Del 1: Spel inkluderar och motiverar eleverna i samverkansklass

I samverkansklass på Maria Parkskolan har spel fungerat som ett alternativt sätt att motivera eleverna. Med hjälp av Minecraft har kollegiet bland annat lyckats inkludera en elev som de tidigare har haft svårt att få till en bra undervisning för.

Alla elever i samverkansklass har en diagnos eller genomgår en utredning i samarbete med BUP och habiliteringen. Innan en elev kommer till samverkansklass har man i regel provat alla möjliga lösningar.

– Det slutar ofta med att eleverna slutar gå till skolan helt eller sitter enskilt med en assistent och arbetar. Det är då de kommer till oss, säger Lena Frenning som har arbetat i samverkansklass sedan 2003 när de startade.

Lena Frenning, pedagogisk samordnare samverkansklass, Maria Parkskolan

Många av eleverna i samverkansklass spelar mycket spel på fritiden och tycker väldigt mycket om det. Och i årskurs 7-9 fanns det i början av vårterminen en elev som var särskilt intresserad. Tidigare har det varit svårt att hitta metoder som fungerar för eleven men med ett matematikprojekt i Minecraft har hen blivit inkluderad i undervisningen med de andra eleverna och även börjat intressera sig för ämnet matematik. Christian Stenbacke, som undervisar i matematik, NO och teknik samt är förstelärare med särskilt uppdrag att arbeta med IKT i samverkansklass, är själv en spelkille och har använt sig av det i sin approach gentemot eleverna.

Christian visste tidigt att han ville testa just Minecraft med eleverna i årskurs 7-9 och med eleven som tidigare hade mycket problem tycker han att de har gjort stora framsteg.

– När vi startade med Minecraft var det som att öppna upp en dörr, säger han.

Eleven arbetar mestadels i ett avskilt rum, men med hjälp av Minecraft har hen blivit digitalt inkluderad i undervisningen. Christian menar att en av de stora fördelarna med att träna det sociala samspelet digitalt är att när en elev inte orkar mer så är det enkelt att gå ifrån utan att behöva hamna i affekt med andra elever. Allt som krävs är att stänga av spelet och gå undan. Under höstterminen är tanken att integrera eleven ännu mer i klassen.

Läs mer om det praktiska arbetet i Del 3: Matematikprojekt i minecraft

– Vi har gjort ett jättestort socialt framsteg. Eleven var dock lite besviken över sina betyg, för rent kunskapsmässigt krävs fortfarande lite mer. Men ändå, säger Christian.

Både Lena och Christian menar att syftet med samverkansklass är att hitta det som fungerar bäst för varje elev och att förbereda eleverna för samhället och livet.

– Vi utgår från läroplan för grundskolan (Lgr 11) och bedömer efter samma kriterier som andra lärare, men det finns många vägar till målet. Det är undervisningen som är annorlunda, säger Lena.

– Och vi sätter höga mål på eleverna, förväntan är jätteviktig för att eleverna ska nå sina mål, säger Christian.

Christian Stenbacke, förstelärare med särskilt uppdrag IKT i samverkansklass

Inkludering och exkludering

– Samverkansklass är inte enskild undervisning, det är undervisning i små grupper, särskild undervisningsgrupp. Med betoning på grupp, säger Daniel Jägestedt, biträdande rektor Maria Parkskolan.

– Inkludering för mig innebär att vara aktiv i ett sammanhang. En elev kan till exempel vara mer exkluderad i en storklass än här i samverkansklass, det är känslan av utanförskap som skapar exkludering, säger Lena.

För en del innebär inkludering att vara i en storklass till varje pris, men Christian och Lena menar att den vidare betydelsen av inkludering inte passar för alla. För dem är det tillhörigheten till gruppen som är det viktiga. Eleverna befinner sig i ett socialt sammanhang och får träna sig i social interaktion för att fungera med andra människor. Det är en gemenskap och eleverna har ett enormt tålamod och en förståelse för varandra i klassen, som många andra grupper i samhället inte har för varandra.

När det gäller inkludering är det tillhörigheten till gruppen som är det viktiga för Christian och Lena.

– Det finns ju också exkluderande inkludering och inkluderande exkludering. Exempelvis den här eleven som arbetar i Minecraft med de andra. Det är inte en fysisk inkludering men det är en känsla av att finnas i ett sammanhang, vilket också är en väg in, säger Daniel.

Han tycker begreppen inkludering och exkludering är alldeles för förenklade i debatten och menar att det inte är så enkelt som att säga att det handlar antingen om det ena eller det andra.

Christian och Lena tycker att det finns en okunskap om samverkansklass och att många likställer eleverna med att de är mindre begåvade. De vill att fler får upp ögonen och ser den kompetens som finns hos pedagogerna som arbetar i samverkansklass, men också hos eleverna och de strukturer de arbetar med.

– Vi brukar skoja ibland på våra arbetslagsmöten om att vi är Team S, som i Special Forces och att stålmannen symbolen passar oss perfekt! säger Christian.

Det är elever med väldigt stor potential, undervisningen ser bara lite annorlunda ut. De personliga framsteg eleverna gjort som människor, till exempel vid skolavslutningen innan sommaren, tycker de båda är enorma.

De tycker därför att det är extra viktigt att just de här eleverna får möjlighet att få tillgång till personal med rätt kompetens. Tyvärr har de sett alldeles för många exempel på skolor där elever med mest behov sitter undangömda med en assistent som helt saknar både kunskaper och erfarenhet.

Daniel menar att det är i det här arbetet den bästa utrustningen krävs, de bästa pedagogerna, det bästa rummet.

– Det ska verkligen vara status i det! säger han.

Samverkan står för den kontinuerliga kontakt pedagogerna har med föräldrar men också med barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringsmottagning och socialtjänst, beroende på vilka kontakter eleverna har. Undervisningen och anpassningarna i skolan står pedagogerna för. Allt detta gemensamma stöd fungerar som ett nätverk runt eleven för att på allra bästa sätt anpassa undervisningen efter elevens behov.

Text och foto: Josefine Hultén