Nu kan ännu fler elever granska sin egen klimatdata
Vi har tidigare hört hur Västra Ramlösa skola arbetat med visualiserad klimatdata. Nu rullas verktyget, som kallas Antiloop, ut till ännu fler skolor i Helsingborg och fler elever kan granska sin egen klimatdata direkt i klassrummet.
I Helsingborg rullas ett digitalt verktyg just nu ut på ett antal av stadens skolor. I nuläget finns det på 10 skolor i sammanlagt 40 klassrum. Under våren 2024 ska ytterligare 15 skolor med på resan.
– Idén kommer egentligen från en förälder till ett barn i förskoleklass som undrade varför staden inte delar med sig mer av den sensordata som redan samlas in. Datan tillhör ju trots allt invånarna, säger André Karpelius.
Läs artikeln: ”Vi skapar miljömedvetna medborgare med hjälp av visualiserad klimatdata”
André är lärare på Västra Ramlösa skola. Han nappade direkt när Jennifer Tong på stadens innovationshubb Hbg Works skickade vidare frågan till honom.
– Om det skulle fungera behövde vi göra datan lättare att förstå. Vi satte som mål att elever från lågstadiet till högstadiet skulle ha nytta av det vi gjorde. Vi började gå ut i mina egna klasser och fråga vad barnen ville mäta och hur de ville se det. En av de första sakerna som kom upp var att de ville kunna mäta luftkvalitet utanför skolan och se hur mycket luften försämrades vid hämtning och lämning, säger han.
Partikelhalt, elförbrukning och matsvinn
Först togs en enkel prototyp fram som barnen fick testa. Längs vägen fick de kontakt med ett norskt företag vid namn Innocode, som bygger digitala verktyg för bland annat offentlig sektor. Tillsammans utvecklade de en andra version.
På verktygets webbplats kan eleverna nu följa ljudnivå, koldioxidhalt och temperatur i klassrummen. Datan kommer från sensorer som är placerade på skolorna. De kan även se partikelhalt i utomhusluften, skolans elförbrukning och skolmatsalens matsvinn.
– Tanken är att det ska sitta en partikelmätare på varje skolgård, men just nu har vi en generell som mäter i centrum. Elförbrukningen kommer från Öresundskraft och matsvinnet vägs manuellt, säger Maria Sjödin, UX designer på Helsingborgs stad.
Delaktiga elever som kan göra skillnad
I verktyget jämförs datan med saker som eleverna känner igen. Eleverna har själva föreslagit vad. Elförbrukningen räknas till exempel i kanelbullar och matsvinnet i köttbullar. Långt från de vanliga staplarna och diagrammen. Men också betydligt lättare att ta till sig.
På lågstadiet visar lärarna verktyget med projektor på tavlan. I mellanstadiet och högstadiet tittar eleverna själva i verktyget med sina datorer. En del lärare använder verktyget ofta, till exempel för att hämta ut underlag som eleverna jobbar med i matematiken.
– Vinsten är att man får elever som känner att de kan göra skillnad. Vi har elever som har sagt till sina föräldrar att de inte vill bli skjutsade med bil till skolan för att få ner partikelhalten. De här barnen ska växa upp och styra det här landet. Då vill man att de ska förstå det här, det är jätteviktigt, säger André Karpelius.
Unikt verktyg som kan få spridning
Vad André Karpelius vet finns det inte något liknande verktyg någonstans. Åtminstone inget som gör klimatdata så lättförståeligt även för mellanstadiebarn.
Från både Helsingborgs stads och Innocodes håll har man som mål att låta verktyget spridas till andra skolor i Sverige, Norge och Danmark. Projektet har fått finansiering av Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova. Det utvecklas också med stöd från det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.
Verktyget och datan som eleverna i Helsingborg använder finns tillgängligt för alla på antiloop.eco.
Läs mer om projektet i Helsingborgs innovationsdatabas