Hur gör Pedagogiskt center för att stötta ledarskapet i Helsingborgs stads skolor? 

Pedagogiskt center arbetar på flera plan med att stötta Helsingborgs stads skolor i arbetet med ledarskap och studiero. Michael Jensen stöttar både lärarlag och enskilda lärare. Här berättar han om arbetet och sitt eget stöd men också om stödet till ledning som Pedagogiskt center arbetar med. Han tipsar också om verktyg du kan ha användning av i arbetet med att skapa studiero. 

Jag heter Michael Jensen och arbetar som pedagogisk utvecklare på Pedagogiskt center. Jag har tidigare arbetat som lärare i gymnasieskolan och som strategisk utvecklingsledare på utvecklingsavdelningen och på elevhälsan.

I mitt arbete som yrkeslärare förstod jag tidigt vikten av ett tydligt ledarskap. Utan ett tydligt ledarskap i klassen och på programmet så var det långt svårare att hantera konflikter, skapa studiero i klassrummet och att få elevernas tillit, därför är det alltid viktigt att använda sig av ett tydligt ledarskap. Tydligheten, relationen, rutinerna och uthålligheten är i slutändan ett bättre och tryggare lärande för eleverna.

Hur kan stödet se ut?

Jag arbetar med att stödja både arbetslag och enskilda lärare med ledarskapet i klassrummet. Stödet ser olika ut beroende på situation. Inför varje insats från Pedagogiskt center gör vi en analys av tillgängliga data och lokala observationer. Vi skapar först sen en bild av hur lektionen fungerar utifrån lektionens olika faser; sätta igång lektionen, skapa nyfikenhet, klargöra förväntningar, aktivera och träna, ta reda på vad eleverna kan och hur lektionen avslutas. Detta gör vi för att få en förståelse för vilka insatser som har en rimlig möjlighet att fungera.

Det är med dessa bilder från vardagen i skolan som lärare och arbetslag tar fram vilka förändringar som har den största möjligheten att förändra för elevernas lärande, kopplat till vad vi börjar med.

När ett arbetslag har valt vad de vill arbeta med, det är då som det verkliga arbetet börjar. Det som inte är förhandlingsbart i processen är kompassriktningen. Målen är alltid kopplade till lärarnas beteende och arbetslaget följer upp dem gemensamt.

Mycket av mitt arbete i lärarlagen handlar om att flytta fokus för att hitta de lösningar som redan finns. När lärares perception är att Kim aldrig kommer i tid så är det rimligt att anta att Kim ändå är i tid någon gång. Därför är det lättare att lösa problemet genom att lägga fokus på när lösningarna redan nu uppträder. Då blir samtalet i lärarlaget att lärarna får fokusera på de gånger när Kim är i tid, även om det inte är särskilt ofta.

När lärarna har identifierat när och varför Kim är i tid till lektionen kan de fokusera på att öka de tillfällena. Vi tittar på situationen för att se vilka faktorer det är som får Kim att komma i tid, till exempel: personer som är närvarande, tid på dagen, efter rast, speciellt ämne. Det är lättare att få en händelse som redan sker att upprepas flera gånger än att hitta en helt ny lösning.

Vilka utmaningar har jag/vi stött på?

Jag upplever att den i särklass största utmaningen i arbetet för att förbättra ledarskapet och skapa studiero i klasserna är att säkerställa att det sker en beteendeförändring hos läraren och att bibehålla förändringen. Motivation kan ta dig långt för att skapa förändring men det är med rutiner du skapar långvariga förändringar.

En annan försvårande omständighet är att skolor ibland vill för mycket och bokar in fler än en insats åt gången. Risken är då att pedagoger inte får en rimlig möjlighet att bearbeta nya kunskaper med de redan befintliga. De lärdomar och insikter läraren får riskerar då att inte bli praktiska förändringar i undervisningen

PC jobbar också med stödet till ledningsgrupper

Stödet kan också vara ett ledningsarbete där Susanne Fras, chef för avdelningen pedagogiskt center, hjälper till med olika delar. Susanne har erfarenhet av att arbeta med ledningsgrupper och hur ledningsgruppen leder och fördelar arbetet på skolan. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, pedagogisk chef och skolchef, både i kommunal och privat regi.

Susanne arbetar med ledningsgrupper som är bra på det de gör men som vill bli ännu bättre, men också med grupper som har stött på svårigheter som behöver lösas.

– Det bästa med att arbeta med ledarskap är när man märker att skolledningen får syn på sådant som de inte såg innan de startade sitt förbättringsarbete, säger Susanne.

Cecilia Nilsson är rektor på Nicolaiskolan, och har arbetat med Susanne i ett omfattande arbete för att utveckla ledarskapet i skolans ledningsgrupp.

– Vi fick en helt ny ledningsgrupp när två nya medarbetare började. Jag ville ha hjälp med att utveckla vårt samarbete för att göra vår grupp starkare. Susanne har hjälpt oss att använda våra olikheter som en styrka när vi satt våra gemensamma mål. Vår nya ledningsgrupp står idag stark och vi vet vart vi ska. Vi skapade en ledningsgruppsdeklaration som har lett oss fram till där vi är idag. Susanne har hela tiden varit ett viktigt stöd för oss i processen, som fortfarande pågår, säger Cecilia.

Det arbete som varje pedagog gör i sitt klassrum utgår från de beslut som tagits i ledningsgruppen, som bearbetats i arbetslaget utifrån de förbättringsåtgärder som behöver ske i klassrummet. Därför är det viktigt att arbeta inte bara med skolledningen, utan också med lärarna.

Varför är det viktigt att arbeta med studiero i skolan?

I ett av målen i Helsingborgs stads skolor fokuserar vi på att förbättra studiero, närvaro och att motverka kränkande behandling. Då upplevelsen av studiero är låg bland elever och det påverkar deras trygghet och trivsel. Detta påverkar även elevernas närvaro. Det går att beskriva studiero som undervisning fri från störande inslag som påverkar inlärning. Ett tydligt ledarskap, genomtänkt lektionsplanering och relationsskapande arbete är helt avgörande för att läraren skall kunna skapa studiero och förebygga kränkningar.

På skolverket.se kan du läsa mer om att främja trygghet och studiero.

Verktyg för att bygga ledarskap och skapa studiero

Ett verktyg jag arbetar med är PAX Good behavior game, som bygger ledarskapet i de lägre åldrarna, från förskoleklass till åk 3.  Detta arbete sker i samarbete med specialpedagog Katarina Witting på Elevhälsan.

PAX i skolan är en uppsättning verktyg som syftar till att skapa ett klassrum präglat av lugn, trygghet, glädje och studiero. Internationellt har det använts i alla skolans årskurser. Det första steget i PAX handlar om att läraren tillsammans med eleverna formulerar en gemensam vision för hur de kan skapa det bästa klassrummet. Visionen blir ett verktyg och ramverk för en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever om hur alla tillsammans kan bidra till trygghet och studiero i olika arbetsmoment. Pax är en internationellt evidensbaserad modell för att skapa trygghet och arbetsro i klassrummet.

Länkar och tips

Text: Michael Jensen, pedagogisk utvecklare på Pedagogiskt center, Helsingborg