Språkolympiaden – tävlingen som lyfter statusen för språk

Olympiaskolan i Helsingborg har de senaste tre åren anordnat tävlingen Språkolympiaden. Gabriella Wiktorsson och Anna Rothman är språklärare på Olympiaskolan och de tycker båda att det är dags att vi i skolan satsar mer på språk. De ser det som en självklarhet att den som kan mer än ett språk har fler möjligheter och vägar in i samhället. Dessutom är efterfrågan på språk stor.

Språkolympiaden, International Language Competition, är en språk- och kulturtävling i moderna språk och svenska som anordnas både för grundskolor och gymnasieskolor. Olympiaskolan har varit med och tävlat i många år. Anna Rothman, lärare i spanska, engelska och svenska som andraspråk, har varit med och arrangerat tävlingen två gånger och hennes elever i spanska har varit med och tävlat vid flera tillfällen.

Att tävla i språk

Syftet med tävlingen är att uppmuntra elever till att läsa moderna språk på högre nivå genom att premiera att elever satsar på och blir duktiga på språk. Man vill öka ungdomars intresse för de länder där målspråket talas och som följd av tävlingen vill man öka och fördjupa kunskaper i språk hos ungdomar. Ett syfte med tävlingen är också att skapa ett nät av kunskapsutbyte för elever och lärare inom moderna språk.

– Språk är kanske något man tror att man inte kan tävla i, som till exempel i idrott. Jag tror att tävlingen kan lyfta statusen för språk, och det är kul, säger Anna.

– Jag tänker att vi ofta i skolan har mycket fokus på de elever som har problem och de som har det svårt. På hur man ska hjälpa och stötta dem. Ibland så kanske vi glömmer bort de som är duktiga på saker och jag tror att det kan vara kul för dem att få glänsa någon gång också. Tävlingen är mycket en kul grej men det är också ett bra sätt att sätta fokus på och premiera de som faktiskt är väldigt duktiga, säger Gabriella Wiktorsson, lärare i svenska, franska samt litteratur.

– Om man tar parallellen med sport så är det bra om man kan bli imponerad av att någon är duktig i språk, precis som i idrott, och kanske tänka “det skulle jag också vilja kunna”, fortsätter hon.

Eleverna tävlar i grammatik, ordkunskap samt realia och nutid

Tävlingen sker utanför det vanliga skolarbetet och ingår inte i betyget. Det i sig tror Gabriella gör att det är lättare för eleverna att prestera, utan att ge låsningar på det sätt som till exempel nationella prov kan göra. Tävlingen sätter mer allmänna kunskaper på prov än det som brukar vara vid andra provtillfällen och frågorna täcker ungefär 33 procent vardera av grammatik, ordkunskap samt realia och nutid. Där är realiabiten ett bra sätt att visa att språk inte bara är ord och grammatik utan också kultur och realia, menar Anna och Gabriella.

– Eleverna tycker annars att man fastnar i grammatiken och det är positivt för dem att se att det finns många andra delar av språket också, säger Anna.

Stor efterfrågan på språkkunskaper

Efterfrågan på språkkunskaper idag är stor och den som kan mer än ett språk har många möjligheter och flera vägar in i samhället. Däremot är språkvalet i grundskolan inte obligatoriskt och elever väljer moderna språk i mindre utsträckning. Att försöka lyfta det för eleverna och få dem att se att det inte räcker med engelska är en stor utmaning.

– Det handlar om att det är en merit att ha ytterligare ett språk. Antingen om det är ett annat modersmål eller om det är ett främmande språk som man lärt sig. Därför tror jag att det hade varit bra om skolor hade satsat lite mer på att jobba med sina moderna språk och gett förutsättningar för att arbeta med språk. Inte låta det vara en slasktratt som det är ibland, säger Gabriella.

– Och vi måste försöka lyfta att det behövs språkkunskaper i olika yrkesgrupper. Är du sjuksköterska och har ett ytterligare språk så kan du ju hjälpa till på ett helt annat sätt och vara en tillgång. Det behöver eleverna förstå, fortsätter Anna.

Alla elever kan lära sig språk

– Jag tror att man behöver prata mer om och lyfta språk överhuvudtaget. Det här med att de elever på högstadiet som tycker det är svårt med språk har kunnat läsa svensk-engelska som stöd. Jag tror att det kanske blivit lite för många som läst på det sättet. Tidigare var det ju också så att man inte behövde räkna med språkbetyget från högstadiet och det är ju en signal om att språk inte är så viktigt. Många har också någon slags föreställning om att språk är något man är bra eller dålig på och att man därför inte kan lära sig. Det måste vi försöka vända på något sätt, säger Anna.

