Representation och jämställdhet i film med A-märkt

Publicerad: 2016-05-10

Fullsatt biosalong med elever som räcker upp röstkort

“Vem får synas och vad spelar det för roll?” För att sprida kunskaper om representation och jämställdhet i film arrangerade WIFT – women in film and television en workshop i ämnet för högstadieelever i årskurs 8.

Med en blandning av filmklipp, quiz och diskussioner fick totalt 300 högstadieelever från Helsingborg utforska jämställdhet och stereotyper på Röda Kvarn. Nanna Blondell känd från TV-serier som Boys, Äkta människor och Andra avenyn delade med sig av sina erfarenheter från filmbranschen och ledde workshopen tillsammans med Isabell Höjman.

– Vi tycker att det är viktigt att jobba med genus i allmänhet, och att ge eleverna lika förutsättningar för att lyckas. Det här blir ett led i det arbetet, med att belysa hur olika könen fortfarande framställs, säger Maria Kjellsson, Rydebäcksskolan, vars elever deltog i workshopen.

Testa representation och jämställdhet i en film med hjälp av olika tester

A-märkt är en märkning av film som kan användas av till exempel biografer, festivaler, tidningar och filmtjänster. A-märkningen fungerar som en form av konsumentupplysning. För att en film ska bli A-märkt (Approved Bechdel Test) ska den innehålla minst två kvinnliga karaktärer med namn, som någon gång under filmen samtalar med varandra om något annat än män.

Syftet med A-märkning är att medvetandegöra, synliggöra och uppmuntra till att öka kvinnors representation i film. Det är ett sätt att tillgängliggöra Bechdeltestet och sprida kunskap, med förhoppningen att fler berättelser och perspektiv blir synliga på bioduken. Chavez Pereztestet är en variant av Bechdeltestet som mäter mångfald i film, utifrån frågorna:

Finns det två namngivna “icke-vita” personer?
Pratar de med varandra?
Om något annat än ett brott?

Under workshopen fick eleverna se tydliga exempel på att det är färre kvinnor än män som medverkar i film och när kvinnor väl är med porträtteras de ofta på ett sätt som inte speglar verkligheten. Isabell och Nanna pratade med eleverna om risken att befästa fördomar genom att till exempel alltid låta kvinnor gråta eller klä av sig i film eller att “icke-vita” alltid får roller där de är kriminella. Eleverna fick veta mer om A-märkt och Chavez Pereztestet och fick även testa sina nya kunskaper på aktuella filmer.

Isabells tips till den som vill arbeta med representation och jämställdhet i film i klassrummet är att ta upp och arbeta med båda testerna.

– Vi måste börja tänka på det här, för vi har alla de här fördomarna, säger hon.

Andreas Lindqvist, lärare på Wieselgrensskolan, deltog också i workshopen med sina elever. Att välja workshopen var ett naturligt val för Andreas och han tyckte att den var bra och ögonöppnande för eleverna. Han tror att eleverna behöver hjälp att se de strukturer som styr samhället och de fördomar vi fostras in i. Film och serier är en jättestor del i deras liv och därför av stor vikt att prata om. Han tycker att temat kan tas upp i den vanliga klassrumsundervisningen, men att det är bra för eleverna att höra fler röster än deras pedagoger prata om det. Efter workshopen ska Andreas elever få återkoppla till modellerna för analys av film och diskutera varför (och om) detta är ett bra sätt att lyfta frågorna. Eleverna kommer också få analysera vad de själva tittat på nyligen enligt de båda modellerna.

Workshopen avslutades med att eleverna fick se filmen Martha & Niki och samtidigt leta efter svaret på om filmen klarade de båda testerna.

Om skolbions roll i frågor om jämställdhet

Claire Brandum arbetar som mediautvecklare och skolbiosamordnare i Helsingborgs stad. Hon ser Skolbio som en gemensam filmupplevelse som kan vara utgångspunkt för en mängd skolaktiviteter, såsom fördjupade samtal och diskussioner, analyser och kunskapssökande. Hon tror att filmen kan vidga våra vyer, ge tillfälle till reflektion och uppmuntra till kritiskt tänkande. Hon ser det också som en kulturupplevelse i sig att upptäcka biosalongen som upplevelserum.

Det viktigaste syftet med skolbio enligt Claire är att hjälpa eleverna att bli mer medvetna om vad de ser, att de får en möjlighet att diskutera filmen tillsammans utifrån budskap, innehåll, ljud, ljus med mera.

– När man översköljs av en så stor mängd bilder som vi gör idag, är det viktigt att man blir lite kritisk till det man ser och ibland tar sig tid att reflektera, säger Claire.

Skolbioverksamheten anstränger sig för att i så hög utsträckning som möjligt visa A-märkt film och filmer som visar människor med olika bakgrund och från många olika platser i världen. Skolbio spelar en viktig roll i frågan om representation i film i Sverige idag.

– Vi visar många filmer som kanske inte ens gått på de vanliga biograferna, men som är fantastiska berättelser för barn och ungdom, säger Claire.

Hon tycker att film är ett fantastiskt verktyg i undervisningen då det är så lätt för alla att ta till sig. Film gör det lätt att sätta sig in i någon annans liv och skapar förståelse för andras situation. Film kan också användas som ett tryggt sätt att uppleva livets orättvisor, våld och krig menar Clarie. Det kan fungera som ett sätt att bearbeta sina intryck tillsammans.

– Var inte rädda för att låta eleverna se ”otäcka” filmer, men glöm inte att möjligheten att få prata om filmen efter är enormt viktig! säger hon.