Är en forskningscirkel något för oss?

Enligt skollagen ska undervisning ske på vetenskaplig grund. Vad innebär det och hur kan man arbeta med det på ett mer aktivt sätt än vad som görs idag på våra skolor? Kan beprövad erfarenhet och vetenskap mötas på ett effektivt sätt i en forskningscirkel och därmed vara en del av ett sätt att driva skolutveckling?

I maj 2017 träffades tio pedagoger från olika skolor i Helsingborg med ett särskilt uppdrag kring att stödja sina kollegor i att använda digitala verktyg i undervisningen. Frågan som skulle diskuteras var om dessa personer var intresserade av att delta i en forskningscirkel med start höstterminen 2017.

Fokus skulle vara:
”Hur kan vi förbättra verksamheten genom att i högre grad använda oss av den pedagogiska och administrativa potential som finns i användandet av digitala verktyg?”

Att arbeta med skolutveckling och lyfta in forskning och beprövad erfarenhet på ett tydligare sätt i detta arbete finns det ett behov av. Forskningscirklar har genomförts runt omkring i Sverige sedan 80-talet, men först under 2000-talet har de blivit vanligare.

Detta sätt att försöka få till ett möte mellan forskning och lärares praktik sker i samarbete med ett Universitet eller högskola. Jag som skulle ansvara för att hålla ihop denna forskningscirkel är själv kommunlicentiand och forskarstuderande och att starta upp en forskningscirkel var en del av en kurs för mig. Intresset hos verksamheterna fanns och i augusti 2017 hade vi vår första träff.

Vetenskapligt förhållningssätt

I oktober 2017 antog regeringen en Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Nästan ett år innan dess hade Skolverket lämnat förslaget till regeringen och det var detta förslag som var utgångspunkten för forskningscirkeln. Strategins vision handlar om utveckling av adekvat digital kompetens och att skolan ska ta vara på digitaliseringens möjligheter, så att de digitala verktygen bidrar till att resultat förbättras och verksamheten effektiviseras.

Att måluppfyllelsen per automatik ökar när digitala verktyg införs på en skola stämmer inte enligt forskningen. Det finns exempel på det motsatta (Grönlund 2014). Samtidigt finns det forskning som visar att arbetar man med digitala verktyg på ett strukturerat och medvetet sätt så kan måluppfyllelsen höjas radikalt (Agélii 2016). I skolan behöver forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt lyftas in på ett tydligt sätt.

Syftet med forskningscirkeln

I den antagna strategin finns ett delmål som handlar om forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Att starta upp en forskningscirkel kring detta skulle kunna bli som hand i handsken på en uppstart av detta arbete. Medvetna val utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt var i fokus.

Syftet var att deltagarna ska ta med sig erfarenheter till träffarna från sin undervisningspraktik (vardag i klassrum/skolan) samt förbereda för ett vetenskapligt förhållningssätt att ta tillbaka till verksamheten. Enligt skollagen ska undervisning ske på vetenskaplig grund och forskningscirkeln är ett sätt att lyfta det förhållningssättet utifrån en digitaliserad skola och ett digitaliserat samhälle.

Entusiasm och engagemang

Entusiasmen och engagemanget var stor bland deltagarna. Att hitta ett relevant ämne var enkelt, men den stora frågan var om deltagarna skulle ha möjlighet att prioritera detta och ha tid att delta?

Redan vid uppstarten hoppade den första deltagaren av på grund av ytterligare arbetsuppgifter i sitt vanliga arbete. Under det knappa året som forskningscirkeln pågick så hoppade ytterligare pedagoger av med huvudskälet att tiden inte räckte till.

De deltagare som var kvar valde sedan olika spår och inriktningar på sina aktioner som skedde i respektive verksamhet. Det kan tyckas att det handlade om väldigt olika typer av arbete men allt höll sig inom fokusområdet som vi bestämt från början men ingångarna var olika och metoderna likaså.

En forskningscirkel har bland annat som uppdrag att sprida sina erfarenheter till andra. Därför kommer deltagarna att berätta om sina områden och hur de gick tillväga i blogginlägg här på Pedagogsajten Familjen Helsingborg under hösten.

Erfarenheter att ta med sig

Är det framgångsrikt att arbeta med forskningscirklar utifrån ett skolutvecklingsperspektiv? Är det lämpligt att använda sig av detta när medvetenheten kring användningen av digitala verktyg ska öka och de digitala verktygen ska bidra till att resultat förbättras och verksamheten effektiviseras?

De frågorna går det inte att svar på efter ett knappt år där deltagarna ännu inte är riktigt klara med arbetet. Kanske får vi återkomma med det mot slutet av året. Det som är tydligt är att deltagarna är nöjda med sitt deltagande och tycker att det varit givande för dem att delta. Vilka avtryck det satt i verksamheterna hoppas vi få ta del av genom blogginläggen.

Jag som hållit i forskarcirkeln kan konstatera att:

• det har varit givande och lärorikt både för mig som hållit i forskningscirkeln och signaler har även kommit från deltagarna att de upplevt det
• det har varit svårt att hitta gemensam litteratur inom området som upplevts relevant för alla att läsa och sedan diskutera i grupp. En del deltagare har önskat mer av detta
• en forskningscirkel bör hålla på längre än ett år för att önskade processer ska hinnas med och en förändring ska kunna ske. Tanken med konceptet forskningscirkel är från början att den ska hålla på en längre tid
• deltagarna måste ha avsatt tid för arbetet och deltagarna samt deras chefer måste vara överens om att den tiden inte går att tulla på till andra arbetsuppgifter. Detta är så klart lätt att säga, men svårare att genomföra i praktiken när vardagen med lärarbrist och så vidare pockar på.

Deltagarna i forskningscirkeln kommer under hösten 2018 att publicera inlägg om vad de kommit fram till. 

Läs också gärna artikeln här på Pedagogsajten om ett besök vid forskningscirkels sista träff i våras.

I metodboken ”Forskningscirklar – en vägledning” kan du läsa mer om hur skolutveckling kan bedrivas med hjälp av en forskningscirkel.

Karin Ollinen, kommunlicentiand i Helsingborg.