Prao – ett gyllene tillfälle att normspana

Prao – ett gyllene tillfälle att normspana

På Varagårdsskolan i Bjuvs kommun används praon som ett sätt att möjliggöra arbete med normer och värdegrund utanför skolans väggar.

Just nu genomför eleverna i årskurs 8 på Varagårdsskolan årets prao. Inför praoperioden fanns ett önskemål om att koppla vardagen i skolan närmare elevernas tillfälliga vardag på olika arbetsplatser närmare varandra. Hur kan elever och lärare dra nytta av praon i skolans olika ämnen och uppdrag?

Att få lektionstiden att räcka till

Att som lärare mitt i en termin försöka få in kopplingen mellan prao och pågående arbetsområde är ofta svårt. Lärare och elever är mitt uppe i arbetet som varit grovplanerat sedan en lång tid tillbaka. Det är första världskriget, läsning av skönlitteratur, algebra, orientering, musikhistoria, elektricitet och mycket annat som upptar den begränsade lektionstiden. Här började studie- och yrkesvägledare tillsammans med utvecklingsstrateger fundera på hur kan vi koppla ihop praon med det som händer i den ordinarie undervisningen. Vi ville undvika känslan av att eleverna försvann från skolan i två veckor under tiden som arbetet i ämnena pausades och istället dra nytta av elevernas tid på olika arbetsplatser. Eftersom vi var sent ute bestämde vi oss för att starta i en liten uppgift kopplat till något arbetsområde och ta ett större grepp inför kommande läsår.

Vår arbetsgång

Elevhälsa, lärare, studie- och yrkesvägledare och utvecklingsstrateg sammanstrålade och utbytte tankar kring hur en begränsad uppgift under praon skulle kunna se ut. Efter ett kort samtal landade vi i att en bra början kunde vara att låta eleverna normspana på sina arbetsplatser. På skolan har skolledning, elevhälsa, lärare och elever arbetat medvetet med normer, värderingar och diskrimineringsgrunder under läsåret. Det arbetet fick nu lägga grunden för att låta praon bli en del av skolans värdegrundsarbete.

Elevhälsan föreslog olika frågeställningar som eleverna skulle kunna titta på utifrån diskrimineringsgrunderna. Lärarna i SO och svenska tog på sig att formulera uppgiften samt att genomföra arbetet på skolan tillsammans med eleverna. Studie- och yrkesvägledare och utvecklingsstrateg bidrog med tankar och glada hejarop. Med sig ut på arbetsplatserna fick eleverna en uppgift kring att normspana – vilka normer råder på den här arbetsplatsen?

Exempel på frågor att normspana utifrån

  • Lokalernas funktionalitet: Vem kan komma in? Finns det någon som inte kan komma in?
  • Lokalernas utsmyckning: Vad finns på väggarna? Om det finns tavlor eller liknande med bilder av människor – vilka är människorna utifrån exempelvis kön, ålder, funktionsförmåga, etnicitet?
  • Personal: Vilka jobbar på arbetsplatsen? Fördelning utifrån exempelvis kön, ålder, funktionsförmåga, etnicitet?
  • Personal: Vem (utifrån diskrimineringsgrunderna) jobbar inte på arbetsplatsen?

Redovisningsformer

Eftersom Varagårdsskolans prao det här läsåret ligger sent på vårterminen är möjlighet till efterarbete på skolan begränsat. Lärarna har därför valt att eleverna lämnar in sina reflektioner kring normspaningen muntligt på Google Classroom. Det är också ett ypperligt sätt för eleverna att snabbt göra en kort inspelning när de upptäcker något att reflektera över i stunden på sin praoplats.

Andra sätt att redovisa uppgiften skulle kunna vara:

  • gruppsamtal med jämförelser mellan olika arbetsplatser eller branscher
  • reportage
  • resonerande text

Hur tänker vi framåt?

Att arbeta med praon ur ett normkritiskt perspektiv hoppas vi kunna göra till ett naturligt och återkommande arbete. Kanske utvecklar vi uppgiften kring normspaning ytterligare och lyckas väva in den ännu mer i det pågående värdegrundsarbetet till kommande år. Det finns också mycket annat i skolans olika ämnen som går att koppla till praon och därmed dra nytta av elevernas tid utanför skolans väggar. I det arbetet behöver vi hjälpas åt på alla nivåer: huvudman, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare.

Några exempel på områden som skulle kunna kopplas till praon

  • ergonomi – idrott och hälsa
  • bildanalys av företagslogotyper – bild
  • hållbarhetsfrågor – geografi
  • statistik – matematik

Vanligare exempel på kopplingar till praon

  • CV och personliga brev – svenska
  • intervju – svenska
  • arbetsmiljö och arbetsvillkor – samhällskunskap

Traditionellt sett landar gärna praon i knät på studie- och yrkesvägledare samt lärare i svenska och samhällskunskap. Vi, studie- och yrkesvägledare, lärare, elevhälsa och utvecklingsstrateger, vill gärna vidga synen på prao och nyttan vi kan dra av den i många ämnen och inte minst som den här gången i skolans värdegrundsarbete.


Anna Jacobsson, utvecklingsstrateg, barn- och utbildningsförvaltningen i Bjuv.
anna.jacobsson@bjuv.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *