Modell för att utveckla elevers tankesätt kring hållbar utveckling

Idag har vi insett att vi inte kan stirra oss blinda på ett miljöproblem och satsa alla resurser för att lösa just detta och ignorera att sådana lösningar oftast har negativa bieffekter. Vi behöver tänka nytt och se till att utvecklingen blir hållbar även på sikt och ur alla aspekter. Inte så lätt i vår globaliserade komplexa värld. Skolan kan spela en viktig roll för att utmana och utveckla elevers tankesätt så att deras beslut och handlingar blir mer långsiktigt hållbara. Vi pedagoger har enligt läroplanen, sedan två decennier, haft det roliga och viktiga uppdraget att undervisa för en hållbar utveckling. Hur gör vi då detta i praktiken?

Vi måste börja med att definiera begreppet hållbar utveckling för oss själva. Jag brukar använda mig av metaforen med veteaxet. Om jag odlar vete så kan jag från ett moget ax skörda ca 20 sädeskorn. På så sätt kan jag plantera en ny planta och äta upp 19 korn. Jag kan använda mig av det överskott som naturen skapar för att tillgodose mina behov utan att minska möjligheterna att få vete även i framtiden. Om jag däremot äter upp alla 20 korn så har jag försatt mig i en besvärlig situation, det blir svårt att odla mer vete. Det är precis det här som hållbar utveckling handlar om – att agera så att mina egna behov blir tillgodosedda utan att för den sakens skull förstöra mina eller framtida generationers möjligheter att göra det samma. Om jag dessutom kan avstå från att äta upp alla 19 vetekorn och på så sätt kan plantera fler än ett korn, ja, då har jag skapat tillväxt.

Det handlar om prioriteringar – inte om sopsortering

Det är lätt att förstå en metafor men hur gör vi så att det här tankesättet blir det självklara för eleverna och syns i deras beslut och handlingar i vardagen nu och i framtiden? När vi ska utbilda för hållbar utveckling räcker det inte med att lära ut rätt och fel, det handlar inte om att lära eleverna att man ska sopsortera. Vi måste bredda och fördjupa undervisningen genom att göra hållbarhetsfrågan mer komplex, det handlar om prioriteringar och kunskap om vad dessa prioriteringar kan leda till. Skolverket har hjälpt oss lite på traven med att konkretisera genom att sammanfatta vad lärande för hållbar utveckling bör innefatta.

Enligt skolverket karakteriseras lärande för hållbar utveckling av ett demokratiska arbetssätt och ett kritiska förhållningssätt. Arbetet ska vara ämnesövergripande och innehålla en mångfald av pedagogiska metoder och eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande. Hur i hela friden får jag med allt det här?

Reflektionsmodell att använda i klassrummet

Ett sätt att praktiskt börja planera upp undervisningen utifrån lärande för hållbar utveckling är att använda sig av en reflektionsmodell. I det här inlägget ger jag ett exempel på hur det skulle kunna se ut om jag planerar upp ett arbetsområde omkring matproduktion och matsvinn.

Modellen är konstruerad av Helene Hasslöv och publiceras med hennes medgivande. Jag passar på att slå två flugor i en smäll så jag bekantar mig lite med Agenda 2030 genom att välja att planera upp ett arbetsområde som knyter an till ett av de globala hållbarhetsmålen. Bland målen finns det flera som inte känns så relevanta för oss att arbeta med på nationell nivå, till exempel mål 2, Ingen hunger. Vi har väl snarast det motsatta problemet i vår del av världen. Just den här motsatsen behandlas i mål 12, Hållbar konsumtion och produktion. Ett av delmålen under mål 12 är att halvera det globala matsvinnet per person. Här har vi verkligen någonting att sätta tänderna i, det slängs mat som aldrig förr i Sverige. Om vi använder delmålet, minskat matsvinn, som ett exempel på ett arbetsområde som vi kan arbeta med så skulle starten för att planera upp det kunna se ut så här.

Jag utgår från reflektionsmodellen för att se så att alla ingredienser i undervisning för hållbar utveckling finns med.

När så reflektionsmodellen är använd handlar det inte längre om vad, utan hur arbetet praktiskt ska gå till. Det finns massa hjälp med idéer och praktiska uppgifter på nätet. Här nedan kommer ett axplock av material om mat och matsvinn.

Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola, framtaget av Livsmedelsverket

Släng inte maten, Konsumentföreningen Stockholm

Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium, beställ gratishäfte från Utbudet

Läromedel med mat som tema från Naturskyddsföreningen

Mat på hållbar väg, producerad av WWF

På det här sättet har vi grovplanerat ett tema runt ett av de globala målen där vi använder oss av undervisning för hållbar utveckling som pedagogisk metod.

Förhoppningsvis når vi då längre än att lära eleverna att de inte ska slänga maten. Vi kommer förhoppningsvis en bit på vägen mot att erövra förmågan att aktivt kunna agera inom det demokratiska systemet och lära sig hur man kan påverka. Det handlar mer om att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet och kunskap att agera inom olika områden som de sedan själva prioriterar för att åstadkomma en förändring som är tänkt att gagna kollektivet snarare än en enskild individ.

Emma Sjöberg
Miljösamordnare, Helsingborgs stad
emma.sjoberg@helsingborg.se
073-422 21 27