Trygghet och tydlig struktur skapar möjligheter för nyanländas lärande

Dalhemsskolan vill att nyanlända elever ska vara en del av helheten på skolan. Arbetet kräver tydlighet och struktur, men det allra viktigaste är att först bygga relationer och fina band med eleverna.

När de nyanlända eleverna kommer till Dalhemsskolan får de börja i en klass, precis som alla andra elever. Tidigare var alla nyanlända samlade i en och samma klass. De hade sina ytterkläder och sitt material i klassrummet och blev inte riktigt integrerade i helheten. Det bestämde skolan sig för att vända på.

– Det har varit ett önskemål från eleverna. De ville ut i klassen, säger Nina Pringle som är samordnare för nyanlända på skolan.

Vara en självklar del av skolan

Tidigare kartlades elevernas kunskaper på skolan. Det var därför bra att alla nyanlända elever var samlade i en grupp. Sedan i höstas görs kartläggningen istället av Välkomsten, Helsingborgs stads mottagning för nyanlända elever. Sedan tar skolan emot eleven i rätt årskurs och på rätt nivå utifrån elevens förutsättningar.

Idag går alla nyanlända elever i en klass från början. Eleverna är jättepositiva och blir integrerade på ett bra sätt i skolan menar Nina.

Amelie Svensson är lärare i svenska som andraspråk och arbetar med de nyanlända eleverna i språkverkstaden, det klassrum som tidigare var deras huvudklassrum. Idag är de i språkverkstaden när det är svenska på schemat.

– Det är självklart att eleverna ska ha ett skåp och en klass precis som de andra eleverna. Då blir de en del av korridoren och en del av skolan. De blir socialt utmanade i sina klasser. De är där alla andra elever också är och blir inte en enskild grupp, säger Amelie.

Goda relationer stärker elevernas lärande

Amelie tycker att en förutsättning för att arbetet ska fungera är att skapa trygghet och en relation med eleverna. Hon menar att det är viktigt att komma ihåg att eftersom många av dem har väldigt mycket med sig i bagaget måste det alltid börja med att skapa förtroende och att knyta band med eleverna.

– Jag kan inte lära dem någonting om vi inte bygger relationer först, om vi inte först knyter jättefina band. Det gör jag på deras raster. Jag sitter med dem i korridoren och de får lov att vara här i klassrummet även om de har rast. Jag stänger aldrig dörren. De får aldrig kalla handen, säger Amelie.

Förbättrad arbetsmiljö med organisation och tydlig struktur

Förra terminen var det väldigt många elever i klassrummet samtidigt och de hade alla olika behov. Nu kommer eleverna till klassrummet när de arbetar med just svenska och de är inte så många elever samtidigt. Det  gör att de lär sig mycket mer och kan fokusera bättre.

Det nya arbetssättet hjälper eleverna att förstå strukturen av en skoldag på ett bättre sätt än tidigare. Eleverna lär sig att titta på sitt eget schema och de får på ett naturligt sätt öva på hur man gör i skolan.

Amelie tycker att eleverna är lugnare nu och de förstår att i språkverkstaden sker undervisning precis som i alla de andra klassrummen.
– Arbetsmiljön är bättre för alla.

– Det krävs mer organisation och tydligare struktur, men i längden tror vi att det blir enklare och att eleverna lär sig mer svenska nu, säger Nina.

– När eleverna kommer hit kan vi ibland inte prata ett enda ord med varandra, säger Amelie. Det kan ibland vara viktigt att gå tillbaka och tänka på det.

Stora möjligheter i klassrummet med hjälp av studiehandledare i modersmålet

Skolan har många elever med arabiska som modersmål. För dessa elever finns det studiehandledare som är med i klassrummet. Skolan har två studiehandledare i arabiska anställda på heltid, en i årskurs 4-6 och en i årskurs 7-9. Nyligen har även en studiehandledare i Dari anställts. Studiehandledarna är en del av arbetslagen på skolan och kan på ett smidigt sätt planera tillsammans med ämneslärarna.

Schemat är lagt så att studiehandledarna har så många som möjligt av de nyanlända i samma klass för att kunna följa dem hela skoldagen. Många av eleverna är duktiga och behöver bara stöttning ibland. Utifrån var behovet är störst får studiehandledaren planera sin dag.

Amelie ser studiehandledarna som en unik resurs som ger väldigt bra möjligheter för eleverna att vara med i klassrummet i alla ämnen.

Material anpassat för nyanlända

På NO-lektionerna har eleverna till exempel med sig böcker och material som Amelie köpt in och som är anpassat för nyanlända. Böckerna är uppbyggda utifrån läroplanen, vilket betyder att de nyanlända kan arbeta med samma område som övriga klassen fast i sin egen bok. Det gör att de kan sitta i klassrumsmiljö med sina klasskamrater och med hjälp av studiehandledaren följa med i arbetet eller arbeta med sitt eget material.

– Nu får de ämneskunskaperna och svenskan samtidigt. Det är ju då man lär sig som bäst. Det är extra viktigt att vi tror på att eleverna kan! säger Lena Cervin som är biträdande rektor på skolan.

Det blir tydligt att stöttning av studiehandledare och anpassat material gör det möjligt för de nyanlända att delta i ämnesundervisningen utifrån sina egna förutsättningar. Genom att vara tillsammans med klassen blir de en del av sammanhanget, det är där de lär sig menar Amelie.

– Många av ämneslärarna ser kopplingen att de eleverna som varit med i klassrummet lär sig mycket mera svenska. Det är inspirerande att se utvecklingen, säger Nina.

Nyanlända stärker skolans språkutvecklande arbete

Det har kommit många nyanlända till skolan och Nina tror att det är väldigt positivt för skolans språkutvecklande arbete.
– Vi blir tvingade att ta fram de begrepp som är viktiga och arbeta på rätt nivå för eleverna. Det hjälper alla elever att vi arbetar mer medvetet kring detta, säger Nina.

Arbetet med nyanländas lärande är ständigt formbart, vilket är en del av det roliga. Det gör att det blir ett ständigt lärande och det gör att det blir spännande, tycker både Nina, Amelie och Lena.

Text: Josefine Hultén