arbete
Angelägna mål
Kreativt tänkande
Planering
Reflektion
R3
Inte viktigt/bråttom (Distraherande)Exempel:
Onödiga avbrott i planeringen, ex elev som eftersöker sin jympapåse.
R4
Inte viktigt/inte bråttom (Bortkastat)
Aktiviteter för att undvika att göra det viktiga.
Överdrivet slappande och tidsfördriv som tv, spel och internet.

För bästa produktivitet:

Vårt mål är att minska ruta 3, undvika ruta 4 och lägga mer tid i ruta 2, som är rutan för bästa produktivitet. Under vår fortsatta färd funderar vi vidare på hur vi genom framförhållning och struktur kan göra ruta 2 större.

Inom ruta 2 ligger bland annat våra planerings- och utvärderingsmallar som vi arbetar för ska bli mer systematiserade. Vi börjar få in rutinen, att alltid använda oss av våra mallar inför planering av nytt arbetsområde. Dessa mallar gör också att vi går framåt i vår ambition att tala samma språk, få en samsyn. Detta underlättar även i vår kommunikation.

Tillbakablick – mot ett fritidshem i världsklass

Dags att titta i backspegeln. Vad har hänt under höstterminen, hur långt har vi kommit på vår färd mot ett fritidshem i världsklass? Vad har vi gjort för framsteg hittills? Vad behöver vi förbättra?

I respektive arbetslag reflekterar vi över följande:

Vad är jag stolt över i vårt team på fritids?
I vårt team på fritids är vi extra stolta över att vi är lösningsorienterade och har en kämpaglöd. Det visar sig i att vi tycker att vi bibehåller verksamheten även ”när det blåser” och i att vi löser oförutsedda händelser. Vi tycker vi har en bra samsyn över hur vi ska jobba, vi gör eleverna delaktiga i arbetet. Vi har ett stort engagemang, ett positivt tankesätt och en god sammanhållning. Våra rastaktiviteter har vi utvecklat under terminen. Vi kompletterar varandra genom att ha olika kompetens och drar även nytta av elevernas kompetens i vår verksamhet. Alla avdelningar har gemensamma FRIPP:ar under loven för att skapa likvärdighet. FRIPP står för fritidspedagogisk planering och är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete.
Jag skriver mer om detta när vi kommer till nästa hållplats som är Frippar och feedback.

Vad kan vi förbättra i vårt team på fritids?
Vi har uppmärksammat att det kan vara lätt att irritera sig på saker som egentligen är strukturella problem och i grunden är enkla att lösa. Därför vill vi bli bättre på att diskutera sakfrågan.

Något vi vill förbättra är också att ha en större förståelse. Bland annat för varandras svagheter, varandras olika uppdrag och personliga utvecklingsområden.

Vi behöver även bli mer bekväma med att ge varandra feedback.

Vi blickar framåt

Hur ska vi då ta oss vidare på vår färd mot ett fritidshem i världsklass? Vi gör upp en handlingsplan över var vi vill vara i maj 2019.

Handlingsplan Rydebäcksskolans fritidshem – vårterminen 2019

Sociala lärmiljön – Kommunikation

Vårt mål i början av hösten var att samtliga fritids skulle använda UNIKUM för all kommunikation med vårdnadshavare innan terminens slut. Det målet är uppnått. Det vi vill fortsätta att utveckla då det avser UNIKUM är:

  1. Veckobrev – Vi vill “skruva på” hur vi formulerar oss i veckobreven. Det ska finnas en tydlig koppling till läroplanen med en kort förklaring kring VARFÖR vi gör saker – tydligt SYFTE och MÅL.
  2. Mallar – Vi har inlett ett arbete där vi har skapat mallar i UNIKUM för samtliga delar som fritids arbetar med. T.e.x. “Skapande”, “Språk”, “Rörelse och Lek” o.s.v. Dessa mallar ska finnas tillgängliga för föräldrar som vill läsa lite mer om vad och varför vi gör saker på fritids.
  3. Driven – Vid terminens inledning påbörjade vi vårt arbete med DRIVEN som en kommunikationskanal. Där ska alla våra planeringar och utvärderingar ligga tillgängliga för all personal på fritids (resurser inkluderade).
    Målet är att ALL PERSONAL ska kunna ta del av information (kunna läsa) samt skriva i dokument på driven.
  4. Våra ledord – Som ett led i vårt arbete med sociala lärmiljöer kommer vi även att aktivt arbeta med våra ledord.
    I maj 2019 är målet att personalen är väl förtrogen med vad ledorden innebär och betyder samt har påbörjat processen kring HUR det avspeglar sig och ger avtryck i verksamheten.
  5. Grupputveckling – Vi har inlett ett arbete med grupputveckling. Där har de flesta grupper under hösten konstaterat att de befinner sig i fas 2, delvis i fas 3. Målet är att under våren aktivt arbeta för att ta sig vidare mot fas 3.
    I maj 2019 är målet att samtliga grupper på fritids definierar sig själva vara i fas 3.
    Vi kommer framförallt arbeta med att:
    • Tydliggöra roller ännu mer
    • Se varandras kompetenser och styrkor
    • Gemensamt ta ansvar
  6. SKA – arbetet – Vårt mål fram till jul var att komma igång med planering i FRIPP (Fritidspedagogisk planering). Samtliga fritids gör nu planeringar i FRIPP utifrån tema. Samtliga fritids arbetar också med workshopsgrupper, 2 ggr/v. Vårt mål är att all personal som jobbar på fritids ska vara förtrogen med FRIPP i maj och veta var den finns på driven. Samtliga fritidspedagoger ska kunna använda och vara bekväma med FRIPP dokumentationen.
  7. Årsklockan – reviderad till maj 2019. I augusti börjar vi följa den kontinuerligt för att få in en tydlig struktur som vi kan luta oss mot, vilket ger oss trygghet.

Vi har fått verktyg till att finna balansen mellan att blicka framåt, men samtidigt inte glömma att då och då se sig om i backspegeln och reflektera över vart vi varit, våra smultronställen vi stannat till på, ställen vi helst vill glömma vi varit på.

Att ta sig tid till att reflektera gör att man finner nya vägar. Tillsammans stöttar vi varandra till nya utmaningar som gör att vi inte kör fast i gamla hjulspår.

Vi måste även komma ihåg att njuta av utsikten här och nu under vår färd. Carpe Diem, fånga dagen, hur ofta tar vi oss tid till det?


Helena From, förstelärare i fritidshem, Rydebäcksskolan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *