Del 3: Matematikprojekt i Minecraft

Det här är ett exempel på hur samverkansklassen på Maria Parkskolan arbetat med Minecraft i matematik.

I samverkansklassens alla ämnen är syftet att skapa intresse för ämnet hos eleverna och pedagogerna sätter inga verktyg i händerna på eleverna och säger att de ska bygga Minecraft bara för att. Det viktiga är den röda tråden och syftet med det eleverna gör. Vad är det vi ska göra och varför ska vi bygga det vi ska bygga?

I spelet ska eleverna bygga en stad tillsammans. Christianius Stenbackius (Christian Stenbacke) den äldre är allsmäktig borgmästare som eleverna ska följa. I arbetet får de följa instruktioner och lösa problem tillsammans. Christian använder sig alltid av gruppens gemenskap och planerar utifrån att eleverna ska samarbeta. Han försöker utnyttja olikheter för att få med alla på tåget och se till så att de som är lite starkare hjälper de andra och så vidare. Det handlar om många moment utöver matematiken som samarbete, hänsyn, rätt och fel och så vidare.

Det är väldigt svårt att motivera eleverna till att räkna liknande uppgifter i en bok. Men i det här arbetet kan eleverna se kopplingen, menar Christian.

Varje elev har under arbetet haft en egen tomt i Minecraft som de bygger på och eleverna har haft många diskussioner om area, omkrets och avstånd. I arbetet har Christian även lyckats motivera eleverna att räkna och förstå exempelvis potensräkning.

– Det är väldigt svårt att motivera eleverna till att räkna liknande uppgifter i en bok. Men i det här arbetet kan eleverna se kopplingen till att räkna ut uppgifterna och betala rätt skatt för att få bo i staden. De vill vara genuina medborgare i staden, säger Christian.

Samarbete är många gånger svårt för de här eleverna. Det är svårt även i Minecraft men Christian kan se en annan slags vilja att överkomma hindren för att få fortsätta vara med i spelet. Det är ofta svårt för eleverna att förstå och se sin egen del i samarbete med andra men att prata med eleven genom spelet är ett sätt att nå fram.

– Om eleverna inte kommer överens i andra uppgifter struntar eleverna gärna i det och det händer inget mer. Här vill de komma tillbaka in i spelet, säger han.

Arbetet har inneburit många olika diskussioner, vilket gör att det även passar bra ämnesövergripande menar Christian. Vi har gjort ritningar i tekniken där vi planerar hur staden ska se ut. En elev som tidigare knappt velat skriva kan nu nästan ligga tvärs över bordet för att planera, rita och skriva mått på detaljer i staden. Arbetet i Minecraft är elevens eget och det är något som motiverar och blir en bra motor tror Lena.

En veckas lektionsupplägg i matematik i samverkansklass

En veckas lektionsupplägg omfattar både teoretiskt och praktiskt arbete.

Lektion 1. Teori med gemensam genomgång. Under lektionen har Christian en slumpgenerator igång som han använder när eleverna får svara på frågor.

– Eftersom det är en slumpgenerator som väljer är eleverna mer benägna att svara. De blir mer rättvist än när jag som lärare pekar ut de en och en, säger Christian.

Lektion 2. Praktisk lektion där eleverna får lösa praktiska problem med exempelvis klossar. Både lektion 1 och 2 brukar vara ganska svåra för eleverna.

Lektion 3. Översätta kunskaperna från veckan i Minecraft. I minecraft är kunskaperna i regel mycket enklare för eleverna att använda. Varje byggpass innehåller ett särskilt uppdrag för eleverna att lösa.

Ett exempel är en elev som till en början inte kunde förstå teorilektionen och inte heller klarade lektionen där de byggde med klossar men som sedan gjorde en klockren och geometriskt korrekt pyramid i Minecraft.

Text och foto: Josefine Hultén.