Undervisning mot två läroplaner – en utmaning för mig som lärare?

Som rubriken lyder är det en utmaning för mig som lärare att undervisa, planera och att bedöma mot två läroplaner.

Hur synliggör jag två läroplaner i min undervisning? Vad krävs av mig som lärare? Frågor och tankar som jag säkert delar med andra lärare som bedömer och undervisar mot två läroplaner.

Mitt namn är Tina Abarca och jag är speciallärare och arbetar som förstelärare på Tusenskönan grundsärskolan. Jag undervisar elever i åk 4-6. I min förstelärartjänst har jag fått möjlighet att starta en nätverksgrupp för de som möter våra elever på grundskolan.

Syftet med nätverksträffarna är att utveckla en undervisning som är tillgänglig för integrerade elever. I begreppet tillgänglig ingår anpassningar (såväl den fysiska miljön) en planerad undervisning och en bedömning utifrån elevens kunskaper. Under läsåret bjuds personer från olika verksamheter in som både arbetar och möter elever med en utvecklingsstörning i olika sammanhang. Att bedöma och att sätta betyg förutsätter att jag som lärare har kunskap och förståelse för hur en funktionsnedsättning påverkar elevens inlärning. Därför tror jag att det är viktigt att olika aktörer bjuds in under dessa träffar för att kunna bidra med olika synsätt och erfarenheter.

I det här blogginlägget kommer jag att ge en kortare presentation om grundsärskolan som verksamhet och hur man som lärare kan tänka i sin planering genom att utgå från ”The Big Five”, förmågorna i kursplanen (Svanelid, 2011) i sin planering. Därefter kommer jag att ge ett exempel på att jämförelserna i de båda kursplanerna kan förenkla planeringen i undervisningen.

I tidningen ”Specialpedagogik” (tidskrift, lärarförbundet, 6/2016) diskuteras Skolinspektionens granskning kring integrerade elever. En elev som är inskriven på grundsärskolan har rätt att få sin undervisning på grundskolan. Det är det som vi benämner för integrerad i det här sammanhanget. Arbetet mot två kursplaner ställer krav på mig som planerar, bedömer och sätter betyg. I artikeln betonas särskilt att diskussioner mellan lärare som kretsar kring undervisning för integrerade elever anses vara mycket givande och en framgångsfaktor i arbetet mot måluppfyllese.

Varför är dessa nätverksträffar viktiga? Skolinspektionens (2016) granskning visar att lärarna i stor utsträckning anpassar undervisningen utifrån elevernas behov och att de arbetar för att eleverna ska vara delaktiga i klassen men att undervisningen inte alltid utgår från rätt kursplan.

För vem är grundsärskolan?

Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller ämnesområden, eller kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge grund för ett aktivt deltagande i samhället.

Att gå i grundsärskolan kan se olika ut. Vissa elever går tillsammans med grundskolans elever, dvs. i samma klass, integrerade. Andra grundsärskoleelever bildar egna klasser, men går oftast tillsammans med grundskolans elever i samma skolbyggnad. Ofta är grundsärskoleklassen relativt liten och har tillgång till fler vuxna per elev än övriga klasser. Undervisningen i grundsärskolan syftar till att ge utbildning som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Den följer samma läroplan, Lgr 11 men kursplanerna är anpassade för grundsärskolans elever. I grundsärskolan utgår man från att eleverna behöver längre tid för sitt lärande. På grundsärskolan är arbetet med en formativ bedömning lika viktigt för elevens kunskapsinlärning som i grundskolan. Att planera och att synliggöra lärandet görs på olika sätt, bland annat med stöd av bilder. Målen är inte lika högt ställda som i grundskolan och undervisningen anpassas efter elevernas egna förutsättningar. Betyg kan ges från och med skolår 6, om eleven och föräldrarna så önskar.

Syftet med The Big Five

En sammanställning av dem fem viktigaste förmågorna i båda läroplanerna är följande:

·     Analysförmågan

·     Kommunikativa förmågan

·     Metakognitiv förmågan

·     Procedurförmågan

·     Begreppsförmågan

Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. Det viktiga är inte att få med samtliga förmågor i ett arbetsområde men jag upplever det som ett stöd att ha dem i tanke vid planering. Vill man att elevernas kunskapsutveckling ska bli så bra som möjligt så är det ”The Big Five” man ska satsa på (Svanelid, 2011). En del förmågor betonas mer på grundsärskolan än på grundskolan, nämligen att lösa problem i vardagen, att inta ett kritiskt förhållningssätt, att söka information och att utveckla språkförmågan. När det gäller det centrala innehållet skiljer sig innehållet i grundsärskolans ämnen från grundskolans i både omfattning och innehåll. Utifrån en medvetenhet om dessa skillnader och likheter behöver vi som arbetar med integrerade elever fundera över planeringen av undervisningen.

De frågor som vi lärare bör ställa oss är:

·     Hur tydliggör vi förmågorna i vår undervisning?

·     Kan man se en röd tråd från mål till bedömning där eleverna är i fokus?

·     Vilka konsekvenser blir det på din undervisning, elevernas uppgifter?

Planering

Syftet med planeringen är att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt utifrån de nationella målen. I planeringen är det bra att först jämföra kursmålens olika delar. Vid jämförelser kan skillnaden i kursplanen bli tydligare för lärarna. Exempelvis kan planeringen i ämnet svenska starta med jämförelserna av syftet:

Grundskolan, svenska:

Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Grundsärskolan, svenska:

Läsa, förstå och reflektera över olika texter.

Likheter är: ”läsa” och ”texter”.

I båda läroplaner ska eleverna läsa texter. Det som skiljer är arbetssättet kring texterna och därmed även syftet för ämnet. En elev på grundskolan ska i detta arbete kunna analysera texter medan en elev på grundsärskolan huvudsakligen ska förstå texters innehåll.

Arbetet mot två kursplaner är en utmaning för oss som lärare. Jag hoppas att dessa nätverksträffar kommer att utveckla samarbetet med grundskolan och att undervisning och bedömning mot två läroplaner snarare betraktas som en tillgång i arbetet i stället för ett hinder. 

Litteratur

Skolverket, stödmaterial (2016)

Skolinspektionens Granskningsrapport, (2016)

Svanelid, G (2011)

Östlund (Specialpedagogik, Lärarförbundet (6/2016)