Gå till innehåll

Vad letar du efter?

Textsamtal

Publicerad:

Mitt namn är Linda Narfeldt och jag är förstelärare i Landskrona Stad för SO-ämnena. Jag har arbetat som SO-lärare sedan min lärarexamen 2000, först på Förslövs skola i Båstad kommun och sedan 2011 på Glumslövs skola i årskurs 7-9. Detta läsår håller jag i ”Läslyftet” för arbetslag 7-9 där vi följer modulen ”Samtal om text”.

Undervisningsexempel

Här kommer ett undervisningsexempel på hur jag har arbetat med textsamtal i ämnet samhällskunskap i arbetsområdet ”Val och partier” för årskurs 8.

Under en 60-minuterslektion, när jag hade halvklass (13 elever), valde jag att diskutera politik och demokrati i ett internationellt jämförande perspektiv. Syftet med lektionen var att sätta demokrati i kontrast till diktatur för att befästa elevernas förståelse för demokratiska principer och arbetssätt.

Texten jag valt som diskussionsunderlag för gruppen var förordet i boken ”Flykten från läger 14” av Blaine Harden som handlar om Shin Dong-hyuk som föddes 1982 i ett nordkoreanskt fångläger och som efter 20 år lyckas rymma därifrån. Precis som Meyer (2010) förordar valde jag en kort komplex text med ett provokativt innehåll för mitt textsamtal. Det är viktigt att innehållet i texten väcker elevernas intresse för att diskutera och gå på djupet.

Jag hade förberett klassrummet genom att skapa ett långbord där alla kunde sitta runt och se varandra. Vid varje plats hade jag fäst en post-it-lapp. På whiteboardtavlan hade jag skrivit upp ett antal begrepp som vi skulle möta i den valda texten som vi startade att diskutera betydelsen av. Begreppen jag valt ut var:

  • Propaganda-banderoll
  • Obligatorisk
  • Galge
  • ”Sona sitt brott”
  • Konspirera
  • Smida ränker
  • Fruktan

Enligt Körling (2015) kommer eleverna att lära sig använda dessa begrepp genom att samtala om dem i textsamtalet.

Därefter läste jag förordet ”En nyttig läxa” högt samtidigt som eleverna följde med i texten i sitt kompendie.

Enligt Westlund (2015) och Körling (2015) är det viktigt att eleverna får förutsäga olika händelser, själva formulera frågor, klargöra otydligheter, sammanfatta, bearbeta och göra kopplingar i ett textsamtal. Med detta i åtanke fick eleverna efter högläsningen fundera en stund och sedan skriva ner en känsla som sammanfattade texten på sin post-it-lapp. Alla elever fick presentera sin känsla och förklara vad det var som väckte denna känsla. Därefter följde en diskussion utifrån de frågor jag hade förberett innan:

  • Skulle detta kunna hända på riktigt? Motivera.
  • Vad tror du har hänt innan?
  • Varför befinner de sig i lägret?
  • Vad tror du kommer hända sen?
  • Hur får rubriken oss att tänka? (”En nyttig läxa”)
  • Vilka förväntningar skapar rubriken?

Vidare skriver Körling (2015) att frågorna ska vara av öppen karaktär och inte kontrollerande.

I textsamtalet uppmuntras eleverna i att synliggöra sitt tänkande inför andra genom att använda sig av lässtrategier. De frågor som jag som lärare ställer till eleven i textsamtalet gör eleven medveten om sin egen tankeprocess.

Om läraren ställer frågor till eleverna så att de går på djupet med texten menar Applegate och Applegate (2010) att eleverna uppmuntras att dra logiska slutsatser. Detta i sin tur kan enligt forskarna även gynna gapet mellan flickors och pojkars läsförståelse ”… the level of intellectual challenge and the raising of expectations for deep thinking are the factors that can turn the tide and raise the motivation of readers of both genders” (s. 231).

Vad jag märkte under denna lektion var att eleverna blev känslomässigt involverade i diskussionen. Samtalet blev avslappnat och i elevernas svar märktes det att de levde sig in i hur andra människor tänker, känner och lever. Några elever gjorde flera textkopplingar. En elev sa t ex att texten påminde honom om en film han hade sett ”The interview” där två kompisar får möjlighet att intervjua Nordkoreas högsta ledare Kim Jong-un. En annan elev gjorde textkopplingen ”Text till världen” och kopplade texten till händelser i Ryssland och Kina. En elev gjorde textkopplingen ”Text till själv” och jämförde sina rättigheter med Shins i Nordkorea. Eleverna använde verkligen sin analysförmåga och diskussionerna kring demokrati och mänskliga rättigheter blev mycket bra. Extra kul var att flera elever efter textsamtalet sa att de ville låna boken på biblioteket. Om lektionen förutom att träna analysförmågan också ledde till ökad läslust har eleverna vunnit mycket!

Litteratur

Applegate, M. & Applegate, A. (2010). A Study of Thoughtful literacy and the Motivation To Read. The Reading Teacher

Körling, A-M. (2015). Textsamtalet – undervisning på ett rikt och nyanserat sätt

Meyer, E. (2010). A Collaborative Approach to Reading Workshop in the Middle Years. The Reading Teacher

Westlund, B. (2015). Textsamtalets förutsättningar och möjligheter