Feedback – för bättre lärande

Idag pratas det en hel del om feedback eller återkoppling. Det förekommer olika varianter av feedback som till exempel, feed-forward, feed-back och feed-up. Feedback är dessutom ett centralt begrepp inom bedömning för lärande (BfL), där det talas om feedback på olika nivåer, lärare till elev, elev till elev samt intern feedback.

Foto: Boomerang av Dolanh Halbrook

Foto: Boomerang av Dolanh Halbrook

Inom skolans värld har vi länge sysslat med återkoppling i alla former. Och då kan det vara befogat med frågan: Vad är det då som är nytt? Vad har forskningen om feedback att tillföra

Studier med elever från olika stadier och olika ämnen har gett en tydligare bild av feedbackens effektivitet beträffande a) formen, b) innehållet, c) timingen, d) kontexten och e) bearbetningen.

Form

När det gäller formen av feedback har studier visat att kommentarer har en positiv effekt på elevers prestationer och attityder. I de fall kommentarer lämnas tillsammans med poäng är eleverna mindre benägna att ta till sig kommentarerna och i stället fokusera bara på poängen. Det som alltså rekommenderas är att förflytta fokus från poäng till att använda antingen kommentarer eller kvalitativa nivåer som till exempel bedömningsmatriser vid bedömning av elevarbeten.

Innehåll

Men på vilket sätt ska kommentarerna utformas och vad ska de innehålla? Studier som har undersökt det visar att en bra effekt kan åstadkommas om kommentarerna inriktar sig på respektive uppgift genom att till exempel besvara frågor som: Vad är det som är rätt och/eller fel?, Vilket är det rätta svaret?, Hur kan eleven utveckla svaret?, Vilken annan komplettering behövs för att uppfylla kriterierna?

En ännu högre effekt kan erhållas om kommentarerna i stället inriktar sig på processen i uppgiften. Det kan handla om att besvara frågor som: Vad är fel/bra och varför? Vilka strategier har  eleven använt? Vilka samband finns det med andra uppgifter/aktiviteter?

Om återkopplingen dessutom berör aspekter av självreglering kan ytterligare högre effekter uppnås. I detta fall besvarar återkopplingen frågor som: Hur kan eleven utvärdera sitt arbete? Hur kan eleven arbeta vidare med visa delar? Hur kan eleven koppla ihop/jämföra med annat som har gjorts tidigare?

Timing

Vid undersökningen av feedbackens effektivitet har förutom aspekter av innehåll även undersökts aspekter av leverans. Studier visar att en direkt feedback rekommenderas om elever arbetar med enkla uppgifter eller om kommentarerna riktar sig mot uppgiften och inte processen. Även lågpresterande elever har bättre nytta av direkt feedback för att komma igång med sitt arbete. De tillskriver oftast sin framgång till medfödd begåvning i stället för ansträngning och har därför en benägenhet att ge upp för tidigt.

En fördröjd feedback å andra sidan rekommenderas om uppgifterna har en mer komplex karaktär eller om återkopplingen är riktad mot processen eller elevens självreglering. Elever som ser på sina förmågor som utvecklingsbara och alltså tillskriver sin framgång till ansträngningen kan med fördel också ges en fördröjd feedback.

Elev

Kontext

En annan aspekt av feedback kopplad till leveransen är kontexten i vilken denna sker. Här påverkar elevernas syn på skola och skolarbete hur feedback tas emot och bearbetas. Om det inte finns etablerade klassrumsnormer som tillåter misstag och olika åsikter då välkomnas inte en kritisk återkoppling av eleverna. Om elever dessutom besvarar frågor bara när de är säkra på att de har det rätta svaret, då kan de gå miste om flera lärandetillfällen. Hur elever ser på sin egen, andra kamraters och lärarens roll i klassrummet påverkar alltså om och vad de gör med den feedback som levereras av antingen läraren eller klasskamraterna.

Bearbetning

Om feedback inte genererar nya aktiviteter eller nytt tänkande då är den inte feedback utan bara information, säger forskningen. Det innebär att elever behöver bearbeta den återkoppling de får. Detta kan exempelvis ske genom att lämna ut halva återkopplingen och sedan be eleverna använda den för att arbeta vidare med det som är kvar. Eller att elever efter att ha fått hela återkopplingen behöver arbeta med en liknande uppgift. Det som är viktigt är att elever få möjlighet att begrunda, agera och reagera på feedback.

Det finns alltså en styrka i feedback! Vill du veta mer om feedback och frågor kopplade till användningen av feedback, får du gärna kontakta mig: andreia.balan@helsingborg.se

/Andreia Balan, lektor, skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg