Gå till innehåll

Vad letar du efter?

Formativ bedömning med nya möjligheter till lärande

Publicerad:

Catarina Andersson har följt en grupp mellanstadielärare som deltagit i en fortbildning i formativ bedömning i matematik. När lärare använder den formativa bedömningen som en grund till förändringar av sin egen undervisning lärde sig eleverna mer.

Efter fortbildningen beskrev Catarina lärarnas utveckling av undervisningen för att synliggöra den typ av formativ bedömning som visade sig ha en påverkan på elevers lärande. Syftet med detta var också att få syn på vilka aktiviteter för formativ bedömning lärarna använde sig av kopplat till fem nyckelstrategier (se nedan), samt hur de olika strategierna kan höra ihop.

Lärarna träffades veckovis under en termin då de planerade och förberedde aktiviteter som de mellan träffarna genomförde i sina klassrum. Med hjälp av det ramverk Catarina använde för att beskriva utvecklingen kunde hon sedan koppla samman teori med klassrumspraktik. Ramverket samt de aktiviteter som lärarna planerade och genomförde utgick från de fem nyckelstrategierna:

  1. Klargör, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.
  2. Genomför effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som tar fram belägg för elevernas lärande.
  3. Ge feedback som för lärandet framåt.
  4. Aktivera eleverna att bli läranderesurser för varandra.
  5. Aktivera eleverna att äga sitt eget lärande.

Efter varje utprovning av aktiviteter hade lärarna stort utrymme för efterarbete där de, med stöd av projektledare, kunde komma fram till alternativa lösningar på problem som uppstått.

Den slumpvis utvalda gruppen lärare använde sig, enligt studien, av de fem nyckelstrategierna i sina formativa aktiviteter även före fortbildningen. Efter fortbildningen visade det sig att alla lärare utvecklat sin matematikundervisning genom att förändra tidigare använda aktiviteter men också med hjälp av helt nya.

Catarinas läs- och litteraturtips inom området

  1. Dylan Wiliams m.fl. har jobbat en del med lärare och implementering av formativ bedömning. Flera av hans böcker finns nu översatta. Den första boken som kom översatt till svenska var Att följa lärande – Den innehåller ett ganska långt avsnitt om Motiv för att satsa på Formativ bedömning i skolutveckling, men även praktiska tekniker.

I nästa bok Handboken – Är motivavsnittet nerkortat och fokus ligger på de praktiska teknikerna som utökats och getts en tydligare struktur.

Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wiliam, D. & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning. Stockholm: Natur och Kultur.

Wiliam, D (2016). Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare. Stockholm: Natur och Kultur.

Den tredje boken har jag inte läst ännu.

  1. Ytterligare material är bland annat en tvåårig digital lärmodul för implementering av formativ bedömning (Natur &Kultur), men även många andra författare.
  2. För den som vill läsa om skolutveckling rekommenderar jag
    Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
  3. Ramverket som vi använde presenteras av Skolverket i bland annat:
    Skolverket. (2011).  Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
  4. Sök på: Kommunförbundet i Skåne. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling

Catarina Andersson var en av föreläsarna på BFL lärandekonferens 2017 i Helsingborg.

Relaterat

Modell för elevers självbedömning i dans

2016-12-15

I arbetet med att ta fram en modell för elevers självbedömning och reflektion i dans insåg Susanne Andersin att skolutveckling är något som sker hela tiden. Hennes modell gav också oväntat bra resultat när det gäller elevernas förmåga till självinsikt.

Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

2014-10-08

Den första av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att förtydliga lärandemål och bedömningskriterier för eleverna. Genom träning, konkreta exempel, kombination av att arbeta med matriser och andra typer av formativa verktyg samt sammanlänkning av bedömning, undervisning och lärandemål skapas de bästa förutsättningarna för arbetet.

Med eleven i fokus och det pedagogiska uppdraget som grund

2017-08-28

Annika Lundén arbetar aktivt med eleven i fokus. Hon har som mest roligt i klassrummet när eleverna verkligen får tänka och utmana sig själva, helst i samspel med andra. Men även när eleverna vågar ta för sig och gå utanför sin bekvämlighetszon.