Språkutvecklande arbetssätt med genrepedagogik

I det språkutvecklande arbetet har Drottninghögsskolan valt att använda genrepedagogik och cirkelmodellen som ett praktiskt stöd till pedagogerna. Genrepedagogiken innebär att pedagogerna arbetar parallellt med språkinlärning och ämnesinlärning.

Skolan vill med hjälp av ett språkutvecklande arbetssätt att alla elever ska utveckla alla sina språkliga resurser samt det svenska skolspråket.

– Vi har gått från att ha varit en mångkulturell skola till att vara en interkulturell skola där vi samverkar mellan olika kulturer, säger Vlatka Glumac som är förstelärare och genrepedagog på skolan.

Det som är viktigt med arbetssättet är att alla lärare ska ta ansvar för att sätta språket i fokus i sina ämnen och arbeta med det menar Vlatka. Det betyder inte att alla lärare ska bli språklärare. På skolan arbetar ämneslärarna just nu tätt tillsammans med lärarna i svenska som andra språk och med modersmålslärarna.

Eleverna lär sig om olika typer av texter, dess språkliga mönster och strukturer samt texters olika syften. Med hjälp av ett effektivt skolspråk kan de sedan lättare tillägna sig kunskaper i skolans alla ämnen.

Delaktiga, trygga och engagerade elever med cirkelmodellen

Klass 6 arbetar just nu med argumenterande texter och befinner sig i fas 2 enligt cirkelmodellen. Under lektionen arbetar klassen med att repetera från fas 1 det de redan kan inom genren. Därefter arbetar de med övningar där de tränar på modalitet, meningsbyggnad och att anpassa texten.

– När vi pratar om argumenterande texter pratar vi om Vad är syftet? Varför skriver vi den här texten? Vi pratar om strukturen på texten och även om vilka språkliga drag den har, säger Vlatka till eleverna när hon inleder lektionen.

Eleverna arbetar med sina övningar i par och diskuterar sedan i mindre grupper. De jämför sina tankar och argumenterar för sin sak.

Vlatka säger att eleverna är mycket engagerade i arbetssättet. I första fasen ska alla eleverna vara delaktiga och komma med något som de redan kan. De ska vara med och planera hur arbetet går vidare och vad de vill lära sig mer av.

Det som kan vara svårt i en ny grupp är att skapa tryggheten. För att eleverna ska våga ställa frågor.
– Det är viktigt att eleven förstår att du som lärare inte är ute efter fel eller rätt svar. Det viktiga är att eleverna känner sig delaktiga och att deras åsikter tas på allvar, säger Vlatka.

– Får man eleverna med sig och de förstår varför de ska jobba, då är det klart att de tycker det är roligt.

Eleverna får arbeta med självbedömning och kompisbedömning. Till sist kommer mentorsbedömningen.

– I den formativa bedömningen vill vi se vad eleverna lärt sig, vad de kan nu och vilka som är deras utvecklingsområden till nästa gång, säger Vlatka.

Genrepedagogiken genomsyrar hela skolan

När Vlatka hade arbetat ett tag med genrepedagogik blev det tydligt att arbetssättet skapade trygghet i hennes klass och gav en bra stämning mellan eleverna. Det blev också bättre resultat i just årskurs 6.
– Det var nog det som var grejen och fler började undra “vad är det du gör i klassen?” och några blev nyfikna, säger Vlatka.

Då startades en studiecirkel där de som ville fick handledning och Vlatka berättade om sitt arbetssätt. Efter det blev fler intresserade och det startades en kurs på skolan.

Idag omfattar kursen föreläsningar med boken Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) och Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons (2013) som kurslitteratur.

Föreläsningar blandas med kollegialt lärande i form av workshops och olika uppdrag som lärarna ska genomföra i sina klasser och sedan diskutera tillsammans. Vlatka stöttar lärarna med klassrumsbesök, handledning, feedback och planering vid behov.

På skolan samlas de olika genomförda arbetsområdena i en idébank. Där kan lärarna titta på vad kollegorna arbetat med och få tips på till sina egna planeringar.

Vlatkas tips för att börja arbeta språkutvecklande

Cirkelmodellen är bra att börja med i liten skala. Det viktigaste tror Vlatka är att bestämma sig för att pröva. Känna av och se om det känns bra. Ett tips är att ha någon att prata med under arbetets gång.

Det går inte att förvänta sig att resultaten syns direkt. Drottninghögsskolan har arbetat i ett par år och det är nu de hoppas på att se förbättrade resultat totalt sett.

Det allra viktigaste är enligt Vlatka att arbeta med ett sammanhang, en kontext. Med språklig stöttning och interaktion lockas elevernas engagemang och ett aktivt deltagande fram.

Beskrivning av cirkelmodellen

Cirkelmodellen hjälper både elever och pedagoger att strukturera upp hela arbetsgången inom det valda arbetsområdet eller temat. Vlatka har anpassat modellen så att den bygger på Lgr11, entreprenöriellt lärande och elevdemokrati och kan användas som planeringsmodell.

Cirkelmodellen består av fyra faser:

Fas 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet

I fas 1 arbetar klassen mycket med förförståelse och olika erfarenheter som eleverna har kring det valda temat. Eleverna bygger upp kunskaper och broar mellan det de vet sen tidigare och det de ska lära sig. Tittar tillsammans på struktur och ämnesspecifika ord.

Delaktighet och förståelse är viktiga delar i arbetet.

Med hjälp av tankekartor, listor och loopar samlas alla förkunskaper. Eleverna pratar, skriver, redovisar om vartannat, med olika strategier skapas dynamik i lärandet.

Eleverna arbetar tillsammans med en kompis eller i mindre grupp. Öppna frågeställningar gör att allas tankar kommer fram och är lika viktiga. Mycket interaktion!

I första fasen används ett vardagsspråk.

Fas 2. Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna får läsa och se olika texter från genren – uppmärksammas på textens struktur och språkliga drag.

Struktur och skrivmallar Vad är syftet med texten? Varför skriver vi? Vem är mottagare?

Börjar titta närmre på skolspråket med ordförståelse och läsförståelse, vikten av att använda rätt ord.

Använder mycket visuella hjälpmedel som grafiska bilder och filmer.

Går djupare in i den funktionella grammatiken, jobbar med modaliteter och att kunna anpassa texten.

Fas 3. Skriva en gemensam text – modellera

Gemensamt arbete med att skriva en text, modellera.

Nu används skolspråk med ämnesspecifika ord, ämneskunskaper och ämnesspråk och litteracitet.

Nu har eleverna förmågan att förstå och använda språk i tal och skrift på så många sätt de bara kan. De får visa det genom att skriva, berätta, argumentera, dra slutsatser – alla förmågor som står i Lgr11.

Detta är en modelltext som ska vara så bra som möjligt. Här ska alla komma till tals och bidra med sina kunskaper. I den här texten är det bra att arbeta vidare, och fördjupa sig i den funktionella grammatiken. Det är elevernas text.

Eleverna kommer med förslag på idéer medan läraren fungerar som skrivare och tillsammans diskuteras det på vilket sätt de kan förbättra den färdiga texten.[/su_spoiler]

Fas 4. Skriva en individuell text – en och en eller parvis

Självständigt arbete.

Efter många arbetstimmar med stöttning är eleverna redo att skriva själva.

Nu är de redo att skriva en text som sedan ska bedömmas formativt. Det som ska bedömmas är eleverna medvetna om från första början.

Läs mer…

Vad är genrepedagogik? – Nationellt centrum för svenska som andraspråk