Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

Varför genomfördes den här studien?

– I början av 2016 började debatten i skolan flytta fokus från motivation till grit. Nya studier visade att det som utmärkte framgångsrika elever var gritegenskaper, det vill säga förmågan att sätta tydliga mål, att ha en plan för att uppnå sina mål, att lära sig från sina misstag, att anstränga sig och att inte ge upp, säger Andreia Balan.

Vad gjorde du i din roll som lektor då?

– I Helsingborgs stads skolor uppkom frågan hur gritegenskaper kan utvecklas i skolan. Flera skolor ville utveckla grit hos sina elever men visste inte riktigt hur. Jag tog kontakt med Karolinska institutet, KI, och vi genomförde inledningsvis en pilotstudie där vi utvecklade ett material bestående av självinstruerande digitala moduler som eleverna skulle arbeta med under en termin.

Vilka elever var med i studien?

– Studien genomfördes med 138 elever som då gick i årskurs 7 och kom från fem olika skolor. Ytterligare 100 elever deltog i studien som kontrollgrupp. Eleverna i kontrollgruppen gick på samma skolor och hade samma lärare.

Hur gick studien till?

– Vid åtta tillfällen under en termin fick eleverna i interventionsgruppen lära sig om grit genom att arbeta med självinstruerande digitala moduler under sin mentorstid. Varje modul behandlade tre aspekter av det som kännetecknar gritegenskaper. I modul 2 fick eleverna till exempel självinstruerande övningar och exempel på att 1) Djupt lärande inkluderar misslyckanden; 2) Djupt lärande är frustrerande; 3) Elever tror att allt som spelar någon roll är om man har talang eller inte.

– Elevernas upplevda gritegenskaper mättes sen med enkäter. Samtidigt ville vi se om träningen med modulerna hade gett några effekter på hur eleverna använde sig av sina kunskaper. Vi valde därför att mäta kunskapsutvecklingen i matematik med ett digitalt test. Testet skapades på sådant sätt så att eleverna fick en kort feedback vid ett felaktig svar samt möjligheten att göra om uppgiften. I slutet på testet fick eleverna veta sitt resultat och hade möjlighet att göra om hela testet.

Hur gick det för eleverna?

– Det visade sig att eleverna i interventionsgruppen gjorde fler försök att göra om matematiktestet och därmed att använda feedback än kontrollgruppen.

– Resultaten visade däremot inte någon skillnad mellan kontroll och interventionsgrupp när det gäller förbättringen av matematikkunskaperna. Enkätresultaten visade inte heller några signifikanta skillnader mellan eleverna i interventions- och kontrollgruppen när det gäller elevernas syn på gritegenskaper.

Vad är det viktigaste du tar med dig från resultatet?

– Vi hade naturligtvis hoppats på att eleverna i interventionsgruppen hade förändrat sin syn på gritegenskaper på ett positivt sätt. Samtidigt är det viktigt att påpeka att eleverna både i kontroll- och interventionsgrupp redan från början värderade sina gritegenskaper ganska högt.

– De övningar som ingick i modulerna var inte på något sätt kopplade till matematik eller till något ämne alls. De hade en generell karaktär. Att välja att mäta elevernas kunskapsutveckling i matematik var därför långsökt, men vi valde det för att se om de kunde använda sina kunskaper. Elever behöver stöd för att kunna tillämpa generella lärdomar till specifika kontexter såsom matematik. Det går inte att ta för givet att eleverna kan använda sina generella lärdomar på ett specifikt ämne som matematik på egen hand.

Hur hoppas du att lärare kan ha nytta av den här studien?

– Studien visar en beteendeförändring hos eleverna vilket är ett positivt resultat. Lärare kan därför inspireras av och ha nytta av att arbeta med självinstruerande moduler. Det som däremot behöver anpassas i de befintliga modulerna är ämneskopplingen i de exempel och övningar som ingår.

– Det är också viktigt att förstå att det tar tid att utveckla de här egenskaperna. Det kräver energi och som elev behöver du anstränga dig.

Ladda ner studien Evaluation of a Deliberate Practice and Growth Mindset Intervention on Mathematics in 7th-grade Students på diva-portal.org

Andreia Balan, lektor skol- och fritidsförvaltningen Helsingborg.
Andreia Balan, lektor skol- och fritidsförvaltningen Helsingborg.