Det kollegiala värdet av matematiklyftet

Pedagoger sitter runt ett bord och ev visar papper i en pärm

Efter snart två år med matematiklyftet lyfter pedagoger modellen som en av de mest lyckade satsningarna. Det kollegiala värdet i utbytet mellan olika skolor, konstruktiv feedback och  nya perspektiv går inte att ta miste på.

Kollegialt lärande ska enligt Skolverkets definition bland annat betona vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Begreppet sammanfattar olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Ett bra exempel på kollegialt lärande är kompetensutvecklingsinsatsen matematiklyftet.

Malin Möller Linné arbetar som lärare i Ma/NO, årskurs 5 och 6 på Allerums skola och är handledare i matematiklyftet 1-3. I gruppen ingår pedagoger från Laröds skola och Svensgårdsskolan.

Det är andra året Malin är handledare och hon tycker det är jätteviktigt att du som lärare inte är ensam i ditt arbete.
– Det är inte som förr när läraren gick in i sitt klassrum och stängde dörren, säger hon och menar att pedagoger behöver träffa pedagoger och kunna dela saker, berätta om saker som gått både bra och dåligt, hjälpa varandra.

Malin tycker också att det är av stor vikt att arbeta kollegialt mellan olika skolor för att utvecklas och utmanas och inte bli hemmablind. Hon uttrycker en känsla av att diskussionerna är djupare och annorlunda när pedagoger från olika skolor träffas och hon tycker att hennes grupp har fungerat väldigt bra på det sättet. Det har också varit en fördel att grupperna är från olika typer av skolområden, de har lyssnat på varandra och feedbacken har varit konstruktiv.

Pia Strandberg, Laröds skola tycker att arbetet i gruppen har känts prestigelöst och det har blivit något som alla gör tillsammans, där alla har sina fel och brister. Hon tycker att Malin som handledare lyckats skapa ett bra förhållningssätt och en god stämning där allt har haft sin plats och sin tid.

Malin menar att det svåra är att inte fastna i elevarbete, vilket är lätt att göra eftersom det finns ett starkt behov av att prata om just det. Därför är den första stunden när gruppen samlas så viktig.

– Den första stunden när vi träffas fikar vi alltid, då finns möjlighet för alla att prata av sig. Sen är det fokus på uppgiften, säger Malin.

Fördjupande arbete och pedagogernas utveckling

Pedagogerna tycker att matematiklyftet är en av de satsningar som har gett dem allra mest. En sak som gör att det fungerar så bra är att det är schemalagt.
– De uppgifterna vi får från gång till gång gör att vi har en anledning att träffas på den egna skolan. Utöver det är det väldigt svårt att hinna med något kollegialt på den egna skolan, säger Pia.

Närbild på Malin som är handledareFör att nå de fördjupande diskussionerna i gruppen gäller det att Malin som handledare ställer de rätta frågorna. I modulerna finns det hjälp att få men utöver det träffas handledarna tillsammans med Andreia Balan, samordnare för matematiklyftet i Helsingborg, en gång i månaden för att arbeta fram upplägg på varje träff samt diskutera frågor som till exempel hur grupperna ska kunna komma djupare i texterna. Malin tycker det är både roligt och givande att leda grupper. Hon får möjlighet att gå ännu mer på djupet i texterna och hela arbetet ger mycket för henne att ta med sig till sina kollegor på skolan.

Sedan starten för två år sedan tycker Malin att förståelsen för att det är pedagogerna som ska utvecklas och att det är pedagogernas arbetssätt som ska vara i fokus och förändras har blivit bättre. I början var det lätt att fokusera på elevarbete och på hur eleverna presterade. Idag finns det en större förståelse för att eleverna presterar utifrån hur pedagogerna undervisar och pedagogerna vågar göra saker som de inte vågat innan. De prövar till exempel att göra uppgifter som de kanske egentligen tycker är för svåra.

– Gruppen känner stöttning hos varandra i det och det är en stor skillnad, säger Malin.

Jämfört med första året är matematiklyftet under andra året på halvtid och nu träffas gruppen bara en gång i månaden. Det tycker både Malin och deltagarna är mycket bättre.

– Tidigare var det lite för stressigt att hinna få in det i den dagliga undervisningen. Nu känner grupperna att de hinner göra uppgifterna mer ordentligt, kanske till och med flera gånger, säger Malin.

Något som också förändrats i gruppen är enligt Malin att pedagogerna nu är mer öppna för att ge och ta emot feedback och att de har tagit till sig arbetsmetoder som de kanske inte använde innan.

Margaretha Hindhede, Svensgårdsskolan menar att när du som lärare arbetat många år är det lätt att du med tiden får metoder som du tycker fungerar bra och som du lätt fastnar i. Men genom matematiklyftets upplägg med tid för både arbete och reflektion tycker hon att det fungerar självutvecklande. Hon ser det som mycket positivt att träffas från olika typer av skolområden och lyfter värdet av att själv få ett intresse för andra skolor, se deras problem och vilka lösningar andra har på sina problem. Hon lär sig mycket av att titta på och lyssna på andra.

– Lyftet gör att vi har fått ett annat perspektiv på undervisningen och nya synvinklar, säger Margareta.

Både Malin och pedagogerna lyfter arbetet med EPA som något som verkligen har satt sig hos eleverna, som de tycker är jätteroligt och som många känner trygghet i. Även arbetet med fyrfältare är ett praktiskt exempel som fått fäste, att eleverna får arbeta med att lösa ett problem på flera olika sätt: Skriva sin lösning, använda symboler och matematisk språk, rita en lösning eller bygga en lösning.

– Börjar vi med mattespråket redan i ettan så vänjer eleverna sig vid att det är så vi pratar och tänker. Att vi lyssnar på varandra och lär av varandra, säger Catarina Meijer, Svensgårdsskolan.

Hos de elever som gick i trean kunde Jessica Löfqvist, Svensgårdsskolan se stor förändring under matematiklyftet förra året.
– De började prata matte! Det tyckte jag var häftigt. Och de förstod att det var okej att vi löser saker på olika sätt och hur man kan förklara det och säga saker med olika ord.
Med årskurs 1 som hon har i år tycker hon att det är det lite mer diffust och mattespråket är lite klurigare för dem.

Fortsatt behov av kollegialt lärande

Alla inom matematiklyftet 1-3 i Helsingborg arbetar under det andra året med modulen problemlösning. Nu har gruppen kommit fram till område 6 av 8 och sen är det slut. Det tycker Malin känns vemodigt och både hon och pedagogerna ser ett starkt behov av att fortsätta träffas på det här sättet.

Viljan att avsätta tid i kalendern finns men pedagogerna ser en risk i att det kommer drunkna i allt annat. De ser ett stort värde i att tiden för reflektion och pedagogiska diskussioner är schemalagd.

För att komma vidare och låta arbetet vila på vetenskaplig grund tycker Malin att matematiklyftet har ett perfekt upplägg. Trots att det är många timmar läsning och mycket tid som läggs ner på uppgifter tycker hon att det i slutändan ger så mycket mer tillbaka och pedagogerna verkar hålla med.

– Det går inte att få för mycket utbyte, det går inte att jämföra med något annat, det är bara så, säger Margareta.


Av Josefine Hultén, redaktör Pedagogsajten