Hur fortsätter vi prata #metoo med våra barn och ungdomar?

Hur fortsätter vi prata #metoo med våra barn och ungdomar?

#metoo - är det fortfarande aktuellt? Behöver vi fortsätta att prata metoo med våra barn och ungdomar eller har alla koll nu på vad som gäller? Och hur ska en egentligen tänka, uttrycka och bete sig?

#metoo-rörelsen uppmärksammade sexuella trakasserier, övergrepp och maktmissbruk som allt för länge har varit en accepterad del av vårt samhälle. Rörelsen uppmärksammade också behovet av strukturella samhällsförändringar och verktyg för att förebygga trakasserier och övergrepp – främst mot kvinnor.

Mycket har förändrats sedan hösten 2017, men det finns nog en lång väg att gå innan man kan säga att problemet inte skulle finnas. Det finns en hel del bra filmer som du kan använda för att lyfta ämnet ur olika perspektiv med dina elever i skolan.

Film i undervisningen är alltid en bra idé för att informera, lära ut och starta diskussion, och kanske passar film just nu bättre än någonsin när många  elever har skola hemma och ska göra sitt arbete på distans.

Låt eleverna se filmerna på egen hand och skapa sedan ett digitalt möte eller forum för att diskutera det man sett!

Vad är #metoo?

#Metoo – hashtaggen som startade en revolution (SLI play) är ett klipp som beskriver #metoo-rörelsen. Hösten 2017 spreds kampanjen #Metoo som en löpeld i sociala medier. Den gav tusentals kvinnor modet att vittna om sexuella övergrepp som tidigare skett i det tysta.

Den fick bilden av Sverige som ett av världens mest jämställda länder att ifrågasättas. I utbildningsklippet tar vi upp bakgrunden till #Metoo, berättar om hur kampanjen spreds i Sverige och världen samt fokuserar på den viktiga kopplingen till skolan. Medverkar gör bland annat Carolina Stiwenius, jurist och utredare på DO (Diskrimineringsombudsmannen).

Medan vi såg på utforskar rollen som åskådare

När vi diskuterar sexuella övergrepp eller andra våldsamma situationer fokuserar vi ofta på förövare och offer. Men i dag hör vi allt oftare om den passiva åskådaren som står bredvid utan att ingripa…

Filmen utforskar rollen som åskådare – särskilt bland grupper av vänner, lagkamrater, klasskamrater och medarbetare – där sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av könsrelaterat våld upprätthålls. Den riktar särskild uppmärksamhet åt hur dynamiken och kulturen ser ut och verkar i dessa grupper och som bidrar till att normalisera sexism och misogyni; en hatisk attityd mot kvinnor. Filmen poängterar också vikten av att uppmuntra människor till att vara aktiva åskådare som kan leda vägen för att utmana och förändra de sexistiskt kulturella normerna. Normer som alltför ofta leder till könsrelaterat våld.

Medan vi såg på – Att utmana en sexistisk kultur i (SLI play)

Jämlik på riktigt?

Ett år efter metoo ställer sig Musse Hasselvall frågan hur han egentligen är som man. Är han jämlik på riktigt eller poserar han bara för att plocka poäng? Han försöker en ny strategi – att prata med kvinnor. Men det går inte som han tänkt. Hans sista halmstrå är hans egen mamma, Elisabeth. Tycker hon att han är en jämlik person? Hennes svar får honom att inse att han har lite att jobba på.

PK-mannen: Me too och jag på (SLI play)

Programmet är en omarbetad version av avsnitten Metoo, gäller det verkligen mig? och Metoo – vägen till insikt.

Kortfilmer om att växa upp som kille

Vara kille (SLI play) är kortfilmer baserade på inskickade berättelser om att växa upp som kille. Om förväntningar, våld, vänskap, sexuella trakasserier och om att våga vara svag.

Avsnittet Skämtet handlar om att man faktiskt kan bli dömd för ett skämt. Mathias har blivit anmäld för tafsning av en tjej i skolan, men för honom var det bara ett skämt.

Etik för låg- och mellanstadiet med

#vembryrsig – Sexism, Homofobi, Sexuella trakasserier (SLI play) är en främjande och förebyggande filmserie mot våld, fysiskt, psykiskt och sexuellt, som barn och unga möter i skolan och på nätet.

Den här filmen innehåller följande teman: sexism, homofobi och sexuella trakasserier. Åskådarperspektivet är ett genomgående tema i filmerna och tittaren tränas i att gå ifrån en passiv åskådare till en aktiv åskådare genom att agera proaktivt och aktivt vid våldssituationer, såsom trakasserier, kränkningar, utfrysning, skojbråk m.m. i skolan, hemma och på nätet. Filmerna belyser vikten av att ständigt jobba normkritiskt och att upptäcka vilka begränsande normer som finns på skolan och på nätet– som gör att människor inte kan vara de personer de vill vara, samt syftar till att förändra de normer som skapar diskriminering, utsatthet och exkludering.

Snacka om sex

Snacka om sex pratar om sådant du behöver veta om din kropp, dina känslor och dina relationer. Vi tittar närmare på allt från hormoner, målbrott och mens till samtycke, könsidentitet och kärlekens kemi. Våra programledare Clara Henry och Daniel Riley delar med sig av sina egna erfarenheter och träffar andra intressanta personer som delar med sig av sina. Programmen ger kunskap om och förståelse för frågor som rör identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Avsnittet internet och relationer  handlar om grooming, dickpics och nätporr; Clara och Daniel reder ut begreppen och pratar om sådant som du behöver veta när du skapar nya relationer på internet. Clara träffar Linnéa Claeson som vet hur det känns att bli utsatt för övergrepp på nätet.

Avsnittet kärlek och relationer handlar om vad som kan hända i relationerna med andra när kärlek och sex kommer in i bilden. Vi tar upp och resonerar om ord som samtycke, identitet och ansvar. Influencern Thomas Sekelius berättar om hur det var för honom att känna sig annorlunda i tonåren.

Reklamens bild av kvinnor

Jean Kilbourne är internationellt erkänd för sitt banbrytande arbete med bilden av kvinnor i reklam. I slutet av 1960 började hon sin forskning av sambandet mellan reklam och flera folkhälsofrågor – bland annat våld mot kvinnor, ätstörningar och missbruk. Det här är den fjärde uppdateringen i hennes ”Killing Us Softly”-serie.

Filmen bryter i svindlande takt ned fler än 160 annonser och TV-reklamer. Kilbourne avslöjar en stadig ström av sexistiska och kvinnofientliga bilder och texter. En värld där skrämmande smala kvinnor visas i passiva och förnedrande positioner.

Killing Us Softly 4 står för att utmana ännu en generation unga att ta reklam på allvar, och att tänka kritiskt om sin relation till sexism, ätstörningar, könsrelaterat våld och politik. På en gång provocerande och inspirerande.

Killing US softly – reklamens bild av kvinnor (SLI play)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *