Lärares olika kompetenser utifrån ramverket TPACK

En god pedagog?

Det finns många tankar och olika tyckanden om hur en bra lärare ska vara. Klart är att en lärare behöver olika typer av kompetenser som samverkar för att den ska nå ut till sina elever och få dem att lyckas så bra som möjligt i skolan och sedan vidare i livet. Att en lärare behöver ämneskunskaper är något som lyfts fram av politiker o media de senaste åren. Att djupa ämneskunskaper även kräver pedagogiska kunskaper för att kunna hjälpa eleverna att nå långt i sin måluppfyllelse tror jag alla kan ställa upp på. Att ha hög digital kompetens som privatperson innebär inte per automatik att du som lärare vet hur du på bästa sätt använder tekniken i lärandet tillsammans med eleven. Det är många saker som ska samspela för att du ska vara den där ultimata läraren.

Olika kompetenser

Teknisk kunskap, pedagogiskt kunskap och ämneskunskap är kompetenser som är viktiga för en lärare. Att vara duktig på en av dem eller var för sig, gör dig inte till en bra lärare. TPACK är ett ramverk som skapades för snart 10 år sedan av Mishra och Kohler – Technological Pedagogical Content Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge (pdf).

Ramverket togs fram för att lyfta och försöka förklara samspelet mellan dessa delar. Modellen har sitt ursprung i Shurmans  PCK (Pedagogical Content Knowlage) där det lyfts hur pedagogik och ämneskunskaper bör samspela. Mishra & Koehler valde att lägga till en dimension i den modellen. De menade att även tekniken är en mycket viktig kompetens för en lärare. Tekniken kan handla om både digital och analog teknik. Därmed utvecklade de PCK till TPACK.

Vad är TPACK?

TPACK står för “Technological Pedagogical Content Knowledge”. Ramverket är tacksamt att visualisera i en bild. Jag väljer att använda grundarna Mishra & Koehler  orginalbild som finns på http://tpack.org/.

Varje kompetens symboliseras här av en cirkel. Dessa överlappar varandra och det är i skärningspunkterna det händer intressanta saker. Lärarens kompetenser måste samverka för att du som lärare ska vet hur du lämpligast lägger upp en lärandesituation för att ge bäst effekt på lärandet. Skulle cirklarna ligga var för sig utan att vidröra varandra så skulle det innebära att de inte påverkade varandra. De är beroende av varandra och påverkar varandra i hög grad.

• Content Knowlege (ämneskunskap) handlar om vad läraren kan om ämnet
• Pedagogical Knowledge (pedagogisk kunskap) handlar om lärarens kunskap om hur undervisningen (lärandet) går till
• Technological knowlege (teknologier) handlar om vad läraren kan om vilken teknologi som används

Varje lärare har unika förutsättningar på skolan som den arbetar på. Det kan handla om allt ifrån ämnet, ålder på barnen, klassrumsklimatet samt vilken utrustning som den och eleverna har tillgång till. Det symboliseras av den streckade linjen runt de tre cirklarna och kallas för context (sammanhang).

Vad innebär begreppet teknologi eller teknik i detta sammanhang? Det finns de som menar att det kan handla om penna o papper och inte på något sett den senaste tekniken. Vilken teknik man än använder så är den en viktig bricka i spelet. Att tekniken utvecklas med en enorm hastighet är vi nog alla överens om och att den påverkar hela samhället fundamentalt är också tydligt. Frågan om vi ska använda digital teknik i undervisningen börjar bli en ickefråga. Hur och till vad är frågor som vi bör fortsätta att att diskutera. Värt att fundera över är också att innehållet som vi undervisar om påverkas av att tekniken förändras. Vi undervisar till viss del om andra saker i olika ämnen nu för tiden på grund av att tekniken har ändrat samhället.

Det finns forskning som visar att ökad mängd teknik i forma av datorer och plattor i skolan inte leder till ökad måluppfyllelse bland eleverna. Olika förklaringar har getts på detta. Kan det vara så att cirklarna som står för olika kompetenser i dessa fall inte överlappar varandra utan att den som handlar om teknik ligger för sig själv? Finns ingen samklang mellan dessa och därmed påverkan på varandra, så når du som lärare inte så långt med din undervisning. Det är hela tanken med ramverket TPACK.

Det finns forskning som är kritiskt till TPACK. Oftast handlar det om en otydlighet kring vad som är teknologi (teknik) eller att de olika delarna inte kan presenteras som platta cirklar utan att de också har en underliggande dimension och kanske bör det handla om klot istället (ref Tallvid?).

“Teaching with technology is a wicked problem! Wicked problems require creative solutions! Teachers are designers of the total PACKage!”
Citat av Punya Mishra

Total PACKage är där alla 3 delar i TPACK möts.

Detta inlägg är tänkt som en grundläggande genomgång av ramverket TPACK. Jag forskar kring lärares kompetenser i en digitaliserad skola. I min forskning utgår jag ifrån TPACK och räknar med att återkomma i inlägg framöver med exempel på vad detta kan innebära. Det finns en hel del skrivet om ämnet. Vill du läsa mer så finns här några exempel:

• http://tpack.org/ en webbplats där många tankar kring TPACK samlas
• En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik, en artikel som försöker sammanfatta några aktuella forskares tankar.
• Lärarkompetens, vad är det? – om TPACK , en film som på ett enkelt sätt diskuterar lärarkompetenser utifrån TPACK
• 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring, en aktuell svensk avhandling som använder sig av TPACK som ramverk

Karin Ollinen, Kommunlicentiand i utbildningsvetenskap