Skolverket vill att fler elever ska läsa moderna språk redan från åk 6. Detta genom att möjligheten att läsa extra svenska och engelska, ett alternativ till moderna språk, föreslås tas bort. Det skulle kunna minska möjligheten för eleverna att välja bort moderna språk.
Läs mer om förslaget och regeringsuppdraget på Skolverket.

– Vi människor är ju programmerade att lära oss språk. Alla kan lära sig språk, säger Gabriella.

Att utveckla sin egen språkundervisning

– Det man kan börja med är att gå in på Skolverkets lärportal – Språksprånget där man kan jobba med didaktisk utveckling av olika ämnen. Läslyftet och matematiklyftet är ju välkända satsningar, men nu finns också det som heter Språksprånget som är en fortbildningssatsning för lärare i moderna språk. Där finns en modul där man kan jobba med att utveckla muntlig språkfärdighet. I höst tillkommer också en modul om skriftlig språkfärdighet. Om man som lärare vill utveckla sin undervisning så kan man ju börja med att läsa på lärportalen och testa några saker. Sedan kanske man kan bilda en egen grupp. Vi är två lärare på skolan som har varit med i en handledarutbildning kring kollegialt lärande. Om man är intresserad av att få hjälp med att vi leder en sådan grupp kan man kontakta mig, säger Gabriella.

– Det är viktigt att försöka hitta de här broarna eftersom språklärare ofta arbetar ensamma på sina skolor. I bästa fall kanske det finns en tysklärare, en fransklärare och en spansklärare på en och samma skola. Eller så är det någon som hoppar mellan två skolor, säger Anna.

Stöd via sociala medier och nätverk

Att skapa mer nätverk tror hon och Gabriella hade gynnat både grundskolorna sinsemellan men också gymnasieskolorna. De hittar båda mycket stöd i digitala forum men tror att det största stödet går att få i fysiska nätverk.

– Vi är priviligierade på Olympiaskolan eftersom vi har en ganska stor språkgrupp. Vi har många språklärare här eftersom vi också har språkundervisningen för Tycho Braheskolan och Nicolaiskolan. På många andra skolor, speciellt mindre skolor, så har man inte så många språklärare. Då är det svårare att skapa den här diskussionsgruppen. Man är nog rätt mycket för sig själv. Det går att få mycket stöd via sociala medier och andra nätverk, men det är ändå inte samma sak som att ha dialogen, säger Gabriella.

– Vi pratar mycket på vår skola om vilka förkunskaper eleverna har när de kommer hit och vad som krävs för att eleven ska gå vidare till nästa nivå. Att ha en samsyn kring kunskaper hade både vi och högstadieskolorna gynnats av, säger Anna.

Annas och Gabriellas tips

• Gör tävlingar i flera olika syften. Till exempel poängpromenad eller quiz. Detta är särskilt kul att göra när eleverna kommer nya i årskurs 1. Ställ frågor om språk, ord, kultur och så vidare. De får lära känna varandra i en rolig form och får en bild av att exempelvis spanska är något roligt. Använd bildspel och spansk musik för att belysa vissa delar av språk som eleverna kanske inte har tänkt på. Visa att språk är mer än att traggla verb.
• Låt eleverna skriva egna dialoger och spela upp för varandra. Gör teater och rollspel och filma så att eleverna själva ska kunna titta i efterhand. Publicera inte men visa gärna i klassrummet. Det fina med detta var att de själva kunde se att de kan använda språket. När de själva inser att de kan förstå, prata och göra sig förstådda blir det kul. Man kan ganska snabbt göra uppgifter där man känner att man kan klara enkla situationer, som i sin tur då kan bli motivationsfaktorer.
• För att låta eleverna träna på geografi så kan eleverna dra lappar med olika städer. Uppgiften blir att göra snabb research på 15 min utifrån sina val och sedan presentera för varandra. Alltihop under en och samma lektion. De tyckte att det var kul plus att de lärde sig något om några nya städer. Ibland finns det enkla saker man kan göra på ett kul sätt. Det praktiska är viktigt, att man hittar en koppling och att språket inte bara bli teori. Språk kan, och ska, man tillämpa i praktiken. Då är det mer motiverande.
• Uppmuntra eleverna! Låt dem veta och komma ihåg att de är experter. De vet ju mer än sina klasskamrater om till exempel de fransktalande länderna och det ska de veta om. De har koll på saker som andra inte har.

Kontaktuppgifter
Gabriella Wiktorsson, gabriella.wiktorsson@helsingborg.se

I regionfinalen 2019 vann Rydebäcksskolan i Helsingborg grundskolekategorin i tyska och för gymnasiet vann Olympiaskolan i kategorierna svenska, spanska och franska.

Språkolympiaden är ett samarbete mellan Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, It’s Learning och Mundolingue.

Läs mer om Språkolympiaden International Language Competition här.