Vad säger läroplanen om filmkunnighet?
Har de nya formuleringarna i läroplanen för grundskolan skapat tydligare riktlinjer för hur vi ska jobba med just filmen i skolan? Det finns ofta en osäkerhet hos oss som jobbar med film i skolan om vilken grund vi har att stå på.
Jag kommer strax tillbaka till frågan om hur jag tycker att vår läroplan, reviderad senast i år, tar upp frågan om filmens plats i grundskoleutbildningen.
Istället vill jag börja med ett par citat ur en debattartikel (Dagens samhälle, 29 juni 2018), författad av Anna Serner, VD för Filminstitutet:
Filminstitutet uttrycker oro
Serner uttrycker sin oro över att bristen hittills av filmpedagogisk utbildning i skolan nu leder till ett demokratiskt problem.
Den elev som har turen att gå på en skola där en engagerad lärare som på egen hand skaffat sig filmpedagogisk kunskap och använder den som en integrerad del av undervisningen, kan skatta sig lycklig. Också de barn och unga vars föräldrar uppmuntrat dem att välja film i någon utav de få kommuner där detta erbjuds i kulturskolan, har dragit en vinstlott. Detta är ett demokratiskt problem. Alla barn och unga borde få lära sig om filmen och den rörliga bildens språk och betydelse.
Hon sträcker dessutom ut handen till den som vill hjälpa till att förbättra situationen,
För att film och rörlig bild ska bli en del av utbildningen av lärare och rektorer, behövs mer svensk forskning kring filmpedagogik som undervisningsmetod. Vi efterlyser därför samarbete med akademin kring både filmpedagogisk forskning och utbildning.
Vi är många som kan film och rörlig bild på lokal, regional och nationell nivå. Filminstitutet kan bidra med kompetens på området, överblick och kontaktnät i ett sådant samarbete. Vilken institution vill hjälpa oss ta den rörliga bilden in i utbildningssystemet, så att den rörliga bilden, och därmed en stor del av de ungas verklighet, inte stängs ute från skolan?
Läs hela artikeln på Dagens Samhälle.
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om MIK som jag, och många fler med mig, anser bör vara en naturlig del av undervisningen i klassrummet idag och även Anna Serner trycker på vikten av MIK bland våra barn och ungdomar idag. Filmkunnighet är en del av det vi kallar MIK – Medie- och informationskunnighet.
Finns lösningen i de nya läroplansformuleringarna?
Har det här problemet då löst sig i de nya formuleringarna i läroplanen som bottnar i en ökad digitalisering? Finns det angett att filmkunnighet är en förmåga elverna ska ha efter genomförd grundskola? Har vi den goda grund vi vill ha att stå på genom vår läroplan?
Följande citat har jag hittat som verkligen kopplar till just filmen som medie, enligt mig:
| Kap 1 – ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens”
Kap 2 – ”Eleven kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud” Kap 5 – Syftet för ämnet svenska – ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.” Kap 5 – Centralt innehåll för ämnet svenska – ”Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.” Kap 5 – Syftet för ämnet bild – ”Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.” |
Hittar du något mer i läroplanen som kopplar till filmkunnighet?
Min slutsats blir att det är rätt otydligt att just filmkunnighet är en viktig del av läroplanens innehåll, och det innebär då att mycket tyvärr fortfarande hänger på den enskilda pedagogen att ta tag i de här viktiga frågorna.
Då återstår för oss som jobbar med utbildning att gemensamt ta ansvar för att våra elever växer upp och blir fullvärdiga demokratiska medborgare, att de har en tillräcklig digital kompetens och att de har ett kritiskt förhållningssätt till de medier som erbjuds.
Det positiva är att det finns en uppsjö med resurser för dig som pedagog som vill jobba på ett spännande sätt med frågor om filmkunnighet och andra frågor om mediekunnighet!
Mina personliga favoritresurser just nu
Här tar jag upp resurser för både medie-, information- och filmkunnighet.
Statens medieråd har riktigt bra lektionsplaneringar som har som syfte att göra eleverna mer kritiska till alla medier, de erbjuder även mycket bra material för att utbilda föräldrar, som kanske behöver upplysas lite extra också – Social medier-guider på föräldriska som exempel. Länk till Statens medieråd
Filmriket är en ny fantastisk resurs för dig som vill skapa film med eleverna. Länk till Filmriket
Filminstitutet erbjuder gedigna filmhandledningar för dig som jobba med spelfilm som verktyg. Länk till Filminstitutets filmpedagogiska sidor
Filmcentrum erbjuder en spännande utmaning som heter Filmborgarmärket – en utmaning för lärare som vill arbeta med MIK och bättra på elevernas visuella läskunnighet.
En grundkurs om tio steg, som avslutas med Filmborgarmärket. En utbildning som ger elever (och lärare) färdigheter både inom film och medie- och informationskunnighet, men också ämnesöverskridande kunskaper och verktyg för analys och kritiskt tänkande.
Utmaningens första övningar kan antas från årskurs 2 i grundskolan. Däremot finns ingen övre åldersgräns, Filmborgarmärket är relevant oavsett ålder.
Mobile stories – Sista tipset är en nedladdningsbar lärarhandledning i källkritik som heter Källkritik i praktik. Lärarhandledningen Källkritik i praktik hittar du på Mobile stories.
Om du inte redan läst mitt förra inlägg om filmkunnighet, vore det roligt om du läste vidare där.
Claire Brandum
Filmpedagog på Pedagogiskt Center, Helsingborgs stad.
claire.brandum@helsingborg.se
Läs fler inlägg i denna blogg: Film- och mediepedagogik