Konstruktiv länkning

Det finns tillfällen när man stöter på begrepp som sätter ord på det man kämpat med att formulera. Mitt möte med konstruktiv läkning var ett sådant tillfälle.

I mitt arbete på Utvecklingsavdelningen är ett av mina uppdrag att arbeta med bedömnings- och betygssättningsfrågor. Under senare år har det blivit allt tydligare att bedömning är mer än bara en värdering av ett nuläge. Bedömning för lärande är ett förhållningssätt där bedömningen ska stödja elevens fortsatta utveckling av förmågor och färdigheter. Uppfattad på det sättet blir bedömning en del i en treenighet tillsammans med undervisning och lärande. Konstruktiv länkning bidrar till att stärka denna treenighet genom att den fokuserar på vikten av relevanta undervisnings- och läraktiviteter.

Konstruktiv länkning är ett systematiskt sätt att utforma undervisnings- och läraktiviteter så att eleverna kan uppnå lärandemålen. Lärandemål är ett begrepp som beskriver mål för området, det vill säga det eller de mål pedagogen valt att fokusera på genom att kombinera syften i ett eller flera ämnen med centralt innehåll. Principerna bakom konstruktiv länkning är att (1)  elever skapar mening genom relevanta läraktiviteter och (2) att undervisnings- och läraktiviteter samt bedömningsmetoder är länkade till lärandemålen Konstruktiv länkning baseras på kunskapssynen att elever konstruerar sin egen inlärning, vilket förutsätter att de är delaktiga och aktiva i lärprocessen. Pedagogernas uppgift är att skapa en elevaktiv lärmiljö som uppmuntrar och stöder elever i deras lärprocess.

Att planera undervisnings- och läraktiviteter utifrån förhållningssättet konstruktiv länkning innebär att man som pedagog fokuserar på verben i syftesbeskrivningen i respektive ämne och på de förmågor man vill att eleverna ska utveckla.  Planeringen bygger på frågor som: Vad vill jag att mina elever ska kunna göra efter min undervisning som de inte kunde göra innan? Hur kan jag skapa läraktiviteter som hjälper dem att utveckla dessa förmågor? Vilka bedömningsmetoder använder jag för att få syn på med vilken kvalitet eleverna har utvecklat dessa förmågor?

Att arbeta utifrån konstruktiv länkning innebär att fokusera på vad resultatet av undervisningen ska bli med utgångpunkt i vad eleverna ska kunna göra med sina kunskaper och färdigheter. I traditionell undervisning ställs vanligtvis inte frågor kring intentionen med undervisningen och vad man vill att eleven ska kunna göra med förmågor/kompetenser efter ett arbetsområde. Att ställa dessa frågor när man som pedagog planerar sin undervisning kan innebär ett förändrat tänkesätt. En utgångspunkt är att man skiljer på deklarativ kunskap – kunskap som kan förmedlas – och tillämpad kunskap – det eleven kan göra med sin kunskap. I de svenska läroplanerna beskrivs fyra kunskapsformer: fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. Tillämpad kunskap är kopplad till de två senare kunskapsformerna. I läroplanerna från 2011 har förtrogenheten fått ett större utrymme och finns idag framskriven på alla betygssteg. Bakgrunden till ett ökat fokus på förtrogenhet är att eleverna vid fortsatta studier och i kommande arbetssituationer behöver kunna använda sina kunskaper för att till exempel skapa nya produkter, lösa problem eller utveckla mer effektiva sätt att arbeta. Skolans uppgift är att med hjälp av deklarativa kunskaper utveckla elevernas tillämpade kunskaper. Att arbeta utifrån konstruktiv länkning innebär att skapa goda förutsättningar att utveckla förtrogenhetskunskap utifrån fakta och färdigheter.

När man arbetar med konstruktiv länkning blir bedömning ett sätt för pedagogen att få syn på vad eleverna kan göra med sina kunskaper Läroplanerna beskriver olika förmågor eleverna ska utveckla, i förhållande till ett centralt innehåll. Det behövs därför olika bedömningsmetoder för att ge eleverna möjlighet att visa vad de kan göra i förhållande till lärandemålen. För att underlätta för både elev och pedagog kan det vara en god idé att bedömningsmetoden är en del av läraktiviteten. På så vis kan man skapa utrymme för processarbete, vilket ger eleven möjlighet att utveckla såväl sitt arbete som sina förmågor utifrån feedback

Som förhållningssätt ger konstruktiv länkning stöd och struktur kring den formativa bedömning samt ger handfasta råd kring utformningen av undervisnings- och läraktiviteter. För både elever, pedagoger och skolledare bidrar den till en tydlig och synlig koppling mellan mål, undervisning, bedömning och lärande, och är ett sätt att kvalitetssäkra arbetet i skolan.

konstruktiv

Vill ni veta mer om konstruktiv länkning och få tips och råd kring hur ni kan använda konstruktiv länkning i ert arbete, får ni gärna kontakta mig.

/Lisbeth Gyllander