Så inspirerar Marie barnen med klimatsmart mat

Vi besöker Marie Andersson, kock på Skogsgläntans förskola sedan 10 år tillbaka. Marie har just tackat ja till ett spännande samarbete med Skånemejerier som innebär att de kommer att göra ett helt recepthäfte med hennes mellanmålsrecept.

Marie Andersson, Skogsgläntans förskola.

Marie berättar att hon i samarbetet i sina recept kommer ha mycket fokus på att trolla fram mellanmål på rester samtidigt som barnen får nyttiga och hälsosamma mellanmål som gör att de orkar vara pigga och glada hela eftermiddagen. Det bubblar av idéer när Marie berättar om hur hon tänker sig sitt recepthäfte, hon kommer bland annat att ha med olika smoothies, en kesokaka, äppelplättar, bröd med olika grönsaksröror, så kallade ”spreads” och inte minst olik varianter på ”nattagröt”, havregryn som får svälla i havremjölk/komjölk/yoghyrt/fil över natten tillsammans med kryddor som kanel och kardemumma. Till denna gröt kan man ha olika frötoppingar, frukter eller bär. Gott, nyttigt och väldigt enkelt!

Hur får man då egentligen små barn att äta grönsaker?

Marie tycker inte det är någon särskild stor konst. Barnen på Skogsgläntans förskola är ofta väldigt nyfikna på de grönsaksfat som Marie tar med in på varje avdelning en stund innan det är dags för lunchen. Många av barnen vill redan då smaka grönsakerna, vilket de också får. Men också måltiderna innehåller mycket grönt, ungefär tre mål i veckan är grönsaksbaserade vilket också syns tydligt i statistiken som visar klimatpåverkan från inköpta livsmedel. Där ligger Marie redan under det uppsatta målet på 1,5 CO2 ekvivalenter/kg livsmedel med sina 1,4 CO2 ekvivalenter/kg livsmedel.

Matsamlingar sätter maten i centrum

De äldre barnen på förskolan har varje dag en matsamling, det betyder att ett av barnen får i uppgift att ta reda på vad det blir för lunch och sedan återberätta det för sina kompisar under samlingen. Barnet som har uppdraget under dagen är också med och väger matsvinnet efter lunchen tillsammans med Marie. För att barnen lättare skulle förstå hur mycket matsvinn det handlade om kom Marie på idén att visa med hjälp av legobitar som hon byggde ihop till staplar. En hel veckas staplar sparades och pedagogerna kunde tillsammans med Marie prata med barnen om staplarnas storlek och varför det såg ut som det gjorde. Det ledde i sin tur till att matsvinnet faktiskt minskade. När barnen blev medvetna och förstod kopplingen till den egna handlingen, kunde de också hjälpa till att påverka resultatet. Matsamlingarna används också till att introducera nya grönsaker, exempelvis om en ny salladsblandning ska serveras till lunchen kan barnen få provsmaka ingredienserna var för sig under en matsamling.

– För att ytterligare väcka barnens intresse för maten och var den kommer ifrån och vilken nytta den gör i kroppen introducerade jag Matboxen här på förskolan. I den finns det alltid undersökande redskap så som måttband och förstoringsglas och varje gång jag använder den innehåller den något nytt. Vi har genom matboxen kunnat prata om vad kor ger oss, hur de påverkar naturen och miljön men också hur kroppen påverkas av att äta kött. Matboxen ger också mig ny kunskap, vi har som ett exempel tillsammans tagit reda på hur hög en ko kan bli och sedan jämfört med oss själva och förstått att kon är högre än barnen men inte längre än våra pedagoger. Vi har också färgat tyg med olika livsmedel så som hallon och rödbeta och barnen har fått måla teckningar med blåbär!

Tygbitar färgade av olika matvaror hänger uppe på väggen

Tygbitar färgade med olika livsmedel.

Blåa målningar som hänger på väggen

Teckningar målade med blåbär

Att visualisera matsvinnet med ätbar mat

För att ytterligare konkretisera vikten matsvinn för barnen testade Marie att lägga fram svinnets vikt i motsvarande ätbar mat och när svinnet sedan minskade efter hand så plockades ätbar mat bort för att visa hur stor viktminskningen var. Idag är faktiskt tallrikssvinnet näst intill obefintligt på förskolan, alla har bidragit till att nå såhär långt.

Maries tips för mer klimatsmart mat

  • Du som kock och pedagog har en stor och viktig roll i att prata med barnen om svinnet.
  • Använd mindre uppläggningsfat och formar så ser det inte så lite ut när man har bordsservering.
  • Sätt maten i fokus genom matsamlingar.
  • Servera grönsakerna innan lunchen.
  • Låt barnen utforska olika smaker genom nya grönsaker och frukter, låt det bli något spännande barnen ser fram emot.
  • Laga den gröna maten från grunden (undvik gärna soya- och quornprodukter)
  • Odla tillsammans med barnen, både ute och inne!
  • Kompostera ert matavfall med hjälp av Bokashi.

Marie avslutar vårt besök med orden, ”det här är den bästa arbetsplatsen som jag jobbat på i hela mitt liv!” och det kan vi förstå!

Följ Marie på Instagram:
@skogsgläntansfsk


Mónika Rüll Lundin, miljösamordnare och projektledare SmartMat Hbg.
monika.rulllundin@helsingborg.se