Låt inte AI göra jobbet: Hur säkrar vi att eleverna fortfarande lär sig tänka själva?

Lärande är en kognitiv process som kräver ansträngning. Men vad händer när tekniken erbjuder genvägar som tar bort elevernas egna tänkande? I takt med att generativ AI blir en del av vardagen står skolan inför en verklig utmaning: ska vi stimulera elever som alltid har rätt svar utan eftertanke, eller elever som utvecklar sin hjärnas kapacitet? För att navigera rätt krävs ett strategiskt ledarskap och en pedagogik som vågar stå emot snabba lösningar.

Under de senaste läsåren har användningen av AI-verktyg ökat kraftigt. Statistik visar att uppemot 85 procent av lärare och elever använder generativ AI i sitt arbete. Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet – AI – Artificiell intelligens använder nästan 40 procent av unga mellan 8 och 19 år AI i sitt skolarbete.

Och när de beskriver sin användning blir det tydligt att ett kryphål vuxit fram i det pedagogiska kontraktet. När teknologin kan skriva långa texter, lösa svåra matematiska problem och sammanfatta komplex litteratur på några sekunder riskerar lärare att oavsiktligt stimulera bekvämlighet och genvägar snarare än långsiktig kunskapsutveckling.

Den kognitiva skulden

Den senaste internationella forskningen, bland annat från MIT Media Lab, har introducerat begreppet kognitiv skuld. I rapporten ”Your brain on chatgpt: Accumulation of cognitive debt when using an ai assistant for essay writing task” (MIT Media Lab) visar forskare genom neurologiska mätningar (EEG) att elever som använder AI för att lösa uppgifter uppvisar betydligt lägre hjärnaktivitet i de regioner som kopplas till kreativitet och analytiskt tänkande.

Resultaten är tydliga. Elever som överlämnar sitt tänkande till teknologin minns betydligt mindre av innehållet i efterhand. Informationen integreras inte i långtidsminnet eftersom den kognitiva friktionen saknas. Vi riskerar att få en generation som är beroende av teknologi för att förstå sin omvärld.

För att motverka detta lyfter Brookings Institution i artikeln ”A new direction for students in an AI world: Prosper, prepare, protect” fram ett strategiskt ramverk baserat på tre pelare:

• Blomstra – AI ska användas för att förstärka, inte ersätta, mänskligt engagemang.
• Rusta – Bygga en AI-litteracitet som bygger på etisk, effektiv och mänsklig användning av AI.
• Värna – Värna elevernas integritet och mentala hälsa genom ansvarsfull användning av AI i undervisningen.

Pedagogisk design som främjar friktion

Lärande kräver det som kallas för ”önskvärda svårigheter” (forskarna Bjork & Bjork) (pdf), att man vågar stanna kvar och ”gräva” i den så kallade lärandegropen. Det är i den där stunden av frustration, när man brottas med ett problem, som hjärnans plasticitet drivs på och kunskapen befästs.

Som lärare och skolledare måste vi därför designa för friktion i lärandet (pdf). Det handlar inte om att förbjuda tekniken, utan om att veta när den ska användas och när den ska uteslutas. En framgångsrik modell är att dela upp undervisningen i AI-inkluderande och AI-exkluderande moment.

AI-exkluderande: Kärnan i bedömningen

När målet är att säkerställa att en elev faktiskt har lärt sig något, måste vi använda metoder och miljöer där AI inte används. Detta kan innebära:

• Analoga examinationer – Mer ”här-och-nu”-skrivande i klassrummet.
• Muntliga motiveringar – Att eleven i realtid får beskriva sitt arbete.
• Bedömning av processer – Att läraren följer de små kunskapsutvecklande stegen i klassrummet snarare än att bara bedöma en färdig inlämning som gjorts hemma.

AI-inkluderande: Kritisk analys som mål

När AI används ska det ske med syftet att höja den kognitiva ribban, inte sänka den. Istället för att be en elev skriva en text kan uppgiften vara att faktagranska och identifiera logiska fel i en text eller en lösning av ett mattetal genererad av AI. Här blir eleven en utvärderare och beslutsfattare, och det kräver hög metakognitiv förmåga.

Strategiskt ledarskap för en motståndskraftig skola

För rektorer innebär AI-utvecklingen ett nytt ansvar. Det handlar om att navigera mellan Skolverkets råd om AI och chattbottar och behovet av framtidskompetens. En central uppgift för ledarskapet är att minska användning av så kallad skugg-AI som riskerar elevernas datasäkerhet och personliga integritet.

Organisationen Sveriges skolledare betonar i sitt ställningstagande om AI (pdf) att frågan i grunden är en arbetsmiljöfråga, men även en fråga om likvärdighet. Nu växer en AI-klyfta fram där resursstarka elever använder tekniken för att förstärka sitt lärande medan svagare elever riskerar att använda den för att ta genvägar som i slutändan skadar deras kunskapsutveckling. Och snarare än att minska gapet mellan starka och svaga elever tenderar användning av AI att öka det.

Ta tillbaka kommandot

Skolan är inte en fabrik för produktion av texter, det är en plats för mänsklig växt. Lärande tar tid och ansträngningen har ett egenvärde. Framväxten av AI tvingar oss att lyfta behovet av en miljö som främjar lärande:

• Flytta bedömningen till den kontrollerade klassrumsmiljön.
• Skapa utrymme i arbetslagen för att diskutera pedagogisk design, inte bara tekniska funktioner.
• Bryt tystnadskulturen kring AI, börja prata om AI-användning och effekterna av de och förklara för dem varför hjärnan behöver motstånd för att växa. Bli elevernas PT i hjärnträningen!

AI kan producera texter och rapporter, men AI kan aldrig lära åt en människa. Skolan står inför sin viktigaste utmaning på länge. Målet måste vara att vi ska utbilda tänkande, självständiga individer som äger sin egen kognitiva process istället för att ta genvägar förbi den.

// Eva Svensson, pedagogisk utvecklare, Pedagogiskt center.