Digitalitet i förskolan

Digitalitet i förskolan, vad innebär det? Vad behöver barnen i form av digital kompetens 2018? Vad är adekvat digital kompetens? Vad är vårt digitala uppdrag i förskolan?

Digitala verktyg som en del i undervisningen återfinns i remissen till nya läroplanen:

• Utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Utbildningen ska även ge barnen möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker, samt kunna värdera information.
• Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker såväl digitala som andra.

Förskolläraren ska ansvara för att barnen:

• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Hela arbetslaget ska:

• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer såväl med som utan digitala verktyg.

Barnen lever i en digital värld

Det handlar inte bara om att barnen skall lära sig att hantera digitala verktyg, utan det handlar om att införliva dessa i deras utforskande av omvärlden.

Barnen lever i en digital värld. De är digital native, dvs de är födda in i den digitala världen och vet inte om något annat. Det digitala är lika viktigt i vårt samhälle som att läsa och skriva, och det är viktigt att barnen lär sig hantera det digitala för att kunna göra sin röst hörd, för att förstå och kunna granska vår komplexa omvärld, men också för att ha möjligheten att kunna påverka hur vår omvärld utvecklas.

För att kunna arbeta mot läroplanens strävansmål så behöver pedagogerna ha en grund i ämnesdidaktik. När man är väl förtrogen med vad det digitala uppdraget innebär så är det mycket lättare att kunna ta tillvara alla de olika digitala verktygen och hur de kan bli ett komplement i verksamheten. De digitala verktygen skall vävas in i undervisningen och vara en del som allt annat.

Om pedagogerna behöver ämnesdidaktik så vad behöver barnen i det digitala? Barnen klarar oftast av att hantera exempelvis en lärplatta när de börjar förskolan. Det är vad Karin Nygård kallar digitalt ytflyt, och pedagogens roll är att fördjupa, kombinera och skapa förbindelser med det som vi arbetar med i projekten.

Det digitala skall införlivas i barnens lärprocesser, inte bli olika happenings eller att man som pedagog sätter lärplattan i barnets hand och låter hen sitta och titta på olika youtube-klipp för att det är enkelt. Enligt mig sker detta alltför ofta inom förskolan, men det är inte förskolans digitala uppdrag!

Skilj på digitalt och analogt

Ett första steg i att arbeta med digitala verktyg inom förskolan har jag märkt är att man använder det digitala till att göra något på samma sätt som något som är analogt. Ta till exempel att barnen lägger vanligt memory och sedan får de göra det på lärplattan också.

Linda Mannila använder begreppen förändring av första respektive andra ordningen. Exemplet är en förändring av första ordningen. Egentligen är detta ingen förändring för vi förändrar inte vårt tankemönster. Här ser jag att många pedagoger befinner sig och gärna blir kvar när det gäller de digitala verktygen.

För att det skall vara en förändring av andra ordningen så handlar det om att vi förändrar strukturer, system och tankemönster. Hela organisationen ändrar sitt tänkande och sitt sätt att agera på.

Kompetensutveckling för pedagogerna

Allt detta är inget som sker utan ansträngning och kompetensutveckling. Att bara prata om digitaliseringsvågen så sker ingen riktig förändring. Kommunen måste ta ut en riktning för digitaliseringsarbetet! Inom förskolan i Örkelljunga kommun har vi en digitaliseringsgrupp med representanter från alla förskolor, Digi Förskola. Gruppen samlas några gånger per år för att arbeta för en likvärdig utveckling av det digitala uppdraget på förskolorna.

En av de första sakerna som Digi Förskola tog sig an var att arbeta fram en Handlingsplan digitalisering Örkelljunga förskolor. Denna plan sträcker sig två år framåt och startade i november 2017. Här i har vi med både kortsiktiga mål och långsiktiga mål. Där har vi också med vad kommunen behöver göra för att vi skall kunna uppnå Skolverkets vision 2022. Vi kan själva uträtta underverk inom förskolan gällande att arbeta med digitala verktyg och digitaliseringsbegreppet, men det finns vissa saker som inte ens förskolan och pedagogerna kan göra. Det måste finnas en utbyggd digital infrastruktur, ett hållbart trådlöst nätverk och det måste satsas pengar på att förskolan får inhandla de digitala verktygen som behövs i vår undervisning.

För att vi inom förskolan skulle ta ett kliv eller flera framåt gällande att arbeta med de digitala verktygen som vi redan har i vår undervisning satsade vi en hel kompetensutvecklingsdag på att arbeta med undervisningsbegreppet men framförallt med olika digitala verktyg.

Pedagoger höll i sex olika workshops som handlade om digitala verktyg och alla 100 pedagogerna var indelade i olika grupper. 45 minuter på varje workshop hade man till sitt förfogande. Vi arbetade med:

• pedagogiska diskussioner kring adekvat digital kompetens i förskolan
• greenscreen
• beeboots
• mikroskop á la webbägg
• lärplattan och då med stopmotion/Imotion
• projektorns användning i lärmiljöerna

Efter kompetensutvecklingsdagen har jag fått till mig att det var en lyckad dag och att många nu har en starkare grund att stå på i sitt fortsatta arbete med de digitala verktygen. Det har även kommit fram att en hel del pedagoger var negativt inställda innan kompetensutvecklingsdagen men att de förändrarde sin inställning efter den dagen.

”Vill bara tacka för en trevlig och givande dag. Hälsa alla berörda. Den bästa jag varit på sen jag började. Massor att tänka vidare kring men  även saker att våga prova direkt. Jag har fått en helt annan tanke kring det digitala.” (citat från en medarbetare i kommunen)

Digi Förskola tillsammans med mig som förskolechef kommer att arbeta vidare med de kortsiktiga målen i vår digitaliseringsplan för dessa skall vara klara i november 2018.

Digitaliseringspedagoger

Förutom vår Digi Förskola grupp har vi två digitaliseringspedagoger på blyga 10 procent, men vi gör vad vi kan med det lilla vi har i dagsläget. Att hela tiden tänka att vi kunde ha gjort mer OM vi haft ….Nej, ”vad kan vi göra med det vi har” är våra syn på saken.

Digitaliseringspedagogerna åker runt till alla förskolorna och har nu varit mest fokuserade på att utbilda pedagogerna i Google Drive och den pedagogiska slingan. Snart har vi arbetat färdigt med den grunden och kommer att bygga vidare med att arbeta ute i barngrupperna.

En tanke som nu diskuteras mellan förskolechefer och digitaliseringspedagogerna är att utöka de blygsamma 10 procent så att varje förskoleenhet har 10 procent; vilket skulle bli sammanlagt 30 procent. Detta för att digitaliseringspedagogerna skall ha möjlighet att komma flera gånger till arbetslagen under en termin.

Syftet med detta är inte att det skall bli några happenings utan att de skall komma in i undervisningen och fokusera på det som de gör just då och hur de digitala verktygen kan användas i vardagen samt i projekten. De ska liksom lämna efter sig ett snigelspår när de har varit på avdelningarna så att jag som förskolechef kan se att här har det hänt något sedan förra gången. Vi vill nu ta steget i Örkelljunga kommun från första till andra ordningen! Det är dags att ta ett stort kliv framåt i praktiken och sluta snacka om digitaliseringen, dags för verkstad!

Stopmotion producerad på kompetensutvecklingsdagen: kopia-av-img_2383

Caroline Wiking
Förskolechef, Örkelljunga kommun

Läs fler inlägg i den här bloggen: Örkelljunga förskolor