Skolstrejken – en pedagogisk möjlighet?

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

Vi behöver fokusera på hårda fakta, vad vi måste göra för att minska våra utsläpp, men vi måste också prata om vad det är som förändrar ett samhälle och vilka känslor det väcker.

Vi måste tillsammans börja formulera de nya berättelserna om vad det är vi kan få istället. I dessa berättelser måste det finnas plats för hopp, möjliga lösningar och drömmar om ett annorlunda liv.

För oss lärare blir det då en viktig uppgift att få eleverna att själva formulera sina berättelser. De behöver hitta sina mål, drömmar och rädslor som gör att de kan och vill engagera sig i vad som händer runt dem. Våra elever är oftast redan mycket väl medvetna om vad som är på gång att hända.

Varje fredag anordnas det klimatdemonstrationer som leds av barn och unga runt om i välden. En folkrörelse sprungen ur Greta Tunbergs skolstrejk. I Helsingborg hittar du de protesterande utanför rådhuset varje fredag.

I protesterna i Helsingborg finns ett antal lärare och elever. Hur resonerar de runt skolstrejken och varför väljer de att delta och hur använder de strejken i undervisningen? Jag skrev ett mejl och frågade dem. Så här svarade de:

Hedda Hammer, gymnasielärare Olympiaskolan

Varför väljer du att delta i strejken?

Det är viktigt att vi lever som vi lär (och undervisar), att göra min röst hörd både som privatperson och som pedagog är i det här fallet viktigt för mig. Kanske gör jag i och för sig större nytta i alla samtal med kollegor och ungdomar i min vardagsprofession men att som vuxen förtäta i demonstrationen känns också viktigt.

Deltar några av dina elever?

Ja. Vi har i flera veckors tid fört dialog med skolledningen om hur vi ska gå tillväga i frågan. Inga egentliga hinder har framkommit men frågan har inte riktigt prioriterats. Jag och Yvette (skolans hållbarhetsansvariga) ser till att information når ut. Intresserade elever får söka ledighet.

Hur pratar du om strejken och Greta i din undervisning?

Vi försöker hålla klimatagendan öppen, till exempel använder vi oss av digitala informationsboard kring aktuella nyheter inom ämnet för att nå ut till kollegiet, och även eleverna i viss mån. Vi har också vissa tillfällen då skolan fokuserar på frågan och får möjlighet att engagera delar av eleverna. Till exempel har vi deltagit i We change,(extern organisation med ambulerande workshops) framtidsjakten med fokus på hållbarhet för åk 1, Musikhjälpen (skolan engageras för att bidra till insamling för hållbart mål, Ugandaresa (utbyte med projektinriktning), fjällresa (fjällvandring i Sognefjällsvärlden i Norge, magnifik miljö värld att skydda). Varje pedagog har inom sitt ämne goda möjlighet att koppla till de globala målen. Jag är säker på att Greta dyker upp då och då.

Häromdagen hade jag en givande diskussion med elev där PR-jippot runt Greta störde eleven i fråga. Vi kunde enas om att Gretas PR åtminstone har ett gott syfte och att Gretas mål är till godo för oss alla.

Inger Edfors, förstelärare Västra Ramlösa skola

Deltar några av dina elever?

Ja. Eleverna har fått motivera varför de vill vara med och deras vårdnadshavare har också fått godkänna deltagande. Rektor har också tillfrågats och han gav sitt godkännande även nu.

Hur pratar du om strejken och Greta i din undervisning?

Vi har valt att kalla det en klimatmanifestation.

Det finns tydliga kopplingar till de Globala målen och till läroplanen i till exempel samhällskunskap.

” Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument. ” (lgr 11)

Vi har dessutom passat på att bjuda ned politiker för samtal utanför Rådhuset och minst 3 av dem har sedan bjudit in oss för att träffa dem i Rådhuset längre fram.

Jag ser det som en samhällskunskapslektion men också en erfarenhet omkring hur man kan göra sin röst hörd, med andra ord, Barnkonventionen -att göra sin röst hörd och att bli lyssnad till.

Veta

Skolstrejken aktualliserar klimatfrågan för våra unga och vi i skolan får ett utmärkt tillfälle att prata om koldioxid och fossila bränslen, alltså vad som orsakar klimatförändringar. Eller varför inte passa på att prata om strejkrätt och hur arbetsgivar och arbetstagare fungerar tillsammans i Sverige.

Kunna

Skolstrejken visar på ett sätt att påverka för att förhindra klimatförändringarna. Här finns massa frågeställningar att utforska. Är strejk effektivt? Vad är fördelarna med en strejk och vad är nackdelarna? Vad kan man annars göra för att påverka?  I samband med uppmärksammade händelser, som till exempel skolstrejken, finns oftast goda chanser att få kontakt med politiker (som Västra Ramlösa skola gjort) för att på så sätt få utforska andra sätt att påverka. Genom att diskutera vad strejk kan leda till och kanske frivilligt få delta eller avstå från att delta får eleverna chans att själv utforska vilka sätt att påverka som passar just dem.

Vilja

Att bli lyssnad till och delta i ett samanhang ökar motivationen till engagemang och medverkan.

Relevant och verklighetsförankrad undervisning

Hur man än väljer att hantera strejken så behöver den, precis som allt annat som händer i samhället, få en plats i undervisningen. Det finns en del argument mot att elever deltar i protesterna. Argumenten som att det inte är barn och ungas uppgift att lösa problemet åt oss eller att de unga ska vara i skolan för att lära så att de senare i livet kan hjälpa till att utveckla hållbara lösningar. Argumeneten kan fungera som spännande utgångspunkt för diskussioner utan några rätta svar eller lösningar.

Skolan såväl som undervisningen behöver vara relevant och verklighetsförankrad, men alla måste ges möjlighet att göra det på sitt sätt. Hur använder du strejken i din undervisning?