Strukturerat, målinriktat och socialt med tematisk undervisning
Eleverna i 3C på Ättekullaskolan arbetar ämnesövergripande i svenska, NO, SO, teknik, bild, matematik, engelska och musik. Anette Qvist och Heidi Glyré Hundborg delar med sig av hur de arbetar tematiskt med eleverna. De delar också med sig av material som du kan ladda ner och använda i ditt klassrum.
Grundtankarna i vår undervisning utgår ifrån att språkutveckling, kunskapsutveckling och personlig utveckling är beroende av varandra i ett dialektiskt förhållande och att elever utvecklar språk och kunskap i interaktion med varandra. Därför är det viktigt för oss att språk utvecklas i funktionella och meningsfulla sammanhang. Det är genom kommunikation som vi utvecklar kunskaper om varandra och vår omvärld.
Eleverna arbetar i en strukturerad, målinriktad och social process där de producerar olika texttyper och arbeten i bild som ska användas i olika sammanhang. Detta innebär att eleverna får redskap att anpassa sin kommunikation till olika situationer, syften och mottagare, vilket är en central förmåga enligt kursplanerna. Vi arbetar med teman som till exempel ”Min skolväg”, ”Rymden”, ”Djuren på Ättekulla” och ”3C:s fantastiska sagor”.
Min skolväg
I temat ”Min skolväg” arbetade eleverna ämnesövergripande i svenska, SO och bild. Målet med arbetet var att eleven skulle kunna några trafikregler och vägmärken för att veta hur man ska bete sig i trafiken. Eleven skulle kunna förstå hur man läser av en karta och kunna rita en karta över sin skolväg. Hen skulle kunna sin adress och kunna skriva en beskrivande text om skolvägen som man skulle kunna redovisa muntligt för klassen.
Vi började temat genom att läsa texter i boken ”Rinkeby 163 världens by”, skriven av Kvarnbyskolans elever i samarbete med Gunilla Lundgren. Eleverna fick sedan olika texter från bokens kapitel ”Min skolväg” där vi markerade verb, för att tydliggöra att beskrivande texter alltid skrivs i nutid. Därefter använde vi oss av sidorna som handlade om trafik i SO-boken PULS.
Nyckelord som stig, gata, gångväg, trottoar, övergångs-ställe, tunnel, parkering, cykelväg, vägskylt, rakt fram, till höger, till vänster etcetera togs upp och sattes in i ett sammanhang. Där fick barnen beskriva olika skolvägar utifrån en karta. Kartan fanns i våra dåvarande tvåors läsebok, Diamantjakten. Det är en karta över tre barns bostadsområde och skola som finns i början av boken. Den använde vi när vi skulle träna på att beskriva skolvägen.
När vi hade skrivit gemensamma texter kring de tre barnens skolväg fick eleverna beskriva sina egna skolvägar. Vi tog upp Google Earth över barnens bostadsområde. De ritade sin egen skolväg i projektboken och så fick de prova på att skriva och använda ord och begrepp som vi bland annat introducerat från SO-boken. Efter det gick vi barnens skolväg och kollade så att den stämde med kartan. Till slut fick de redovisa skolvägen för klasskompisarna.
Konstruktion, språk och SO med tema brobygge
Eleverna fick arbeta ämnesövergripande i teknik, svenska och SO. Målet med brobygget var att eleverna skulle kunna ge exempel på några olika brolösningar och deras funktion samt vilka material som använts. De skulle kunna genomföra mycket enkla konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar och utformningar av enkla fysiska modeller. Eleverna skulle kunna göra enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter.
Först pratade vi om olika typer av broar och bärkonstruktioner. Vi tittade på filmer som handlade om broar som från början var enkla konstruktioner av trä och spik, hur broar efter det skapades av sten och fram till idag där broarna och tekniken är allt mer avancerade. Eleverna fick lära sig att broar skulle klara år av slitage, vatten, vind och tyngd av tusentals fordon som skulle passera över den varje dag. Eleverna fick lära sig om olika typer av broar.
Vi pratade om vilka broar eleverna kände till och vilka de hade åkt över. Vi tittade på de mest kända broarna i världen och vilka broar som fanns nära oss. Vi diskuterade designen på broar och vilka broar som var de finaste, fulaste och läskigaste. Eleverna fick lära sig om olika bärkonstruktioner. Vi introducerade begrepp som till exempel stabilitet, vågrät, lodrät, vattenpass, bärkonstruktion etc. Därefter fick eleverna rita skisser och skriva ner vilket material de ville använda. Efter det fick de bygga broarna. När de var klara fick de göra förbättringar och döpa broarna.
Till slut redovisades arbetena och eleverna fick berätta hur de har tänkt. Under arbetets gång dokumenterade de sitt arbete utifrån frågor som vi hade ställt. Vi har bifogat frågorna så att ni kan få ta del av dem. Det var ett givande och jätteroligt arbete både för elever och lärare.
Material att ladda ner och skriva ut: Vår bro – frågor och skrivpapper (pdf)
Vi har planer på att starta en blogg där vi beskriver våra tematiska arbeten och lägger ut arbetsmaterial som kollegor i vårt avlånga land skulle kunna få ta del av.
Kontakt
Anette Qvist och Heidi Glyré Hundborg, Ättekullaskolan.
anette.qvist@helsingborg.se
heidi.glyrehundborg@helsingborg.se