I fas med bråk för framtiden

Susanne Jönsson om att börja arbeta med bråk redan i årskurs 1-3.

Just nu arbetar jag med att introducera bråk i årskurs 1-3. I trean har jag helt skippat ledet med att dela frukt, tårtor, pizzor med mera. Jag vill utmana elevernas tankar och putta ned dem i ”the teaching pit” (James Nottingham – Utmanade undervisning i klassrummet).

”Det är viktigt att börja med grunderna redan på lågstadiet. Då slipper eleverna lära sig regler som är svåra att komma ihåg och lätt blandas ihop. Barn har ofta ett bra förhållningssätt till enkla bråkformer, men det utvecklas inte, konstaterar Wiggo Kilborn.

Bråkräkningen bygger på tre regler. Den första är nämnarens funktion, den andra är täljarens innebörd och den tredje handlar om att alla tal i bråkform kan skrivas på oändligt många sätt, poängterar han.

– Om du behärskar detta och de grundläggande räknelagarna så klarar du det mesta.”

Wiggo Kilborn i temanumret Alla delar – Tidningen Origo nummer 5, 2015

Därför får eleverna börja med att berätta för mig hur jag ska få halvor av ett A4-papper. De säger oftast att jag ska dela det i två delar. Det gör jag. Jag river av ett hörn. Alla är överens om att det INTE är en halv. Vi funderar och diskuterar. De kommer med min ledning fram till att delarna ska vara lika stora. Jag delar ett A4-papper på längden och ett på tvären. Allt är frid och ro. Tror de ja.

Då viker jag ett A4 från hörn till hörn. Då ser det inte längre ut som om det är två lika stora eller ens likadana delar. De får fundera igen. En del framhärdar att det är halvor – andra säger nej. Jag klipper (riva på diagonalen fungerar inte så bra). Jag vrider och vänder på bitarna – noga med att inte lägga dem så man ser att de är lika. Fler och fler blir osäkra. Men några hävdar fortfarande envist att det är halvor och de är lika stora.

Då hamnar plötsligt pappren så att man ser att det är två lika stora delar. Flera elever blir lättade, jag hade nästan övertygat dem men inte riktigt. Vi kan nu säga med säkerhet att man får en halv om man delar något i två delar som är lika stora. Bra. Vi letar flaggor som visar halv på olika sätt. Det är enkelt nu.

Paus.

Ny uppgift. Hitta flaggor som visar tredjedelar. Jag berättar inte vad det är. De funderar. De hittar flera flaggor. Vi kommer snabbt fram till att samma regler gäller som vid halvor – för att få tredjedelar måste man dela något i tre delar som är lika stora.

Vi börjar skriva på mattespråket. Introducerar bråkstreck. De ser sambandet.

Fjärdedelar knäcker de med en gång. Vi fortsätter. Femtedelar? Hur många delar? Hur ska de delarna vara? (Lika stora) Hur skriver vi det på mattespråket? Tiondelar? Tjugondelar? Hundradelar? Tusendelar?

I det gemensamma arbetet är inget svårt. Alla kan. Nu ska vi bokföra och skriva för att minnas bättre. En tabell i boken. Med flaggor som illustrationer.

Vi kommer att repetera många gånger. Jag kommer att lägga till uppgifter om olika bråk som är lika med en halv, en tredjedel och en fjärdedel så att Wiggos villkor uppfylls. Det är kul när en artikel kommer precis i min egen teachning pit – när jag är mottaglig för att lära. Det är skönt att veta att jag är på rätt spår när jag undervisar redan i årskurs ett om bråk och utvecklar kunskapen så att den blir en bra grund för elevernas fortsatta studier!

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola