Från analys till handling: Kommunalt nätverk stärker språk- och skolbiblioteksutveckling

Det kommunala nätverket för språk- och kunskapsutveckling i Båstad skapar förutsättningar för ökad kvalitet i undervisningen och likvärdighet i alla kommunala grundskolor.

Under åren 2022–2023 genomfördes en omfattande analys av grundskolornas utvecklingsbehov inom språk- och skolbiblioteksutveckling. Denna analys syftade till att identifiera områden där skolorna behövde förbättras för att stödja elevernas språkutveckling. Resultaten visade på behovet av att intensifiera läsfrämjande arbete, integrera skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten, arbeta med språk i alla ämnen samt förbättra och skapa en effektivare struktur för genomförandet och analysen av garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklass och lågstadiet.

För att kunna genomföra de språkutvecklande insatserna behövs en tydlig struktur och strategier både på skolnivå och huvudmannanivå som förankrar arbetet på alla nivåer. Med detta syfte inrättades ett kommunalt nätverk för samverkan mellan förstelärare, specialpedagoger, logopeder, skolbibliotekarier och rektorer från alla grundskolor. Nätverkets ändamål är att fördjupa kunskaper och sprida goda erfarenheter inom och mellan enheter, då det kollegiala lärandet har varit det främsta utvecklingsverktyget för att stärka det språkutvecklande arbetet.

Med fokus på läsfrämjande och skolbibliotek

Sedan hösten 2023 har nätverket fokuserat på två områden: läsfrämjande arbete och skolbiblioteksutveckling. Teman som läsmiljö, läsintresse, lässtrategier och metoder som gynnar läsförståelse har varit centrala för diskussioner. Under nätverksträffarna har deltagarna fördjupat sig i aktuell forskning om lässtrategier som kan påverka elevers avkodning och förståelse (läsmiljöns betydelse för att stimulera elevers läsande samt hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta för att integrera skolbibliotek i undervisningen.

Läs Skolforskningsinstitutets översikt: Läsförståelse och undervisning om lässtrategier (pdf)

Det vetenskapliga förhållningssättet har präglat detta arbete, där forskning och beprövad erfarenhet har varit grundläggande förutsättningar. Nätverksdeltagarna har även lyssnat på föreläsningar som hållits av forskare och experter inom barns och elevers språkutveckling och vikten av skolbibliotekets positiva roll för elevernas lärande.

Under konferensen “Skolans hjärtpunkt: Skolbibliotekets roll i grund- och gymnasieskolan” förklarade Gustav Fridolin betydelsen av de nya lagförslag om bemannade skolbibliotek som nyligen antagits av Riksdagen. Dessa lagförslag syftar till att säkerställa att alla skolor har tillgång till kvalificerad personal i sina bibliotek, vilket förväntas förbättra elevernas läsförmåga och främja en starkare läskultur i skolorna.

En annan föreläsning som väckte mycket intresse var ”Leda läsfrämjande” av Maria Heimer. Hon betonade vikten av att skolan implementerar tydliga strategier för att främja läsning, vilket kan förbättra elevernas läsförmåga och förståelse.

I sin föreläsning lyfte Heimer fram hur avgörande det är att skapa en läsfrämjande kultur i skolan. Under föreläsningen diskuterades vad läsfrämjande innebär och vad vi vet om läsfrämjande arbete i förskola och skola samt elevers läsning. Hon påpekade att ett systematiskt och långsiktigt arbete med läsfrämjande strategier kan skapa en positiv läskultur i skolan. Föreläsningen tar också upp vad som ingår i skolans läsuppdrag och hur skolan kan skapa förutsättningar för samarbetet med skolbiblioteket.

Inspiration från kollegor

När vi delar erfarenheter får vi nya insikter och inspiration. Vi lär oss av goda exempel från olika skolor.

På Strandängsskolan har specialpedagogen, Susanna Kjellberg och försteläraren, Deborah Påhlsson delat med sig av hur skolan arbetar med intensivläsning.

Under fem veckor har eleverna i årskurs 7–8 arbetat i helklass i 10 minuter varje dag. Resultaten visar tydligt att detta har gjort skillnad, 91 % av eleverna ökade sin läshastighet och att de upplever att de snabbare kan läsa texter som till exempel SO-böcker. Pedagogerna har även undersökt elevernas läsintresse och hur en bra läsmiljö ser ut.

I Östra Karups skola har lärarna i årskurs 1 satsat på avkodningsträning för att eleverna snabbt ska komma igång med sin läsning. Lärare läser individuellt med varje elev två gånger i veckan, i cirka 5–10 minuter per gång. Den text som eleverna arbetar med i skolan ges som läxa, och de förväntas läsa den hemma tre gånger. Vårdnadshavare har generellt sett varit positiva till detta upplägg. De uppskattar att de får en tydlig inblick i sina barns läsutveckling och att de kan vara delaktiga i processen.

Barbarita Pino Carlsson, lektor och språkutvecklare i Båstads kommun.
barbarita.pino.carlsson@bastad.se