Se på film med eleverna – sen då?
Har du upptäckt att film är ett bra sätt att fånga dina elever? Funderar du på om film som medel i skolan skulle kunna ge eleverna kunskap, ökad digital kompetens och bättre resultat? Om detta handlar dagens blogginlägg.
Se, samtala, skapa är en 5 minuter lång film från Svenska Filminstitutets filmpedagogiska avdelning och handlar om att se film tillsammans, samtala om film och att låta eleverna dokumentera med och skapa film. Flera skolor, pedagoger och vår förra barnfilmsambassadör Suzanne Osten medverkar.
Vad tyckte du? Blev du sugen att prova något nytt? Hittade argument för att fortsätta något du redan gör? Jag gillar inställningen hos mediepedagogen, Christian Tidebrink, som skapar film med sina elever ”att eleverna kanske kan tekniken bättre, men att pedagogen kan bidra med dramaturgi och andra saker de ännu inte bemästrat”. Och såg du de härliga leendena och stoltheten hos eleverna som fick visa upp filmerna de skapat!
Filmkunnighetskonferens
Svenska Filminstitutet erbjöd även nyligen en Filmkunnighetskonferens med syfte att bidra till att öka filmkunnigheten bland barn och unga i hela landet. För oss som inte kunde delta finns det möjlighet att se en inspelning av konferensen här.
Talare var bland andra Mark Reid, utbildningsansvarig på British Film Institute som talade om filmens plats i det brittiska skolväsendet (1:54:58 i filmen) och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som samtalade med Filminstitutets VD Anna Serner om allas rätt till film (1:00:30 i filmen).
Begreppet filmkunnighet ingår i begreppet MIK, medie- och informationskunnighet, som är ett samlingsnamn för vad som krävs för att bygga ett demokratiskt samhälle med deltagande medborgare.
Vad är filmkunnighet?
- Filmkunnighet inbegriper all form av rörlig bild.
- Filmkunnighet rymmer i likhet med textspråkets läs-, skriv- och hörkunnighet: kulturell, kritisk och kreativ kompetens – att se, samtala och använda/skapa film.
Varför är rörlig bild- och filmkunnighet så viktigt?
Filmkunnighet är en demokratisk fråga. Utan rörlig bild- och filmkunnighet kan vi inte vara fullt ut källmedvetna. Utan filmkunnighet kan vi inte uttrycka oss medvetet, kunnigt, fritt och nyanserat i vår tids bildrika kommunikationslandskap.
I boken Introduktion till filmpedagogik – Vita duken som svarta tavlan går att läsa:
För även om vi idag är duktiga på att förstå snabba bildflöden måste vi alla lära om att se, analysera och skapa film för att verkligen bli filmkunniga och det är felaktigt att förutsätta att vi alla, automatiskt, hamnar på samma kunskapsnivå utan utbildning.
Enda stället där vi kan nå alla barn och unga med den här kunskapen! Du spelar en stor roll i det här arbetet. Våga använda spelfilm inte bara som diskussionsunderlag för diskussioner om exempelvis värdegrund, empati, genus utan även som kunskapskälla.
Genom att se till exempel filmen Under sanden, en historisk film om en händelse under andra världskriget eller se Ronja Rövardotter, som alla barn älskar kan du nå flera av kunskapsmålen och arbeta med flera förmågor i våra skolämnen, genom att diskutera källkritiskt och jämföra med den verklighet som eleverna känner till eller den kunskap de fått till sig genom andra källor. Engagemanget kommer blir stort, det lovar jag.
Hur kommer du igång eller hittar nya idéer?
Det finns en fin broschyr om Rörlig bild- och filmkunnighet som du kan använda för egen del eller för att informera/övertyga dina kollegor inför ett samarbete i den här frågan.
Filminstitutet erbjuder även materialet: Filmpedagogik – så funkar det! 11 enkla klassrumsövningar Perfekt upplagda övningar som inte kräver mycket förberedelse utan det är bara att sätta igång. Och behöver du hjälp med vilka filmer som passar och är ok att visa för just dina elever så kontaktar du mig, Claire Brandum på Pedagogiskt center.
Claire Brandum
Filmpedagog på Pedagogiskt Center, Helsingborgs stad.
claire.brandum@helsingborg.se