Snäckor och beebots
Hur bygger vi in hållbarhet i vårt utbildningssystem? Givetvis måste vi börja från början, med de små barnen. Genom att göra hållbarhetsperspektivet till en naturlig del av allt arbete på Hästskons förskola, Skogsgläntans förskola och Rosenvägens förskola i Laröd skapas möjligheter för barnen att utveckla den handlingskompetens som behövs för att fatta hållbara beslut, nu och i framtiden.
There is no Plan B, because there is no Planet B.
Sustainability must be built into everything we do, and education is the starting point.
FN:s Generalsekreterare Ban Ki-moon på världskongressen om lärande för hållbar utveckling i Japan i november 2014.
På förskolorna i Laröd jobbar man aktivt med hållbarhetsperspektivet och alla är delaktiga. Förskolechef Anna Lanander bestämde tillsammans med pedagogerna i området att samtliga förskolor skulle arbeta med ett övergripande hållbarhetstema under hösten.
En mångfald av pedagogiska metoder, delaktighet och inflytande från såväl barn, föräldrar som pedagoger och ett ämnesövergripande arbetssätt har karaktäriserat arbetet.
I Laröd delar man med sig
Ungefär i halvtid av arbetet träffades alla förskolor för en gemensam utvecklingsdag där alla delade med sig av sitt arbete för att kunna utveckla det vidare och inspireras av varandra. Alla avdelningar valde själva hur de ville presentera vad de gjort. Många bilder och filmer från arbetet inspirerade till samtal och frågor. Planeringarna för arbetsområdena innehåller också vilka av de sjutton globala hållbarhetsmålen som arbetet har berört.
Snäckor och beebots
Flera av avdelningarna hade valt att fokusera på avfall av olika slag. Här har komposterats, sorterats och återanvänts på alla möjliga sätt. Sopsamlarmonster har funnits med i flera avdelningars arbete. På en avdelning har Pappis fått ett eget rum. Där bor han mitt bland kartonger och bjuder in till lek och upptäckter med bara återvunna pappkartonger som material.
På en annan avdelning finns monster på alla sorteringskärl som gör det lätt att göra rätt. Ett annat roligt sätt att sortera som förskolorna har testat är att använda Bluebot.
Kocken och måltidspedagogen Marie har varit en viktig del i arbetet. Tillsammans med barnen har hon sått och skördat. Marie och barnen har tillsammans bestämt vad de ska tillverka av grönsakerna och frukten från förskolans gård. Resterna hamnade sedan så klart i komposten. För att kunna arbeta mer med var olika sopor ska hamna byggde Marie en sopsamlarmostersaga i 3D.
Ett möte med sopbilen
Att plocka skräp har också varit en populär aktivitet. Men ännu mer populärt var det när en grupp barn fick komma in i rummet bakom pantmaskinen och se var alla flaskorna tar vägen efter det att de är inmatade i apparaten. Att de sedan också träffade på sopbilen gjorde det givetvis ännu roligare att sortera.
Kompostering är en populär aktivitet. Här har komposterats ute och inne, med Bokshi och i pallkragar.
Även en form av levande kompost har använts, nämligen snäckor. Ett väldigt snabbt och illustrativt sätt att kompostera. Barnen matar snäckorna med grönsaksrester och ut ur andra ändan kommer ”jord”. Snäckorna är också ett praktiskt exempel på hur förskolorna delar med sig till varandra. Äggen som snäckorna kom ut ur kommer från andra förskolor i Helsingborg.
Vår jord
En avdelning har arbetat med jorden som planet. Boken Hej jorden av Michael Foreman, en klimatsmart berättelse för barn i förskoleåldern, har varit utgångspunkten för arbetet.
Tellus fick bli ett litet mjukisdjur som följer med hem i väskan för att lämna ett uppdrag som ska genomföras där hemma.
Havet spelar huvudrollen på en av de andra avdelningarna. Här har det uppdragsbaserade lärandet varit arbetsformen. Krabban Klara har kommit med uppgifter, filmer och till och med en skattkarta.
Brist på idéer om hur man får hållbarhetsperspektivet att bli en del av förskolans arbete finns det inte på förskolorna i Laröd och tillsammans kommer man så mycket längre.
