Del 2: Samverkan som ett nätverk för elevens bästa

Del 2: Samverkan som ett nätverk för elevens bästa

Samverkan i samverkansklass i Helsingborg står för den kontinuerliga kontakt pedagogerna har med föräldrar men också med BUP, HAB och socialtjänst, beroende på vilka kontakter eleverna har. Undervisningen och anpassningarna i skolan står pedagogerna för. Allt det gemensamma stödet fungerar som ett nätverk runt eleven för att på allra bästa sätt anpassa undervisningen efter elevens behov.

Samverkansklass finns på Maria Parkskolan och på Påarps skola i årskurs 4-9. Totalt finns det fyra klasser och söktrycket är hårt.  Intag av elever sker löpande men det är oftast i samband med terminsstart som det finns platser. På Maria Parkskolan har varje elev en klasstillhörighet men undervisningen sker i samverkansklassen.

Den typen av samverkansklass som finns i Helsingborg är relativt unik. Begreppet samverkansklass finns på en del platser runt om i Sverige, men Daniel Jägestedt menar att det verkar som om begreppet har väldigt många olika betydelser.

Christian Stenbacke som nyligen arbetade i en annan kommun ser en stor skillnad i arbetssättet. Han tycker att helhetsbilden är avgörande för om du som skola ska kunna lyckas eller inte.

– Jag har svårt att se varför man inte arbetar på det här sättet på fler ställen. Det här är ju familjer och elever som behöver det här nätverket, i princip för att överleva. Om jag som pedagog inte vet det jag behöver veta om eleven så kan jag ju ha ett helt felaktigt approach när jag närmar mig eleven, säger han.

– Och vi har ett lågaffektivt bemötande oavsett beteende, säger Lena Frenning.

Hon menar att som pedagog i samverkansklass får hon vara väldigt kreativ och hitta lösningar hela tiden. Ibland varje dag eller vecka. Generellt tror hon att nyckeln är att arbetet bygger på struktur i tid och rum. Att eleverna vet vad de ska göra, när de ska göra det och hur länge.

Klassrummen är flexibla och det finns olika möjligheter till avskildhet.

– För mig är pedagogik lite som heminredning. Det är de små detaljerna som gör det. Och ibland är det så att en del behöver mer för att få lika mycket. Där har det fysiska rummet väldigt stor betydelse. Oavsett hur dagen innan var så är det alltid städat och snyggt varje morgon. Det som hände igår spiller aldrig över på nästa. Det är alltid en ny dag med nya möjligheter. Det är viktigt, säger Lena.

I klassrummen finns möjlighet till att möblera med skärmar och det finns kompensation i form av mindre klassrum vilket möjliggör avskildhet. Grupperna är små men trots det kan det ibland vara fördelaktigt att dela upp eleverna.

– Det handlar om att hitta rätt metod för eleven och inte skylla på eleven. Vi tvingas ju här att testa olika saker och undervisa på nya sätt. Jag tänker ofta tanken; vad hade hänt om vi hade provat detta på en annan skola? Det kanske hade gett ännu bättre resultat för ännu fler! säger Christian.

Det som hände igår spiller aldrig över på nästa. Det är alltid en ny dag med nya möjligheter. Det är viktigt, säger Lena.

Att utgå från det som är bra

Pedagogerna i samverkansklass är alltid två i klassrummet. De arbetar dagligen med en kollegial handledning och diskuterar hela tiden förhållningssätt och olika ingångar till eleverna med varandra. Det är inbyggt i verksamheten och är en förutsättning för att arbetet med eleverna ska kunna komma framåt menar Lena.

– Jag vill att alla våra pedagoger ska våga testa nytt och uppmuntrar det, oavsett om de arbetar i samverkansklass eller inte. Vi utbildar elever för ett framtida samhälle och det samhället vet vi inte hur det ser ut, då måste vi vara beredda att prova nytt och även att ompröva vår undervisning, säger Daniel.

Utöver de dagliga diskussionerna finns organiserad planeringstid varje onsdag när eleverna gått hem där den kollegiala handledningen ryms.

– Vi pedagoger har ett stort utrymme att besluta och testa saker som är bra för verksamheten. Därför är det också viktigt att vi har ett salutogent förhållningssätt. Att vi utgår från det goda och det som fungerar bra. Eleverna som kommer hit har i många år fått höra allt det som de inte kan. Så den ingången är väldigt viktig att vi alla har, säger Lena.

– Just i matematik är det väldigt många som tidigt har fått stämpeln, av sig själva eller av vuxna i sin omgivning, att de inte kan. Att vi då kan lyckas med att få de som har absolut mest svårt för matte att exempelvis räkna ut skatten för att få bo i en stad som de själva byggt i Minecraft, för att de faktiskt vill bo där, då tycker jag att vi har kommit ganska så långt. Vi har gjort det rimligt och vettigt för dem att jobba med digital potensräkning, som ju faktiskt är hur tråkigt som helst, säger Christian.

Christian menar att det handlar om att hitta rätt metod för varje enskild elev.

Lena menar att det många gånger är så lätt att tänka att det är fel på en elev så fort någonting inte fungerar i klassrummet. I samverkansklass på Maria Parkskolan anpassar lärarna istället skoldagen efter eleverna så att de kan göra rätt. Och bemötandet är alltid lågaffektivt.

Barn som kan uppföra sig gör det – Ross W. Greene

– Först och främst kan man som lärare titta på sitt eget förhållningssätt. Det betyder inte att du är en dålig lärare, men du kan utvecklas av att titta på dig själv och analysera dig själv. När du gör det och om du övar på det så kan det födas nya tankar och du får nya ingångar. För det är ofta i bemötandet eller i förhållningssättet som det brister när något inte fungerar, säger Lena.

Individanpassningen i en mindre klass, så som i samverkansklass, är mer extrem än i andra klasser menar Daniel men han tycker ändå att det går att använda sig av tänket att verkligen individanpassa i många andra verksamheter. Han menar också att man kan utgå från att det som fungerar med de svåraste eleverna fungerar för de elever som har kommit längre också. Barn har ofta samma behov av strukturer och förutsättningar.

Läs mer om samverkansklass på Maria Parkskolan, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt fördjupa dig på christianstenbacke.se/samverkansklass-maria-parkskolan

Här kan du läsa del 1 och del 3.
Och här hela artikelserien

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *