Ökad trygghet i sin identitet med drama på förskolan

Ökad trygghet i sin identitet med drama på förskolan

Under läsåret 21/22 är, för första gången, flera förskolor engagerade i Skapande skola i Helsingborg och har fått bidrag för sina projekt. Diamantens förskola är en av dem och just nu sker ett Skapande skola-projekt på förskolan där barnen genom drama får arbeta med sin självbild och sin egen identitet.

Diamantens förskola startade upp ett Skapande skola-projekt i januari i år. I praktiken innebär det att de under flera dagar i veckan använder drama med barnen. I nuläget befinner de sig mitt i projektet och efter uppstarten kommer arbetsgruppen tillsammans utvärdera och sammanställa hur de uppfattar att barnen har utvecklats och hur de vill gå vidare.

– Vårt syfte är att barnen skall bli förtrogna med sina egna känslor och få ökad trygghet i sin identitet, våga visa sina inre styrkor och förmågor i förskoleverksamheten. Förhoppningen är att projektet ska bidra till meningsfulla sammanhang, berättelser, som ger barnen språkligt stöd i att kommunicera med ett mer varierat och nyanserat ordförråd. Att få hjälp och förståelse för tråden ”– en början, ett slut”. Bidra till att bygga underbyggda meningar i svenska språket. Vi som inledningsvis arbetar med projektet är en dramapedagog och fyra pedagoger, samt 21 barn, säger Chris Danielsson, förskollärare.

Projektet i korthet

  • Barnen får bekanta sig med den skapande formen drama, där barnen med sina egna kroppar och sinnen närmar sig rollerna och transformationen av att ”låtsas”.
  • Barngruppen består av 5-6 åringar som är 21 till antalet och som delas in i mindre grupper under dramaövningarna.
  • Kulturaktör Mikael Sethson som är dramapedagog och skådespelare leder barnen och oss vuxna i utvecklande av dramaprocessen.
  • Beräknad tid för hela projektet är från januari till juni, det vill säga vårterminen 2021.
  • Planen är att fortsätta i projektet med att ”ta ut dramat till gården utomhus” att fånga en miljö som är transparant och fungerar såväl inomhus och utomhus.
  • Personalen har tillsammans med barnen börjat att skissa och måla en liten trappa. Den ska fungera som en ”magisk sådan”. När barnen går upp och igenom denna så sker något, transformationer som startar i verkligheten och sedan övergår till roller, transformationer av fantasi.
  • Ytterligare en plan är att bygga en arena utomhus där barn från flera avdelningar kan inkluderas som såväl aktörer eller publik.

En önskan med projektet är att utmana barnens inre lekfullhet och få dem att finna en tillit till sig själv, utveckla sin självkänsla.

Hur kom ni på att ni ville söka pengar till just det här projektet?

– Vi fick idén till att söka pengar till detta Skapande skola-projekt eftersom vi sett positiva resultat i ett tidigare projekt inom Skapande skola. Där använde vi handdockor som verktyg, för att ge barnen en trygg relation till sig själva och till förskolan. Handdockan blev en väg till ökad kommunikation. Vi använde kulturarbetare Mikael Sethson också där.

Du kan läsa mer om projektet med handdockor och lyssna på poddavsnittet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Kommunikation och skapande på förskolan i den här artikeln på Pedagogsajten.

Vilka har varit de svåraste utmaningarna i arbetet hittills?

– Det har varit svårt att hitta form och planeringstid avsedda för introduktion för dramaprojektet i helt nybyggda förskolelokaler, dessutom med pandemin runt om i samhället.

Vad har varit det bästa hittills?

– Roligast har varit barnens mottagande av skapandeformen drama. Barnen har visat uthållighet, nyfikenhet, och öppnat upp sig mer och mer inför varandra och oss vuxna. Längre fram kommer vi välja ut barnens egna vardagsramsor och ge drama en utgångspunkt utifrån dem och tillverka rekvisita. Det och ”den magiska trappan” ser vi extra mycket fram emot.

Mikael Sethson fick också frågan om vad som är det bästa med att arbeta med Skapande skola och svarade:

– Att se barnen få vara i sin fantasi och skapande förmåga, att få ett andrum att vara sig själva. Att få lov att uttrycka känslor och därigenom ge stöd till sin egen självkänsla.

Helene Saetre, rektor på Diamantens förskola, ser en rad fördelar med kulturprojekt i förskolan.

– Det blir en kompetensutveckling och inspiration för hela verksamheten och barnen som är med inspirerar de andra barnen. Jag tror att någon utifrån med annan kompetens och profession kan tillföra mycket inspiration och tillföra nya tankar och infallsvinklar till vår verksamhet. Vi arbetar mycket med hundraspråklighet och olika uttryckssätt. Att få tillgång till att använda kulturarbetare som har något av uttryckssätten som profession, kan ge pedagogerna ny kunskap och barnen får mycket inspiration av någon som brinner för sin sak, säger hon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *