Programmering är inte kod – det är ett tankesätt

Programmering är inte kod – det är ett tankesätt

För Ola Sandén, mediepedagog och Jonas Christensen, teknikpedagog handlar programmering i skolan om ett tankesätt. Det är inte kopplat till ett ämne och det handlar inte bara om att skriva kod. Det handlar om tankesättet bakom programmering och om att utveckla förmågor.

Ola och Jonas (på bilden i sällskap av Ada Lovelace, som ofta beskrivs som historiens första datorprogrammerare) arbetar båda två med att stötta pedagoger i sitt eget lärande och i deras arbete med elever. I deras uppdrag ingår att stötta och inspirera kring att komma igång och arbeta med programmering.

– Det går inte ut på att vi ska utbilda en massa programmerare, men vi vill gärna se att pedagoger arbetar aktivt i sina klasser eller på fritids med programmeringstänket. Och där finns det flera olika vägar att gå, säger Jonas.

Är programmering ett enskilt ämne?

Jonas och Ola ser inte programmering som ett självändamål. Som begrepp och förståelse är programmering ett sätt att träna det datalogiska tänkandet. Programmeringstänket handlar om att öka förståelsen, att våga gå över tröskeln och att testa.

De menar att en risk med “det gamla tänket”, när programmering mestadels var en del av mattelektionen, är att för få kommer vilja arbeta med programmering både i skolan och utanför skolan om vi ser på det på det sättet.

– Ett sätt att se på programmering kan vara att utgå från de förmågor som eleverna ska utveckla och där har ju varje skola ett ansvar att se till att varje elev ska kunna lyckas. I det kan programmering var ett verktyg. Det är inte lösningen på alla problem, men för vissa elever är det ett lättare sätt att nå vissa förmågor. Ju djupare du kommer i arbetet med programmeringstänket, desto mer förståelse får du såklart också för programmering i sig, säger Jonas.

“Barn blir producenter tidigt idag”

– Jag ser programmering som ett verktyg och samtidigt som en ständig förändringsfaktor och ett stort utvecklingsområde. Det behöver vara synligt hela tiden för att du ska kunna förhålla dig till det. Det är också starkt kopplat till en förståelse hos barn och elever att de själva är producenter och inte endast konsumenter av världen. Där är programmering en hjälp till och ett tankesätt för att förstå sig på helheten, en del av den digitala kompetensen, säger Ola.

Han menar också att barn blir producenter tidigt idag och därför behöver de tidigt få en förståelse för att mycket av det de ser och möts av bygger på Programmering. Det är alltså en naturlig del i lärandet, men handlar till stor del om att lära sig de nya begreppen och att använda rätt ord till rätt sak.

– Jag tänker också att det handlar om delaktighet. Du behöver kunna sortera bland den digitala stoffmängden. Det är så utbrett och vi måste förbereda barn och elever på det som kommer i samhället och där är den digitala kompetensen oerhört viktig. En demokratifråga helt enkelt, där du ska kunna veta vilka val du kan göra, säger Jonas.

Vilka är utmaningarna med arbetet?

– För barnen och eleverna är det inget komplicerat. Barnen kommer våga, men pedagogerna behöver en push. De behöver förstå att genom att testa och misslyckas bygger du ny kunskap och kommer längre nästa gång än vad du gjorde förra gången. Vi behöver hjälpa dem att våga, säger Jonas.

– Jag tycker vi måste komma ihåg att när du skapar någonting så är det helt okej att misslyckas, kanske till och med ett måste. För när du skapar någonting som inte fungerar tvingas du tänka om, backa tillbaka och titta på vad det är som inte riktigt fungerar. Du får tänka till kring vad som går att förbättra, se på det igen och utveckla det. Så fungerar det ju egentligen överallt. Det är en av de sakerna med programmering som är bra att kunna ta med sig, säger Ola.

– En fråga som dyker upp ibland är Hur kan jag som lärare bedöma något som jag själv inte har tillräcklig kunskap i? och då får man återigen koppla till vad det är jag ska bedöma? Det är ju inte programmeringen i sig utan det datalogiska tänkandet som jag kopplar till förmågorna som ska bedömas, säger Jonas.

Läs mer om Digital kompetens i Olas och Claires blogginlägg