Hållbar stadsutveckling med barnen i centrum

Kan vi i skolan tillsammans med tjänstepersoner i staden arbeta för att utmana och motiverar eleverna att vara delaktiga i processen att skapa en ny översiktsplan för Helsingborg? Den nya översiktsplanen ÖP2021 ska beskriva hur vår stad ska utvecklas under de närmaste 30 åren. Så nu gäller det att lyssna in vad helsingborgarna tycker och använda de stora penseldragen när många synpunkter ska sammanfogas till en plan. Det är barnen som kommer leva i detta framtida Helsingborg så här behöver deras tankar och perspektiv få komma fram och tas tillvara.

Det här inlägget är en del i en serie inlägg om lärande för hållbar utveckling. Konkreta exempel från förskolor och skolor i Helsingborgs stad som illustrerar de tre förmågorna veta, vilja och kunna.

Idag bor över hälften av alla människor på jorden i städer och inom några årtionden beräknas 70 procent av världens befolkning vara stadsbor. Staden rymmer stora möjligheter men står också för en stor miljöbelastning och stora sociala utmaningar. Ju fler som deltar i stadsutvecklingsprocessen och som känner sig delaktiga i sin stad ju större chans att vi kan utveckla våra städer till hållbara platser där vi kan leva bra liv.

Spännande samarbete med stadsbyggnadsförvaltningen

På stadsbyggnadsförvaltningen finns det gott om duktiga tjänstepersoner som alla är experter på sina områden och det är nu deras uppgift att ta fram översiktsplanen. Men det finns en sak som tjänstepersoner, av förklarliga skäl, inte är experter på, och det är att vara barn i Helsingborg idag. Därför har stadsbyggnadsförvaltningen tagit initiativ till ett spännande samarbete med Miljöverkstaden och barn i Helsingborgs stads skolor för att utveckla och testa en modell för att fånga barns perspektiv på fysisk planering i sin ort.

Därför är representanter från stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med Miljöverkstaden just nu ute och möter barn i årskurs 3 – 6 i de åtta orterna Ödåkra, Rydebäck, Påarp, Kattarp/Hasslarp, Vallåkra, Mörarp, Bårslöv och Hittarp/Laröd. En klass/grupp per skola.

Under en förmiddag går tjänstepersoner tillsammans med elever till olika områden där någon förändring föreslås i översiktsplanen. Under ledning av Miljöverkstadens pedagoger får barnen arbeta med olika metoder för inventering av platsen. På så sätt fångas barnens perspektiv på platsen och får blir ett medskick in i planen.

Lärande för hållbar utveckling på Bårslövs skola

Lärande för hållbar utveckling handlar om att arbeta med såväl faktakunskaper (veta), möjlighet att påverka (kunna) och motivation att göra det (vilja). Att lära sig om, och samtidigt bidra till en hållbar stadsutveckling är ett utmärkt exempel på hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling i Helsingborgs stad. Ett exempel där olika förvaltningar samverkar gör att eleverna får möjlighet att utveckla handlingskompetens kopplat till stadsutvecklingsprocessen.

En onsdag i mars hade turen kommit till Bårslövs skolas tredjeklassare.

Innan besöket hade vi skickat ett underlag med presentationer, kartor och övningar till pedagogerna som genomförde uppgifterna på egen hand med sina klasser. I utskicket kom också information om projektet till alla föräldrar.

Vad är en översiktsplan och en stadsbyggnadsförvaltning?(veta)

Efter en kort introduktion i klassrummet där Malin och Malin från stadsbyggnadsförvaltningen och Linda och Jessica från Miljöverkstaden presenterade sig var det dags att börja arbeta med planen. Malin och Malin gick igenom varför vi har en översiktsplan och hur det går till att ta fram en sådan. De berättade att stadsbyggnadsförvaltningen ligger i huset dit man åker med bussen eller tåget och att de som jobbar där ser till så att staden planeras men också så att papperskorgarna töms och gatlyktorna lyser.

Tillsammans med eleverna diskuterade sedan Jessica och Linda från Miljöverkstaden vad som bör finnas i en bra stad. Som introduktion till elevernas arbete visade Malin och Malin en karta över området som dagens arbete skulle kretsa kring.

Malin och Malin från stadsbyggnadsförvaltningen berättar om platserna i Bårslöv

Möjlighet att påverka (kunna)

Efter introduktionen var det dags att gå ut i det gråa mars-vädret. I samlad tropp gick alla längs med cykelvägen bort mot fotbollsplanen. Det märktes på gruppen att det här är ett område som är känt för dem alla. Någon pekade på ett fönster:

– Där bor din mormor.

En annan elev tog ett vant skutt upp på stenen som låg vid sidan av cykelvägen.

På väg till fotbollsplanen

Vid fotbollsplanen blev det stopp för att fundera och känna in platsen. Eleverna fick olika uppgifter för att utvärdera.

Vad brukar du göra här? Vad är det bästa/sämsta med platsen? Vilka brukar vara här?

Tankar kring platsen

Efter fotbollsplanen var det dags att gå vidare till centrumet med den lilla affären. Även här fick eleverna utvärdera platsen på olika sätt och det fanns många upplevelser och tankar från vardagen att relatera till.

– Här behövs det mer bord och bänkar, man kan inte sitta här, och det finns inte någonstans att ställa cykeln utan att den blir blöt.

– Det blir ofta bråk här, kanske för att den där festlokalen ligger här.

Bårslövs centrum

Sedan var det dags att gå in i värmen och fortsätta arbetet. Den här gången gällde det att se på platsen ur såväl ett barn, som en växt eller ett djurs perspektiv. Lite extra energi tillfördes genom att alla fick en kanelbulle att mumsa på.

Energitillförsel och fortsatt arbete

”Mina” platser (vilja)

Genom att arbeta med platser som redan är bekanta och relevanta för eleverna skapas motivation att faktiskt delta och engagera sig. Alla är fulla av berättelser om vad just de brukar göra på platserna och det är inte svårt att få igång diskussioner mellan eleverna.

Efterarbetet

Efter övningen kan de skolor som vill arbeta vidare med sina respektive områden på egen hand och skicka en utvärdering till stadsbyggnadsförvaltningen. När resultatet är sammanställt kommer det återkopplas till eleverna. Om det finns intresse och möjlighet fortsätter stadsbyggnadsförvaltningen gärna samverka under hela processen med att ta fram planen.

Hållbar stadsutveckling

Klasslärare Marie Jonasson och Anne Callmer

– Som pedagog är det roligt att ge eleverna möjlighet att vara med och påverka sin orts framtid. Det är kul att se hur engagerade de är och att de ser möjligheter i stället för hinder på ett annat sätt än vuxna gör, säger klasslärare Marie och Anne.

– Vi tyckte också att dagen hade ett bra och genomtänkt upplägg som passade oss perfekt.

Hållbarhet är något som ligger i allas intresse och är därför också allas ansvar. Ett samarbete över förvaltningsgränser, som det här, gör att vi skapar förutsättningar för en hållbar stadsutveckling genom att vi visar att vi menar allvar med att ta hänsyn till såväl barnperspektivet som barnets perspektiv. Arbetet med översiktsplanen ger eleverna värdefull kunskap om hur en stad planeras, kunskaper som kan användas för att även i fortsättningen delta i stadens utvecklingsarbete. Genom att barnen får känna sig delaktiga i någonting som sker ”på riktigt” ökar motivationen till engagemang, någonting som vi så väl behöver i vår stad och vår värld, nu och i framtiden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *