Matte på ditt starkaste språk
Vad behöver vi göra för att kunna införa ett arbetssätt där elever kan bli bedömda på sitt starkaste språk? Det är frågan som ligger till grund för initiativet Matte på ditt starkaste språk. Just nu utforskar Helsingborgs stads skolor den här frågan tillsammans med lärare, studiehandledare och elever i årskurs 6-9 på Högastensskolan.
För att möta samhällets utmaningar fokuserar Helsingborgs stad extra mycket på utveckling och innovation. Målet är en smart och hållbar välfärdsutveckling som ska ta oss mot visionen Helsingborg 2035.
Idén om att kunna bedöma elever på sitt starkaste språk i matematik är ett av de initiativ som skol- och fritidsförvaltningen testar skarpt just nu. Agneta Gullstrand, chef för avdelningen för flerspråkighet, svarar på några frågor om hur det går.
Vad är syftet med Matte på ditt starkaste språk?
– Vi vill med kvalificerad studiehandledning få eleverna att nå hög måluppfyllelse i matte genom att få visa några av kunskapskraven på sitt starkaste språk. Innovationen är att få till samarbetet mellan studiehandledaren och ämnesläraren. Och det starkaste fokuset är elevens behov.
– Hypotesen är att om eleven kan bli bedömd i matematik på sitt starkaste språk höjer vi måluppfyllelsen och ökar antalet elever som uppnår behörighet till gymnasiet. Under perioden testar idébärarna en tänkt metod för att se vilka frågor och utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden.
Hur kom ni på idén?
– Rektor Liselotte Johansson hade sedan tidigare börjat med att arbeta fokuserat och definierat med studiehandledarna på Högastensskolan. Det var i det som vi hittade början av idén. I Helsingborgs stads skolors verksamhetsplan har vi specifikt uttryckt att studiehandledningen eleverna får ska vara av god kvalité. Det är alltså ett mål som står både i skollagen och i vår verksamhetsplan och det handlar i slutändan om att eleverna ska lyckas.
– Arbetet genomförs tillsammans med Jennie Bladh och Maria Lundqvist, enhetschefer på avdelningen för flerspråkighet på Pedagogiskt center, och Lise-Lotte och Lolitha Nilsson, verksamhetschef Helsingborgs stads skolor.
Hur går det till i praktiken?
– Metoden testas på Högastensskolan, tillsammans med mattelärare och elever i åk 6-9. Skolan har sen tidigare två studiehandledare och just nu har vi även ytterligare två på plats. Alltså fyra studiehandledare i klassrummet. Språket är arabiska.
– När du har lärt dig något, i ett ämne, är det en översättning på ett annat språk du behöver för att kunna berätta det du kan. Du transspråkar och använder olika språkstrategier för att översätta dina kunskaper. Du kanske kan facktermerna på svenska men behöver vardagsspråket i arabiska för att förstå någonting. Det är det du får hjälp med av studiehandledaren.
– Innovationens kärna är att studiehandledaren och ämnesläraren behöver möta varandra i en ömsesidig respekt i professionen och en förståelse för att flerspråkighet är en resurs och elever som får använda alla sina språk stärker sin identitet. Då når man framgång i skolan och får fler verktyg i sitt lärande. Det kan vara såna små saker som att bli sedd och hälsad på på sitt eget språk. Det är det samspelet vi är ute efter.
– Arbetet bygger på rapporten Integration på lika villkor: Kritiska aspekter i samarbete för flerspråkiga lärmiljöer från 2020. Den studien syftade till att förbättra samarbetet mellan lärare och studiehandledare och gjordes tillsammans med fem lärare och elva studiehandledare på fyra av Helsingborgs stads skolor.
Vilket är ert nästa steg?
– Det som händer nu är att testet kommer pågå under hela läsåret. Maria har just nu observerat en lektion för att se hur det fungerar i klassrummet. Resultatet utvärderas med hjälp av dels betygsutvecklingen och dels genom intervjuer med lärare, elever och studiehandledare under terminens gång.
– Nästa steg är att man utökar. Gör detta och fortsätter med detta och att fler skolor hakar på. Att vi på avdelning för flerspråkighet tittar på hur studiehandledningen kan träffa bättre och bli mer effektiv.
Hur hoppas du att detta kan bidra till framtidens skola?
– Skollagen ger alla ämneslärare möjligheten att bedöma eleverna på sitt starkaste språk i alla ämnen utom svenska och svenska som andraspråk. Jag hoppas att vi ska kunna öppna upp genom att visa att det här är en väg att gå.
– Jag vill poängtera att det är viktigt att lära sig svenska och det är inget motsatsförhållande. Men man lär sig inte bara en sak i taget. Som exempel, om hjärnan används och får lov att tänka på det språk man har som förstaspråk lär man sig också lättare ett nytt språk. Man mår bättre av att bli utmanad i matematik samtidigt och kanske kan få godkänt i matte på vägen.
– Lärare och elever är väldigt positiva och det finns mycket bra energi i samarbetet. Våra tankar är att andra skolor ska följa detta exemplet för att få fler att lyckas. Det finns elever som inte kan svenska och som på grund av det inte får godkänt i andra ämnen på grund av att de inte kan visa det.
Varför tycker du det är bra att tänka mer innovativt inom skolan?
– Skolan är ganska gammeldags och vi är på många sätt inte så moderna i vårt sätt att se på skolan. Det kanske man inte behöver vara, men samtidigt har vi inte tillräckligt hög måluppfyllelse. Vi kan inte sluta tänka vidare tills vi har 100 procent måluppfyllelse. Både verksamhetsutveckling och innovationer är absolut nödvändigt i skolan för att eleverna ska nå framgång. Och där är vi inte än. Om alla elever hade haft A då hade vi kanske kunnat luta oss tillbaka.
Vad ser du fram emot med city expo?
– Citymässan och allt som vi kommer fram till när vi är där är en häftig grej. Jag tycker personligen att det är en häftig grej att vi får visa upp oss. Vi vill visa allt vårt goda arbete där det finns utrymme. Jag tycker också det är bra att politikerna sagt att de förväntar sig en fortsättning.
– Jag ser fram emot att vi alla som både jobbar och bor i Helsingborg ska få vara en del av och uppleva detta tillsammans. Jag är själv imponerad över mycket av det förvaltningsövergripande arbete som finns. Till exempel på Drottninghög där också IKEA och Helsingborgshem är med.
– Jag fick till exempel också veta att Helsingborg har köpt en båt och fiskar sin torsk själv, skickar den med tåg för att servera våra barn och äldre. Det berör väldigt många och det är stort att låta fler få veta om såna saker.
Text: Josefine Hultén, redaktör.
